Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd?
I våras publicerades Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och på så vis fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av park- och gatuträd. Modellen är framtagen av Johan Östberg och Anders Kristoffersson, SLU Alnarp, och Johan Sjögren, Glasgow University.
Under hösten har Johan Östberg rest runt i Sverige tillsammans med Movium för att presentera Alnarpsmodellen för intresserade praktiker.
Modell för svenska förhållanden
En rad runt om i världen använda värderingsmodeller har kritiskt granskats, ett par av dessa har sedan utgjort en främsta källa för en anpassning och komplettering som syftar till att utforma en modell som kan fungera för svenska förhållanden.
Modellen bygger på ett beräknat värde för ett nedtaget eller skadat träd, om denna storlek är möjlig att köpa från plantskolan, samt planterings- och etableringskostnaden för det aktuella trädet. Värdet relateras sedan till de eventuella skador och/eller vitalitetsnedsättningar som trädet har eller kan ha fått.
Linjärt samband mellan storlek och pris
När det gäller trädvärdet beräknas detta i kronor per cm2 med förklaringen: ett genomsnittligt pris per cm2 från plantskolorna för ett träd av storlek 12-14 cm och av samma art och sort som det skadade/nedsågade trädet. Johan Östberg och hans kollegor kunde nämligen visa, efter analys av plantskolepriser, att det finns ett i det närmaste helt linjärt samband mellan trädets storlek, baserat på cm2, och totalpriset. Genom detta konstaterande kan man använda priset per cm2 för att göra värderingar av så pass stora träd att de inte finns att köpa på plantskolorna.
Ingen hänsyn till mjuka värden
Alnarpsmodellen har en brist, vilket Johan Östberg är noga med att påpeka: Den tar ingen hänsyn till ”mjuka” värden i form av estetik, kulturhistoria eller biologisk mångfald.
Det skulle vara omöjligt att hävda dylika subjektiva värden i en domstolsförhandling. Däremot kan de mjuka värden som identifieras ha stor betydelse för att argumentera för att ekonomisk ersättning enligt Alnarpsmodellen kan bli aktuell att betala till trädets ägare.
Att döma av åhörarnas reaktioner under turnén tycker man att Alnarpsmodellen har förutsättningar för att kunna fungera i praktiken. Kritik har framförts för att den i vissa fall kan upplevas ge för höga värden. Johan Östberg menar att det är en viktig princip att modellen inte för övervärdera trädets värde. Det är därför viktigt att noggrant och kritiskt bedöma eventuella skador och trädets vitalitet när modellen tillämpas.
Nya projekt på gång
Arbetet med Alnarpsmodellen har genomförts som ett Movium Partnerskaps-projekt. Modellen sammanfattas i Movium Fakta nr 4/2013.
Johan Östberg får förhoppningsvis möjlighet att dra igång ett nytt Movium Partnerskaps-projekt vid årsskiftet – då handlar det om att ta fram en manual som kan fungera som en nationell standard för skyddande av urbana träd vid byggnation. När denna manual publicerats kommer ni med största sannolikhet att återigen få träffa Johan Östberg på turné genom Sverige.
Göran Nilsson
Koordinator Stadsträd
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>