
Nya framtidsbilder krävs
Är det come-back för landsbygden? Vi ser både ett politiskt uppsving och TV-serier med utslitna 245:or och nedlagda butiker. Medier som frågar om det finns grogrund för Trump-effekter också hos oss. Det förväntas nästan eftersom svensk landsbygd ses som döende på samma sätt som det amerikanska rostbältet. Den parlamentariska landsbygdskommittén har lämnat 75 konkreta förslag till en samlad landsbygdspolitik. Också här med målet att stävja ökande klyftor mellan land och stad. Men jag tycker det är en slags retronormativ slagsida i allt det här. Vi ska längta tillbaka. Det är som om landsbygdens öde är beseglat och behöver lite vård i livets slutskede.
Land och stad också mera lika
Det är inte hårda fakta som gäller. Då skulle man märkt att de allra flesta kommuner haft ökande befolkning de senaste åren. Då skulle inte de nedlagda lanthandlarna stå i fokus utan det faktum att landsbygdsbefolkningen nu har tillgång till i stort sett samma utbud av varor som staden. De allra flesta hushåll har ett större köpcentrum inom enkelt räckhåll med bil och är så rörliga att detta inte är ett problem. Internet har också gjort land och stad mer lika; när statlig service försvinner från mindre orter så är det också ett teknikskifte som gynnar landsbygden. Visst är det tråkigt när försäkringskassa och arbetsförmedling inte längre finns på plats, men funktionellt har landsbygdens innevånare på många sätt fått det bättre. Bygg färdigt bredbanden! Så landsbygden är inte bara en bägare som töms när staden fylls. Dess framtid ligger inte i att vara motsats till staden. Landsbygdens svårigheter och möjligheter bör ses i ljuset av globaliseringen. Vi ser både flyktingar och arbetskraft komma till landsbygden, kanske tillfälliga flöden, kanske människor som flyttar vidare eller också en svag signal om en större förändring. ”Floating populations” är en del av globaliseringen: stora grupper av människor på väg över berg och hav som arbetskraft, flyktingar eller på jakt efter livskvalitet. Hursomhelst skapar detta nya utmaningar och kanske nya möjligheter för landsbygden.
Ödelägger livsbetingelser
Klimatförändringen kommer att ödelägga livsbetingelserna på många håll i världen. Våra marker, våra hektar och vår natur kommer att bli viktigare i ett globalt perspektiv. Vi får ett större ansvar för att vårda naturresurserna, för att hålla dem produktiva. Det är här som de stora framtidsfrågorna ska ställas och besvaras. Landsbygdens framtid är på många sätt mer öppen än städernas. Landsbygden blir viktig på nya sätt när historien rullar vidare. Då behöver vi en landsbygdsdiskussion som inte kör fast i schablonerna. Det är ett bekymmer att medierna koncentreras till storstäderna där den här retronormativa landsbygdsdiskussionen har sitt starka fäste. Det ställer en allvarlig fråga: var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidsbilderna av land och stad?
ERIK WESTHOLM är Kulturgeograf, professor vid institutionen för Stad och Land vid SLU. Ordf i kommittén för Land och Stad vid Skogs - och Lantbruksakademien.
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4