Är Naturvårdsverket bromskloss?
I Naturvårdsverkets tidning "MiljöAktuellt" nr 3/94 fanns en artikel med rubriken "Naturvårdsverket varnar: Skynda långsamt med nya VA-system". Artikeln har gett upphov till en debattartikel i nr 4/94, där miljöchefen i Tanums kommun, Anders Schönbeck, kritiserar Naturvårdsverkets inställning under rubriken "SNV:s syn på vattentoan konventionell". Schönbeck skriver bl. a.: "Sverige, med Naturvårdsverket i spetsen, har under decennier gjort sig känt för en långt framskriden avloppsvattenhantering... De som under alla dessa år arbetat med att utveckla systemen måste givetvis tro på vad de uträttat. Särskilt viktigt är det för tillfället att försvara att åtskilliga miljarder skattekronor läggs på kväverening i kustreningsverk".
Han kritiserar Naturvårdsverkets "självpåtagna monopol på helhetssyn... De bärande argumenten för ett systemskifte på avloppsområdet består just i helheten och långsiktigheten. Helheten representerad av miljömedicinska, ekologiska och samhällsekonomiska hot. Långsiktigheten uttryckt i system som inte tär på ändliga resurser eller på annat sätt gör ingrepp i kretsloppets principer". Myndigheterna bör agera så att >utvecklingen av de nyare lösningar, som är mera fördelaktiga ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt, kommer till snabb och utbredd användning.
Anna Peters och Anders Lind, Vattenskyddsenheten på Naturvårdsverket, går i svaromål. De anser, liksom Tanums kommun, att torra toaletter (dvs. utan vattenspolning) kan vara en bra lösning i gles bebyggelse. Men en utgångspunkt vid förändringar av system är att miljösituationen förbättras eller åtminstone inte försämras. Det kan troligen finnas lägen då bl. a. energiåtgång och luftutsläpp via transportfordon eller lagringsförluster av kväve kan bli så stora att eventuella vinster äts upp. Det är inte heller alldeles säkert att separerade system blir billigare om man inför dessa i stor skala.
Naturvårdsverket har påbörjat en systemanalys av va-hanteringen för att kunna presentera underlag för utveckling mot miljöanpassade och långsiktigt bärkraftiga va-system som skapar balans mellan stad och land. Man påpekar att framtida system säkerligen kommer att se olika ut beroende på de lokala förutsättningarna. SNV:s inställning är att införande av nya system bör föregås av genomarbetade miljökonsekvens- och kostnadsutredningar. Man poängterar också vikten av uppföljningar och systematiska utvärderingar och engagemang av universitet och högskolor. - Om inte dessa principer följs är risken stor "att i sig goda idéer hamnar i vanrykte och spolas för lång tid framöver", avslutar Peters och Lind.
Lek för demokrati – erfarenheter delas
Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?
Även om syftet är gott …
Varför görs det bänkar som man inte kan ligga och vila på? Och varför försvinner en del bänkar helt och hållet? Karin Andersson ser den exkluderande arkitekturen breda ut sig.
Barn i segregerad stad
Om man ser på stadens utemiljö ur barnets perspektiv syns brister så gott som överallt. Men olika stadsdelar lider olika brist på god gestaltad livsmiljö, skriver Lena Jungmark.
Rara vårvänner
Växtälskaren Petra Dunér är mitt i den tid hon finner mest exalterande under hela året. Hon har nämligen en hemlig plats med rara vårvänner.
Över bron
Promenaden till arbetsplatsen går genom ett historiskt Stockholm in i framtiden. På vägen ses nya sovstäder växa fram, konstaterar Karin Andersson.
Från hemmet
Behöver vi egentligen några offentliga rum när allt som tidigare krävt interaktion både med andra och med den byggda miljön i princip kan utföras från hemmet, frågar sig Henrietta Palmer.
I huset där jag bor
För fyra år sedan flyttade Fredrik Jergmo från sovstadsvillan till lägenhet i stan. Nu flyttar han igen.
ANMÄLAN HAR ÖPPNAT
Kom till Helsingborg den 30 maj och konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.