Vad händer om man planerar staden ur barnets perspektiv? Hur kan politiker och beslutsfattare, med ansvar för barns vardagsliv, skapa förutsättningar för en barnvänlig stadsplanering? Kan konventionen om barnets rättigheter vara ett stöd i komplexa planeringsfrågor? Ger Agenda 2030, Strategi för levande städer och politiken för gestaltad livsmiljö stöd för en barnvänlig stadsplanering?
Ett äkta manifest för barnets bästa
Denna skrift har förutsättningar att fungera som batong framöver. Lena Jungmark och hennes kolleger på Movium visar framfötterna som barnens ambassadörer. Denna välstrukturerade argumentsamling borde alla ställa sig bakom och använda som murbräcka i fortsatt arbete för barnets bästa i stadsutvecklingen.
Kunskap och aktion
Tack för din kommentar Petter! Med skriften vill vi höja medvetenheten om vad som händer med barns vardagsmiljöer när vi väljer att prioritera andra mera högljudda planeringsintressen. Men också formulera vad som behöver göras för att skapa förändring som gynnar lek och rörelsefrihet.
Tycker du att det är lätt att blanda ihop namnen på alla växter vi använder? Du kan vara lugn – i sommar lanseras en svensk standard för klassificering av kulturväxter som resultat av ett samarbete mellan SKUD och SLU Tankesmedjan Movium.
Hur har kunskapen om stadens utemiljö utvecklats under de senaste 40 åren? Moviums nya bok ger svar i en rad personliga reflexioner från både SLU och bransch – och en spaning in i framtiden!
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar