movium.slu.se

Illustration: Caroline Axelblom

Tidskriften Stad
STAD 34 – DEBATT

De nya energilandskapen

Publicerad 10 september 2021

Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.


Förnybar energi är avgörande i den omställning samhället måste genomgå för att motverka klimatkrisen. Parallellt med en kraftigt ökad energianvändning kommer denna omställning att skapa nya energilandskap för att kunna säkra vår energiförsörjning. Energiproduktionen kommer att bli mer lokal och synlig i människors vardag – och därmed beröra fler.


Förändringen innebär inte bara att vi får tillgång till mer fossilfri energi utan väcker också frågor kring vad landskap är eller bör vara, och vem som har tolkningsföreträde och därmed rätt att definiera vad landskap är och finns till för. Vi har alla någon slags relation till landskap. Detta gör energiomställningen till en kommunikativ angelägenhet.


Landskapen är platser för minnen, kultur och historia. En förlängning av det vi påstår oss att vara. Denna kontinuerliga interaktion med landskapen är med andra ord en förutsättning för kultur, samtidigt som kulturen också blivit en förutsättning för de kulturlandskap vi återskapar genom personliga berättelser, gemensamma föreställningar och landskapsvård.


Ständig förhandling

I den ständiga förhandlingen mellan natur och kultur har ”bilden” kommit att spela en avgörande roll för våra gemensamma och känslomässiga föreställningar om dessa platser. Ett exempel på detta är den berömda bilden på Vandraren över dimhavet från 1818 som målades av den tyskfödde Caspar David Friedrich. Detta är en bild som ständigt varit i förhandling mellan det föreställda landskapet och betraktarens blick, bestående av erfarenheter, känslor och självklart dess sociala kontext. Men trots denna förhandling så sker det ändå inom institutionaliserade ramar som bidrar till att begränsa horisonten för tolkningsföreträdet. Bilden – landskapet, bergen, dimhavet – förblir en plats för beundran, nostalgi, själsligt sökande och tillhörighet.


Det är detta historiska, känslomässiga och kollektiva register som gör att landskap berör! De historiska bildregistren i våra samhällen är och förblir kommunikativa angelägenheter som aktivt och tidigt bör inkluderas i samtalen och analyser om energiomställningen.


Global angelägenhet

Energiomställningen är en global angelägenhet av planetära skäl. Delvis på grund av det akuta behovet av förnybar energi som en följd av vår förbränning av fossilbaserade energikällor, men också för att det globala energibehovet väntas öka med hela 37 procent fram till år 2040, enligt de globala målen. Det handlar med andra ord om två omställningar. Den ena fokuserar på att generera förnybar energi och den andra fokuserar på att generera och säkra mer energi till den globala ekonomin, förhoppningsvis från förnybara energikällor. Men utesluter inte att det också kan komma från fossila energikällor.


Inför omställningen kommer många av oss att ta del i en efterfrågad utveckling i form av lokalproducerad el, bland annat i form av hustak täckta med solpaneler, mindre solpanelsparker, vindkraftparker och bioenergi. Men andra platser står inför större förändringar eftersom omställningen inte bara handlar om att generera ”grön el” utan också ”mer” grön el till samhällen vars energiaptit bara tycks växa och växa.


Ökad energianvändning

Bara i Sverige förväntas energianvändningen öka från dagens cirka 140 TWh till cirka 210 TWh under tiden fram till år 2045, enligt en prognos från Energimyndigheten hösten 2020. Andra röster i den svenska energibranschen gör mindre försiktiga analyser och kalkylerar en energianvändning upp till 500 TWh år 2050. De stora energislukande och ekonomiskt vitala industrierna i Sverige kommunicerar sina egna kalkyler för framtida behov av ”grön el”. Bara LKAB säger sig behöva 55 TWh fram till 2050 för att klara av en total omställning för produktion av ”grönt stål”. En ofantlig siffra som kan jämföras med de 50–75 TWh som vattenkraften idag producerar totalt i Sverige.


Ett annat sätt att läsa dessa siffror är ur ett landskapsperspektiv som inkluderar vår historiska och nuvarande relation till en definierad plats eller ett givet landskap. Vi människor hyser platsspecifika eller situerade känslor till platser och landskap som vi identifierar oss med eller relaterar till. Hur mycket energiomställning ryms i ”mitt” landskap? Svaren kommer att formas av hur vi läser och relaterar till landskapen och därmed kommer tolkningen att skifta beroende på vem som ges möjlighet att besvara frågan.


Olika tolkningsföreträden

Energiomställningen är av monumental betydelse, den berör oss alla och de framtida generationer som kommer att leva med konsekvenserna av våra beslut. Men det monumentala handlar inte bara om tekniska utmaningar som tacklas med nya tekniska innovationer utan också om perspektiv- och beteendeförändring.


En sådan är hur vi planerar och brukar landskapen i jakt på energikällor. Men för att möjliggöra detta måste vi kartlägga och förstå de tolkningsföreträden som regerat över landskapen sedan industrialismens intåg fram till idag. Det är nämligen tolkningsföreträdet som reglerar och avgör vad och vem landskapen är till för. Idag pågår en kamp mellan olika tolkningar gällande landskapen och hur vi nyttjar dem för att generera den energi samhället behöver. Ett vackert kustlandskap kan vara en adekvat placering för vindkraft, men också en strategisk plats för det svenska luftförsvaret som därför inte tillåter vindkraftparker längs den svenska Östersjökusten. Här har luftförsvaret det än så länge dominerande tolkningsföreträdet.


Intressant kapital

En annan situation uppstår när vi blickar mot de kommuner som har en liten befolkning men som är stora till ytan. Från ett energiomställningsperspektiv besitter dessa kommuner ett mycket intressant kapital, nämligen gott om yta för bland annat vindkraftparker och solpanelsparker. Ytan eller platsen tolkas mer som ett kvantitativt och mätbart rum som erbjuder stora möjligheter för produktion av förnybar energi. Men samma plats tolkas också som ett landskap där minnen, kultur och historia är djupt inbäddade, många gånger i samklang med ekologiska värden, men dock inte per definition.


Mötet mellan dessa olika tolkningar har inte alltid varit friktionsfritt. Samtidigt kan vi bland annat se att vindkraft etablerat sig både som vital energikälla och som en visuell komplettering i landskapen. Idag står vindkraften för cirka tolv procent av Sveriges energiproduktion, en siffra som förväntas växa för att vi ska klara av klimatmålen och en ökad energianvändning från industri och hushåll.


I gränslandet

Det är inom ramen för denna nya kontext – acceleration av omställningen, ökad energianvändning och behov av ytor – som vi lär se en ökning av friktionsytor mellan olika tolkningar, det vill säga i gränslandet mellan landskap och strategiska ytor. Och det är sådana situationer som gör att energiomställning är en kommunikativ angelägenhet. Olika tolkningsföreträden ska inte bara hanteras utan också forma en gemensam väg framåt.


Industrialiseringen och urbaniseringen har i många avseenden betraktat och nyttjat landskap för att tillgodose våra behov. I takt med att vår förståelse om klimatförändringar förflyttar sig från (o)medvetenhet till erfarenhet så ser vi ett allt större lapptäcke av diskurser som indikerar att människor tankemässigt förflyttar sig från att kontrollera naturen till att vilja vara en del av den. Den här sortens tankeförskjutningar är väsentliga att förstå och anamma för både politiken och samhällsplaneringen eftersom de skapar en grund för systemförändringar.


Nya relationer

Från ett landskaps- och energiomställningsperspektiv kan den här sortens tankeförskjutningar innebära möjligheter att skapa nya och situerade relationer till landskapen som sträcker sig bortom värna och (för)bruka. För det finns en icke förhandlingsbar faktor – de planetära begränsningarna. Det är dessa begränsningar som har aktualiserats och blivit akut synliga på grund av de förändringar vi ser i klimatet. Det är dessa begränsningar som tvingar oss till insikt, oavsett hur landskap har beskrivits historiskt och oavsett hur du och jag väljer att förhålla oss till och beskriva dem.


Morgondagens energilandskap behöver kommunicera en framtid som synliggör, förstår och respekterar de planetära begränsningarna.

LABLAB

Lablab är en transdisciplinär tankesmedja med fokus på forskning och design i skärningspunkten mellan samhällsplanering, arkitektur, kommunikation och tvärsektoriell samverkan.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.