movium.slu.se

Norra Djurgårdsstaden, som exempel på urbant ekosystem. Foto: Göran Nilsson

Krönika

Den visuella och sinnliga grönskan

Publicerad 15 december 2015

Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår…

 

Här har vi all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna och att själva begreppet blir viktigare än innehåll och arbetsmetodik. Vad tjänar det till att som kommunal förtroendevald slå sig för bröstet och satsa stora pengar på att plantera gatuträd om på platsen felaktigt vald art placeras i undermålig växtbädd?

 

Det finns alltid skäl att rekapitulera den gängse och internationellt accepterade definitionen på ekosystemtjänster: de kan vara försörjande (ge oss mat, vatten, etc.), regulerande (åstadkomma vatten- och luftrening, pollinering, etc.), habitatsstödjande (till exempel skapa förvaltning av genetisk diversitet) samt kulturella (ge oss rekreation, upplevelser, etc.)

 

The Economics of Ecosystems & Biodiversity (TEEB) är ett globalt initiativ som fokuserar på ”making nature’s values visible”. EU stöttar TEEB ekonomiskt och länderna inom EU har enats om att TEEB:s definition av ekosystemtjänster ska vara vägledande för ländernas arbete med att implementera begreppet i samhällsplaneringen.

 

Men som sagt: vackra ord från politiker på olika nivåer är en sak – det konkreta arbetet med detaljplanering, gestaltning och förvaltning är ju det som syns och räknas. Åter till träden: på ett stadsträdsseminarium i Alnarp nyligen fick åhörarna bland annat ta del av nya rön kring träds optimala placering.

 

Det finns nu praktiskt användbara simuleringsmodeller där man kan studera träds nytta och effekter i till exempel vindutsatta bostadsområden. Höga hus i traditionell kvartersstruktur skapar gator och mellanutrymmen som kan ge vinden förstärkt spelrum. En medveten strategi kring var träd ska placeras och vilka arter som ska väljas (vilka har som avlövade en tät grenstruktur?) kan avsevärt minska vindutsattheten.

 

Satsning på ekosystemtjänster kan ta sig många uttryck. Visst är det i många avseenden positivt att arbeta med gröna tak och gröna väggar, med viktiga aspekter kring bland annat dagvattenfördröjning respektive beskuggning för bättre inomhusklimat. Men om gröna tak och väggar blir en ersättning för annan grönska vid exploateringsprojekt – är det då alltid en värdefull ekosystemtjänst?

 

Om det gröna taket inte får beträdas och inte kan upplevas från marken, eller vyn över taket förbehålls en begränsad mängd boende i ett byggnadskomplex – då kanske det är en god regulerande ekosystemtjänst, men hur blir det med det kulturella rekreations- och upplevelsevärdet? ”Making nature’s values visible” kanske i vissa fall borde kompletteras med värdena ska både vara synliga och sinnliga?

 

Göran Nilsson, Movium

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor