movium.slu.se

Lisa Ising är 2022 års mottagare av Ulla Molin-stipendiet. Foto: Kajsa Sjölander.

movium.slu.se

Lisa Ising är 2022 års mottagare av Ulla Molin-stipendiet. Foto: Kajsa Sjölander.

Nyhet

Hon får Ulla Molin-stipendiet 2022

Publicerad 30 maj 2022

Journalisten Lisa Ising tar emot stipendiet till Ulla Molins minne 2022 – en skribent, som likt Ula Molin, verkar för att lyfta fram att en trädgård knappast är någonting utan sina människor.


– Jag är enormt hedrad! Och jag är väldigt glad över att få lov att framhålla att trädgårdsjournalistik inte handlar om det som är snyggt och mysigt utan om människor, som har trädgården som ett uttrycksmedel för att gestalta själva livet – det är fantastiskt att lyfta fram vad det är, säger Lisa Ising där hon sitter vid det generösa slagbordet hemma i köket i stenhuset från 20-talet, beläget i centrala Lund.


Dörren ut till altanen står öppen och majvinden tar ibland så kraftiga tag i den att hon får resa sig, avbryta vårt samtal och låta dörrglipan bli aningen mindre. Därute doftar hela staden av syrener i bolmande blom. I Lisas egen trädgård är alla växter välkomna – ut ur rabatten marscherar klockhyacinter och utvidgar oblygt men välkommet sitt revir i grusgången och inne i trädgården överraskar sockblomma och myskmadra – jaha, säger Lisa, så trevligt; var kommer ni ifrån?


Lisa Ising är frilansjournalist och författare med trädgård som fokusområde. I år, 2022, får hon ta emot stipendiet till Ulla Molins minne. Lisa Ising har skrivit flera böcker, däribland Trädgårdslegender, där hon porträtterar landets mest kända och tongivande trädgårdspersonligheter. Där skildrar hon personer som präglat ett stycken natur med sin egen personlighet – trädgård som självporträtt. Vad betyder en människas möte med en plats – och vilken roll spelar det i så fall för trädgården, för människan själv? När boken kom ut i en reviderad upplaga förra året fanns ett kapitel om Ulla Molin med.


Hon är en folkbildare i sann Ulla Molin-anda, som sprider kunskap, fördjupar och breddar intresset för trädgårdens design, dess liv, lust och vad detta betyder för människor, skriver juryn i sin motivering till denna värdiga mottagare av Ulla Molin-stipendiet.


Att stipendiet i år går till en skribent är extra roligt, eftersom Ulla Molin själv var en mycket läst skribent och författare. Lisa hade gärna sett att något förlag velat ge ut Ulla Molins bok Leva med Trädgård på nytt, men det verkar inte bli av. Beklagligt, tycker hon – böcker om Ulla Molin finns det och nya är på väg att ges ut, men att kunna gå till källan, att få läsa henne själv i nyutgåva, det skulle ändå vara någonting alldelsels speciellt.


Lisa Ising själv är flitigt representerad med sina reportage i flertalet välrenommerade facktidningar och njuter av samarbetet med skickliga fotografer. Men hon frågar sig ibland om någon verkligen läser texterna, är det inte bara de vackra bilderna folk tar till sig i reportagen?


Nej, så är det inte, kan man konstatera; den bilden kan hon nu bevisligen revidera.


Ulla Molin och Lisa Ising har mötts. De arbetade sida vid sida i Landskrona konsthall 1989 under förberedelserna av en utställning om japansk konst. Lisa, som bott tre år i Japan och där hon utbildats i ikebana, den traditionella japanska konsten att arrangera blommor, var 26 år och iakttog på avstånd hur den äldre Ulla Molin, upptagen av att skapa konsthallens atriumgård och assisterad av Heidi Palmgren, även hon senare Ulla Molin-stipendiat, bemöttes med största vördnad.


Japan är alltså en starkt gemensam nämnare för både Ulla Molin och årets stipendiat.


– Ja vi är båda Japanfrälsta, säger Lisa, som av sin mästare i ikebana-konsten förärats namnet Päronvår – ett vackert tecken som utskrivet med våra bokstäver utläses senshu.


Ett sådant namn får man bara när man själv nått en viss nivå. Idag ger Lisa kurser i ikebana. På golvet i hennes källare hopar sig diverse kärl och formar som hon samlar på för att ha i sin kommande sommarkurs på Skurups folkhögskola.


