Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer, Movium var inbjuden att delta i seminariet. Utgångspunkt för dagen var den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst och som resulterat i rapporten Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Det är glädjande att flera, såväl forskare, praktiker som politiker, lyfter behovet av samarbete över fastighetsgränser och förvaltningsgränser. Det är bara genom att se staden som helhet som vi långsiktigt kan utveckla hållbara städer. Det är när olika parter samarbetar som långsiktiga visioner kan omvandlas till konkreta projekt som tjänar hela staden och inte bara den enskilda platsen. Bara det faktum att tre utskott, Civilutskottet, Trafikutskottet samt Miljö- och jordbruksutskottet, ligger bakom utredningen tillsammans visar att vi kommit en bit på väg i det arbetet.
Förbiser social dimension
Grönområdenas funktioner för minskad klimatpåverkan och bättre anpassning till ett föränderligt klimat framgick klart i den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst. Det gjorde också de stora hälsoeffekterna.
Däremot fick det sociala perspektivet för lite utrymme, framför allt under seminariet som hölls i riksdagen, men också i rapporten.
Bygger vi verkligen städer som är attraktiva för människor idag? Bygger vi städer där man känner sig rädd eller trygg? Uttråkad eller nyfiken? Lekfull eller trött? Delaktig eller alienerad?
Att planera för hållbara städer måste innebära att man blir bättre på att involvera medborgarna i processen. När människor känner sig delaktig i sin närmiljö ökar möjligheterna för att vi också använder platserna, blir engagerade och känner ansvar för vår stad. Inte minst viktigt är det att lyssna på de unga och deras visioner – de är medborgare med rätt till staden. Det är de som ska föra våra samhällen vidare in i framtiden.
Jag är övertygad om att hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet. Vi måste utveckla våra städer så att de attraherar människor. Nyckelkomponenter är de offentliga platserna, gatorna, torgen, parkerna och det utbud av kultur, innehåll och aktiviteter som dessa platser genererar. De offentliga rummen är arenor för livet i staden – möten, interaktion människor emellan, integration, upplevelser, olika former av kulturella och konstnärliga uttryck.
Upp till oss
Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva. Städer fyllda med stråk och platser som stimulerar och lockar människor att ge sig ut och upptäcka staden, med alla positiva effekter för hälsan som det ger.
Jag är övertygad om att de stora frågorna de närmsta åren kommer att handla om hur vi skapar socialt hållbara städer. Utgångspunkterna i det arbetet måste vara att betrakta staden som en helhet och att utgå från mänskliga behov och önskemål. Det finns många goda skäl att bygga täta städer där det är nära mellan människor och till de funktioner vi behöver och vill ha.
Men ju tätare städer vi bygger, desto viktigare blir de offentliga rummen!
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.