movium.slu.se

SLU-forskarna Erik Skärbäck och Anna Bengtsson (projektledare) reflekterar över vikten av miljöerna vi vistas och arbetar i, och vad som diskuterades på projektmötet (se filmen på länk nedan). Foto: Anders Rasmusson.

Nyhet

Mobil-app för hälsosamma arbetsplatser

Publicerad 29 april 2020

Det Vinnovafinansierade projektet Restorativ arbetsplats tar sikte på att avsluta steg två i höst. Den 22 april hölls ett projektmöte med ett tjugotal deltagare som representerar projektets olika parter – ett digitalt möte på distans, som sig bör i dessa tider. Se intervjun med SLU-forskarna Anna Bengtsson (projektledare) och Erik Skärbäck här.

 

Ny evidens

Vid dessa möten ingår alltid att SLU-forskarna Anna Bengtsson och Erik Skärbäck gör en uppdatering av evidensen i forskningen för kopplingen mellan vårt välmående och de miljöer vi vistas och arbetar i. Den här gången presenterade de resultaten från två studier, vilka de menar är helt i linje med verktygen som utvecklas i projektet.

 

Forskarna från Urban Studio vid Högskolan i Gävle har i studien The regenerative compatibility: A synergy between healthy ecosystems, environmental attitudes, and restorative experiences skapat en upplevelsekarta över Stockholms kommun, som bygger på en onlineundersökning. Studien visar att ens egna attityder påverkar hur stark naturens återhämtande effekt blir och vilken typ av natur som fungerar mest återhämtande. Ju djupare relation man har till naturen, desto starkare blir dess läkande, helande och återhämtande kraft.

 

Vår koppling till naturen som vuxna beror på hur mycket vi var ute och lekte när vi växte upp. För de allra flesta är det stadens utemiljöer som står för kontakten med naturen under uppväxten. Detta visar hur viktigt det är att skapa urbana livsmiljöer som stödjer såväl människors välbefinnande som ekologisk hållbarhet.

 

Studien Bringing nature to work är en bildstudie som har undersökt människors preferenser vid olika typer av arbetsplatser inomhus och utomhus. Naturlika utomhusarbetsplatser var överrepresenterade som den bästa arbetsplatsen för de flesta typer av arbetsuppgifter. Dessa platser sågs som mer stimulerande, avslappnande, öppna och tysta. De undersökta arbetstagarna föredrog en större mångfald av olika typer av arbetsplatser än vad dagens kontor erbjuder.

 

För mer information, se länk till båda dessa studier längst ner.

 

Mobil-app

Projektets deltagare har konstaterat att de har stor nytta av det verktyg som projektet tagit fram, såväl för att identifiera förbättringspotential som för att argumentera för vikten av att prioritera värden som ökar välmåendet.

 

Forskningen har visat att en miljö som är stimulerande, trivsam och ger flera och varierande naturintryck bidrar till att göra medarbetare gladare och mer empatiska, ökar deras koncentration och stärker arbetsminnet – det vill säga sådana miljöer gör också arbetstagarna mer produktiva, En restorativ arbetsmiljö bidrar till att öka kreativiteten. Mer empatiska och samarbetsvilliga medarbetare leder till färre konflikter och färre sjukskrivningar.

 

För att ytterligare förenkla användandet av verktyget tar man nu fram en app som kommer att fungera i mobiler och plattor, med möjlighet att exportera resultat till datorer för vidare bearbetning och presentation. Målet är att en första version av appen ska vara klar när projektsteg två avslutas i höst.

 

Den hälsosamma staden

Appen kommer att presenteras i detalj på konferensen med temat Den hälsosamma staden, som Tankesmedjan Movium arrangerar tillsammans med projektet den 8 september. Konferensen i Stockholm kommer även att erbjudas digitalt på grund av osäkerheten kring coronaviruset så att alla som vill kan medverka.

 

Utöver det Vinnovafinansierade projektet Restorativ arbetsplats presenteras intressanta partnerskapsprojekt, till exempel Minnesträdgården i Malmö, och föreläsningar ges på temat staden och hälsan.

 

Inför steg tre

Steg tre handlar om implementering av verktyget och appen i samhällsbyggandet. Flera olika organisationer, såsom kommun med parkförvaltning, region med sjukhusområden, konsultföretag et cetera, är intresserade av att engagera sig i det här steget av projektet. Det finns även internationellt intresse, inte minst från ett stort företag i Australien. Företaget utvecklar ett stort område i Sydneys utkant, och vill i det arbetet använda sig av projektets verktyg.

 

En annan aspekt inför steg tre kan vara att testa verktyget för att hitta förbättringspotential i samband med en rad andra situationer, till exempel områden för stormwater treatment, vägreservat, skolor och förskolor. Tanken skulle inte vara att ändra huvudinriktningen – ökad produktion och trivsel, bättre arbetsklimat och mindre stress – utan att se om verktyget kan vara mer generellt användbart. Inte minst utifrån att verktyget redan sträcker sig 400 meter från våra arbetsplatser, i zonen som kallas ”grannskap. Det gör att i princip alla urbana miljöer på ett eller annat sätt redan inkluderas.

 

Utvecklingsbolag och stiftelse

Det förs en diskussion om hur projektets kunskap och verktyg ska leva vidare efter projekttidens slut. Bland annat diskuteras tanken om ett utvecklingsbolag, som skulle ta ansvar för varumärket, vidareutveckling och uppdatering av systemet samt certifieringar och kvalitetssäkring av utbildning i verktyget.

 

En annan tanke är en FoU-stiftelse som arbetar för att främja restorativa miljöer och stöttar projekt och utbildning inom detta område. Dessa och andra frågeställningar om hur verktyget ska kunna användas efter projektets slut kommer att diskuteras vidare i steg tre – ansökan skickas in till Vinnova i höst.

 

Länkar:

Filmen

Studien The regenerative compatibility

Studien Bringing nature to work

 

Korta fakta om projektet

Projektet drivs av ett antal aktörer i fastighetsbranschen tillsammans med SLU Alnarp och syftar till att utveckla en certifieringsmetod för att främja restorativa arbetsplatser. I steg 2 har verktyg vidareutvecklats för värdering och analys av naturintryck både exteriört och interiört av byggnader.

 

Förutom forskare vid SLU har 15 fastighetsägare och användare/hyresgäster involverats i projektet, vilka satsar egna resurser i utvecklingen av verktyg och bedömningskriterier:

Fastighetsägare (samverkar med användarpart): Akademiska Hus, Atrium Ljungberg, Hemsö, Region Jönköpings län, Malmö universitet, Region Skåne, Stockholms stads fastighetskontor, Vacse.

Användare/hyresgäster: Karolinska Institutet, Krinova (samägt av Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad), Byggnadsavdelningen vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Dessutom har som experter engagerats, Tankesmedjan Movium (kommunikation) och RISE (rådgivning).

ANDERS RASMUSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor