Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Barns uppväxtvillkor har förändrats radikalt på bara några decennier. Detta sker över hela världen i takt med urbaniseringen – år 2050 beräknas 75 procent av jordens befolkning leva i städer. Det leder till att barn tappar kontakten med naturen och förlorar förståelsen för sin egen roll i ekosystemet.
Att inte få känna jord i händerna gör någonting med oss – den globala stadsodlingstrenden kan vara en reaktion på detta. Förutom att odlingsaktioner i det offentliga rummet kan ses som en kreativ handling som ifrågasätter rådande estetiska normer, väcker de också frågan om vad som egentligen är meningsfulla, urbana livsmiljöer och vem som är bäst på att skapa dem, och vad de ska bestå av.
Internationell konferens
I detta sammanhang är det intressant att ta del av det som görs världen runt för att återknyta bandet mellan barn och natur – både för barnets och för naturens skull. Utan starka sinnliga upplevelse av platser och landskap kan man inte älska naturen. Man kan inte lära sig älska, kärlek måste grunda sig i en egen upplevelse. Det man älskar, det värnar man också. Och i en sådan upplevelse spirar ett äkta engagemang för miljön, som alla människor bär ett ansvar för.
Under andra veckan i september hölls med anledning av detta en veckolång internationell konferens, Nordic Adventure – Connecting Children with Nature i Köpenhamn. Konferensen, som lockade ett 70-tal deltagare från hela världen, var ett svensk-danskt samarbete. Initiativtagare var Helle Nebelong, landskapsarkitekt och ordförande i danska Lekplatssällskapet.
Plats för barns kultur
Rådhusplatsen mitt i den danska huvudstaden var under konferensveckan förvandlad till en bygglekplats, det vill säga en plats som ger barn utrymme för sin egen kultur och sin egen estetik. I en bygglek finns material att bygga och konstruera med, djur att umgås med och sköta, där kan man laga mat utomhus över öppen eld, odla och leka.
Man kan knappast tänka sig en barnmiljö som passar bättre i vår egen tid. Byggleken är starkt besläktad med stadsodlingen. I byggleken bygger barn det de behöver i form av kojor och hus till sig själva eller sina djur. En bygglek formar sitt eget samhälle, starkt präglat av barns egen ordning och estetik, där barn kan utmana sina egna förmågor som gör att de utvecklas, växer och lär sig att respektera varandra. Det är, om man så vill, grunden för att bygga humana städer och samhällen.
Tydligt samband mellan hälsa och utevistelse
Två ministrar inledde konferensen som hölls i danska riksdagshuset: miljöminister Ida Auken och utbildningsminister Christine Antorini. Antorini talade initierat och lyfte fram det som all forskning, nordiskt som internationell, som undersöker sambandet mellan barns hälsa, välbefinnande och utevistelse med all tydlighet kan visa idag: utevistelse och kontakt med naturen stimulerar lek och socialt samspel, kreativitet och nyfikenhet, och stärker lärandeprocessen, det vill säga gynnar på alla plan barns utveckling.
Den danska utbildningsministern återkom flera gånger under sitt tal till att det som forskningsresultaten visar inte bara är viktigt, utan det är extremt viktigt. Det är sannerligen starka ord för att komma från en utbildningsminister. Många svenskar i salen tänkte nog osökt på vår egen Jan Björklund, som i sina utspel kring skolan aldrig gör någon koppling till vare sig folkhälsa eller barns utveckling.
Kamp om barns utveckling
Det danska skolsystemet kommer att reformeras vid årsskiftet. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen och de yttringar den tar sig i de danska skolornas fysiska miljö. För det handlar om kampen för barnet och barnets egen kultur. Det handlar om de fysiska förutsättningar som bäst gynnar barns utveckling till kompetenta och ansvarstagande medborgare.
Den kampen, den är verkligen på riktigt.
Titti Olsson
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?
Landsbygden – en del av det offentliga rummet
Landsbygden håller på att förvandlas till en del av det urbana konsumtionslandskapet. Rekreation och en nischad bostadsmarknad är nya inslag i det landskap som förr stod för produktion av föda och fibrer.
Mellanrummen skapar stadsliv i Toronto
Vad är det som säger att ett stadsliv kräver gator och restauranger i markplan? Och vad är det som säger att en park alltid ska vara grön?
Livet i staden är kärnan i stadspolitiken
Omkring 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer eller tätorter. Det betyder att cirka 7,5 miljoner svenskar lever sina liv i en urban miljö. Movium har skrivit till miljöminister Andreas Carlgren för att aktualisera behovet av en kraftfull politik för städernas offentliga miljöer.
Leken gynnar stadslivet
Barn utvecklas genom lek. Om barn känner sig trygga, kan röra sig fritt och leka i staden kan de också lära sig något om det urbana livet.
Platser uppstår när människor använder dem
Vårt sätt att använda platser är inte förutsägbart och allt går inte att planera. Tvärtom - det är i mellanrummen det nya kan uppstå!
Pengar växer på träd!
Folk som bor i Lomma trivs. Närhet till naturen betyder mer än man tror för valet av bostad.
Trygga miljöer förutsätter samarbete med invånarna
Expertplanering är ingen garanti för ett tryggt samhälle. När invånarna är med i planeringen ökar däremot tryggheten.
Stadspolitik förutsätter samverkan
Förnyelse av städer och tätorter kräver en målinriktad stadspolitik, där stadsbyggnad, kommunalteknik och parkverksamhet ingår som lika delar. Ett gott exempel finns att hämta i Köpenhamn.
Staden är scen för upplevelser!
Det finns många sätt att använda staden. Som förvaltare av det offentliga rummet gäller det att vara öppen för nya uttryck.