Ulla Molins fascination för Japan märks i det sparsmakade i hennes trädgårdsdesign. Hon fascinerades av den nedtonade grågröna färgskalan, de enkla och fåtaliga växterna som gärna planteras i stora mängder och varieras i strikt tuktade former, för naturmaterial. Hon utgick, precis som i den japanska trädgårdsfilosofin, från att man ska kunna sitta inne och titta ut, att trädgård och hus hör ihop.


– Trädgård är i den japanska filosofin något att betrakta, inget man spelar badminton i, konstaterar Lisa Ising.


Ulla Molins mästerverk är den egna trädgården på Tallgatan 6 i Höganäs, dit hon flyttade 1978 och bodde fram till sin död 1997. Sedan 2010 är trädgården kulturminnesmärkt. I Höganäs finns scenen – det viktigaste trädgårdsrummet – med sitt fågelbad omgärdat av silvermalört, som både är en tydlig influens från Japan och ett signum för Ulla Molins trädgårdsdesign. Där sitter man i sin stol och betraktar hela trädgården.


Ulla Molin, som växte upp på lantgård i nordvästra Skåne, utbildade sig på Apelryds trädgårdsskola i Båstad och arbetade i ett trädgårdsarkitektkontor innan hon 1932 började som skribent i sin svärfars tidskrift Hem i Sverige. Där blev hon så småningom tidningens redaktör fram till 1966 då hon slutade, flyttade från Stockholm till familjens sommarställe i Ingelsträde och började utforma trädgårdar.


– Ulla Molin var starkt influerad av naturen, hon använde nästan bara inhemska växter. Hon avstod från gräsmattor till förmån för marktäckare och skapade trädgården så att den skulle tåla både torka och fukt – på så sätt var hennes design klimatsmart och verkligen ett ideal som är högaktuellt i vår egen tid, säger Lisa Ising.


Hon har idag nästan 40 års yrkeserfarenhet som journalist bakom sig. Efter utbildningen vid JHG, Journalisthögskolan i Stockholm, har hon jobbat som allmän- och nyhetsreporter och under en tid även med radio och programmet Frågvist, ett faktaprogram för barn i P3. Där kunde uppdraget handla om att springa på tak och följa en sotare eller intervjua forskare på Nobelpris-nivå, allt för en kräsen publik som barn är. Det gällde att kunna förklara saker på ett korrekt och enkelt sätt – en god skola för den som vill berätta populärvetenskapligt, medryckande och pedagogiskt. Lisa Ising kommer ofta tillbaka till att hon som frilansjournalist, som hon valde att bli för femton år sedan, använder ”hela sig själv”:


– Jag vill vara en levande och inspirerande skribent!


Den springande punkten i hennes journalistik är att hon vill skildra trädgården som en social företeelse där människor kommer samman. Icke att förglömma: Det var Lisa Ising som 1994 tog initiativet till det som blev Slottsträdgården i Malmö, ett gräsrotsinitiativ i dess sanna betydelse. Då levde Lisa Ising singelliv i en liten lägenhet utan balkong i Malmö och längtade efter en plats för gemenskap. Hon tyckte att människor bosatta mitt i stenstaden skulle kunna odla i en gemensam trädgård i en park och bruka en sådan trädgård tillsammans och odla både växter och mellanmänskliga relationer.


Förebilden var bland annat rörelsen Green Guerillas i New York, vars aktivistiska odlingar och trädgårdar hon hade besökt vid flera tillfällen och fascinerats av. Slottsträdgården tog fyra år av Lisa Isings engagemang och liv och när allt var i hamn efter ett gott samarbete med dåvarande stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson och en funnen trädgårdsmästare i form av John Taylor på plats, lämnade hon med varm hand över sitt projekt till andra att förvalta. Slottsträdgården som publik mötesplats är idag en succé i Malmö.


Lisa Isings senaste bok Blomsterbönder, som gavs ut 2021, handlar just om det: om blomsterbönder, personer verksamma över hela Sverige, som odlar blommor för kommersiellt bruk på ett hållbart och småskaligt sätt. Lisa Ising gjorde en lång reportageresa under pandemins första sommar, for land och rike runt för att dokumentera dem som satsar på denna nya näring som inte fått någon genomgripande dokumentation tidigare.


Under 16 intensiva dagar gjorde Lisa Ising tillsammans med en fotograf en road trip på 500 mil från norr till söder genom Sverige. Sammanlagt blev det 25 besök och kvällarna ägnades åt att renskriva anteckningar, att ladda ner bilder och förbereda nästa dags resa. Det var inte tal om att invänta bra väder eller rätt ljusförhållanden.


Lisa Ising startade Instagramkontot @blomsterbonder där hon kommunicerade under hela resan. Efter bokens utgivning har hon gett uppskattade föreläsningar om de här djupt engagerade och miljömedvetna eldsjälarna och deras odlingar. Resan utmynnade även i en utställning som visades på Fredriksdal hela förra sommaren.


– Det finns till och med de som vågat starta egna blomsterfarmer efter att ha läst boken. Finare kvitto kan jag inte tänka mig, målet är ju att verkligen nå ut och att påverka, säger hon.


Hennes sätt att utnyttja den kraft som sociala medier besitter fanns inte på Ulla Molins tid, men Lisa är övertygade om att Ulla hade spridit sitt budskap där i text och bilder och haft massor av följare.


Just nu jobbar Lisa Ising med en bok om vilda växter. Som den yngsta i en barnaskara på fem fick hon följa med sitt pappa biologen på växtvandringar – ingen av de andra nappade på hans försök att smitta dem med sitt intresse. Pappan var en fantastisk story teller och det är det Lisa nu också vill vara med den kommande boken.


– En växt är så mycket mer än ett namn. Att nöja sig med att lära sig namnet är som att introducera en person på ett cocktailparty utan att tala om vem personen man just presenterat är.


Hon hoppas kunna nå ut till yngre läsare, att engagera dem och på så vis få dem att själva vilja värna om den biologiska mångfalden.


Vid ena husgaveln ute i Lisas trädgård klättrar en kiwi. Det är ”en helt vanlig Ica-kiwi” säger hon. I fönsternischen inne i köket står ett glas innehållande en avokadokärna som precis klyfts för att lämna plats för en späd och spirande stjälk. Tätt intill grönskar kärnor av mango och i ett vattenbad simmar några ekollon omkring. Det är döttrarna som experimenterar.


När de fyllt tio år har de båda två fått en reportageresa i present av sin mor, den ena till Monets trädgård i Giverny, den andra till ”det gröna London”, där uppdraget varit att tillsammans göra trädgårdsreportage: med Lisa som skribent och döttrarna som fotografer, kompletterade med tillägg i form av guider med shoppa-äta-uppleva-tips som kan engagera en tweenie. Båda reportagen är naturligtvis publicerade.


Återigen finns det anledning att citera Lisa Ising själv: Att skriva om trädgård är att arbeta med hela sig, där liv och text befruktar varandra.



Juryns motivering:


”Lisa Ising har skrivit flertalet böcker och är ständigt aktuell med intressanta reportage i olika trädgårdsmagasin, men utnyttjar också den kraft som sociala medier besitter. Hon djupdyker gärna i inspirerande personligheter, som i boken Trädgårdslegender, där både Ulla Molin själv och tidigare stipendiaten Signe Persson-Melin finns porträtterade. Lisa Ising håller kurser och föreläsningar, och hon lyfte fram idén till gräsrotsinitiativet och succén Slottsträdgården i Malmö, där så väl växter som relationer mellan människor odlas. Hon är en folkbildare i sann Ulla Molin-anda, som sprider kunskap, fördjupar och breddar intresset för trädgårdens design, dess liv, lust och vad detta betyder för människor.”


Fakta om stipendiet:


Trädgårdspionjären Ulla Molin utvecklade och förnyade det gröna kulturarvet och fortsätter att vara en viktig inspiratör. I år är det sjätte året som nätverket Swedish Gardens, SLU Tankesmedjan Movium och Höganäs kommun delar ut stipendiet.


Syftet med stipendiet är att ”belöna, uppmärksamma och uppmuntra personliga insatser, som utifrån stort engagemang och visad handlingskraft medverkar till att främja den estetiska och funktionella utformningen av parker och trädgårdar. Stipendiet ska stödja journalistisk, pedagogisk, praktisk eller kunskapsuppbyggande verksamhet, som ökar den enskilda människans intresse för parkers och trädgårdars skönhetsvärden och ändamålsenliga utformning.”


I stipendiekommittén sitter Lena Vikström, vice ordförande Swedish Gardens, Fredrik Jergmo, SLU Tankesmedjan Movium, Ulf Nordfjell, ledamot Swedish Gardens styrgrupp samt Magnus Svederberg, Höganäs kommun.

TITTI OLSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor