Hur är läget i Europa?
När planerare försöker hitta former för att integrera ekosystemtjänster i grönstrukturplanering och governance blottläggs samtidigt stora kunskapsluckor. Det EU-finansierade forskningsprojektet Green Surge samlar forskare och praktiker i elva länder för att kartlägga best practice, utveckla ny kunskap och ta fram konkreta råd. Tim Delshammar, forskningskoordinator, ger en lägesrapport.
Forskningsprojektet Green Surge pågår under fyra år, 2013–2017. För att fånga upp frågor från praktiken och samtidigt hitta rätt former för att förmedla forskningskunskapen arbetar projektet i ett nära samarbete med fem så kallade urban learning labs: Malmö, Berlin, Bari, Edinburgh och Ljubljana.
Istället för att presentera färdiga forskningsresultat i slutet av projektet ska forskarna genom en kontinuerlig dialog med praktiker fånga upp problem och frågor och testa relevansen av forskningsresultaten. För att få en bild av hur planerare i Europa arbetar med ekosystemtjänster gjordes 2014 en kartläggning av samtliga urban learning labs samt ytterligare 15 europeiska städer. Kartläggningen var inriktad dels på traditionell fysisk planering, dels på hur planerare arbetade i samspel med övriga ak- törer, främst medborgargrupper.
Stora skillnader
Resultatet visade inte oväntat skillnader mellan städerna. De medverkande nordiska städerna och de central- och västeuropeiska städerna kännetecknas av ett starkt planeringssystem som främst bygger på ”top-down”-planering. De brittiska städerna, å andra sidan, kännetecknas av att planerare har en svagare ställning. Detta beror till stor del på att städerna har små resurser för att sköta de befintliga grönområdena och för att anlägga nya. Detta är också en trolig förklaring till att de brittiska städerna i stor utsträckning arbetar med brukarmedverkan och samarbete med ideella organisationer.
I övrigt är det få av de undersökta städerna som idag arbetar strategiskt med att inkludera stadsborna i planering, anläggning och skötsel av grön- struktur. Men det finns ett växande intresse för att göra det. Brist på tid och resurser är ett hinder för att arbeta mer med brukarmedverkan.
Ett annat hinder är att den formella planeringsprocessen ibland inte är tillräckligt flexibel för att ge brukare ett reellt inflytande. Länderna från det tidigare östblocket kännetecknas av en kombination av ett svagt lagstöd för planering och brist på resurser för att göra åtgärder.
Motsägelsefull situation
Ett gemensamt mönster för alla länderna är att samtidigt som det finns relativt goda resurser för att anlägga och förnya grönområden krymper marken där det skulle vara möjligt att anlägga nya grönområden. Det är en motsägelsefull situation.
Samtliga städer arbetar dock strategiskt med grönstrukturplanering i större eller mindre utsträckning.
De mest använda planeringskoncepten är mångfunktionalitet och att länka samman befintliga gröna områden. De vanligaste exemplen på mångfunktionalitet är ambitionen att stärka funktioner som rekreation och biodiversitet. Mera sällan arbetar städerna med planeringskoncept som att integrera olika typer av infrastruktur, som till exempel rekreation, dagvatten och transport. Det är också mindre vanligt att städerna arbetar med att samordna planering i olika skalor.
En viktig slutsats av undersökningen är att städernas grönstruktur- planering fortfarande till största delen fokuserar på de offentliga grönytor- na. Detta innebär att planeringen har svårt att hantera frågor där den privata marken är en viktig resurs. Det gäller till exempel frågan om att hantera dag- vatten och minska effekterna av tillfälliga värmeböljor.
Vilken nytta?
En av de största kunskapsluckorna som Green Surge arbetar med handlar om att beskriva vilka ekosystemtjänster de urbana ekosystemen kan bidra med. Här handlar det om att ge en kvantitativ bild av vilken nytta vi har av vegetation och vatten i urban miljö.
Idag finns det en ganska grov bild av hur ekosystem kan bidra med ekosystemtjänster. Men vi vet ganska lite om betydelsen av de många olika typerna av urbana ekosystem. Ofta förväxlas ekosystem och ekosystemtjänster. Men olika typer av vatten och vegetation har olika typer av funktioner.
Det är först när ekosystemen bidrar till människors hälsa och välbefinnande som det går att prata om ekosystemtjänster. Att utforska relationerna mellan de olika typerna av urbana ekosystem och mänskligt välbefinnande är en av projektets viktigaste uppgifter. Gatuträd, stadsparker och privatträdgårdar är alla betydelsefulla, men på olika sätt.
En annan viktig uppgift för projektet är att ge en bättre bild av hur olika grupper av människor använder vegetation och vatten i urban miljö. Vi vet att människor med olika bakgrund, ålder och intressen har olika behov. Därför måste planering av urban grönstruktur också kunna ta hänsyn till olika gruppers behov.
Tim Delshammar
För vem skapas den shoppingstyrda stadsdelen?
Köpcentrumens ständiga utbredning har knappast undgått någon. I takt med att handeln fått allt större betydelse för samhället har köpcentrum, butiker och uteserveringar blivit en naturlig del av stadsbilden. Ofta ses handeln som ett positivt inslag i städerna, då de skapar mötesplatser och folkligt liv. Men för vem byggs de konsumtionsinriktade platserna? Och vad händer när allt fler offentliga rum kommersialiseras? frågar sig Janita Sundqvist, masterstudent i landskapsarkitektur.
Gränser för frihet
Titti Olsson om demokrati, gränser och faran med slutenhet
Sportarenor gör sanering legitim
Människor berättar gärna om hur städer och platser var tidigare, när de var mer äkta, när de var lite ruffigare, lite fattigare, lite mer spännande. Östra London, för tillfället mitt hem, är inget undantag. Människor som bott här länge menar att här är så städat nu. Upprustat. Att det är just tio år som ständigt anges som tidsmarkör är ingen slump. För tio år sedan hade OS i London ännu inte börjat planeras.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Zonen – stad eller kamouflage
Hong Kong och Shenzhen är tvillingstäder i samma nation men med en gränskontroll. Hong Kong består till stora delar av öar i den sydkinesiska sjön och Shenzhen är en kuststad på fastlandet. Studentprotesterna i Hong Kong, den så kallade Umbrella Movement 2014, vittnar om att friheten är betydligt större i Hong Kong än i Shenzhen, som i sin egenskap av handelszon opererar vid sidan av nationalstaternas och civilsamhällets gängse regler. Båda betraktas dock som städer. Vad är det egentligen för skillnad på en traditionell stad och en till stad kamouflerad handelszon?
Innovationer stärker stadens grönstruktur
Innovationer och utveckling av nya tekniker och systemlösningar är viktiga för en hållbar stadsutveckling. Men alla innovationer är inte gjorda av plast, metall eller betong. Även den anlagda eller befintliga naturen i och nära staden är ett rikt område för att utveckla innovationer, skriver Ulf E Andersson, Naturvårdsverket.
Ingen lösning på krisen utan ungas röster
Byggbolag, tjänstemän, arkitekter och politiker måste börja lyssna på unga vuxnas röster i bostadsdebatten. Vi finns här och berättar gärna för er om unga vuxnas situation och behov, skriver Aidin Zandian, ordförande i jagvillhabostad.nu Stockholm.
HANTERING AV KOMMUNAL MARK EN BAKVÄND PROCESS
Marken är stadens mest värdefulla tillgång. Ett av dagens problem är att kommunernas process för markanvisningar inte ger rätt förutsättningar för ett långsiktigt värdeskapande. Det gäller inte minst i Stockholm, skriver arkitekt Emma Jonsteg.
Hur är läget i Europa?
När planerare försöker hitta former för att integrera ekosystemtjänster i grönstrukturplanering och governance blottläggs samtidigt stora kunskapsluckor. Det EU-finansierade forskningsprojektet Green Surge samlar forskare och praktiker i elva länder för att kartlägga best practice, utveckla ny kunskap och ta fram konkreta råd. Tim Delshammar, forskningskoordinator, ger en lägesrapport.
Utemiljön avgörande för hållbar stad
Idag trängs 7,5 miljoner människor – åttiofem procent av Sveriges befolkning – på mindre än två procent av landets yta. I takt med den ökande urbaniseringen blir allt fler beroende av de funktioner som en allt mindre yta ska leverera, skriver Anders Rasmusson, chef för Tankesmedjan Movium.
Från ego till eko
Det är något med själva ordet ekosystemtjänster som jag ogillar. Det är perspektivet: att vi fortfarande likt Adam och Eva tror att vi kommer först i turordningen bland allt levande på jorden, att hela naturen är till för oss och ska göra oss tjänster. Ensidigt. Det känns inte som det ryms någonting om gentjänster i begreppet. Det är bara att ta för sig, liksom.
Odugligt land blir plats för lek
I det hårt exploaterade Nederländerna är naturlekplats ett begrepp och nya lekplatser byggas också upp som naturmiljöer och med naturmaterial, och inte enbart som de konstgjorda leklandskap som anläggs i Sverige i dag. Marken som används är ett stycke land som inte duger att bygga stad på med personal som initierar verksamheter med utgångspunkt från den natur som finns på platsen.
Kontrasten mellan förskolorna i Köpenhamn och lekplatsen i Amsterdam är i det närmaste total.