movium.slu.se

Tidskriften Stad
STAD 34 – Reflexion

Vem kan byta parfym mot myggspray?

Publicerad 10 september 2021

Under sommarmånaderna sker en förflyttning från städer ut på landet. Men alla gator ekar inte tomma, skriver Karin Andersson.


Har du tillbringat sommaren i en sommarstuga? Var du en av de stadsbor som satte sig i bilen med badringar och frysväskor för att byta asfalt mot trädäck och parfym mot myggspray? Då är du precis som alla andra, eller väldigt ovanlig – beroende på var du bor.


Segregationen i svenska städer visar sig på många vis. Under pandemins år har det med all tydlighet visat sig hur boende i vissa områden drabbats hårdare än andra, beroende på om man har ett arbete som tillåter en att jobba hemifrån, om man har möjlighet att undvika kollektivtrafik (det vill säga har bil, kan jobba hemifrån eller bor nära sin arbetsplats) och hur många som bor i och hur trångt det är i ens hushåll.


Under sommarmånaderna varje år framträder en annan tydlig markör för segregation: möjligheten att be grannen vattna dina växter under några varma veckor medan du själv drar till sommarstugan.


Statistiska Centralbyrån, SCB, publicerade i juli en jämförelse av barns* tillgång till fritidshus**. Vid en nationell jämförelse har 35 procent av alla barn tillgång till fritidshus. Men uppdelningen skiljer sig drastiskt mellan olika regioner och kommuner.


Störst skillnader finns förstås inom de större städerna. I Malmö har mindre än en procent av barnen i Rosengård tillgång till fritidshus medan motsvarande siffra i Limhamn-Bunkeflo är över hälften.


Samma mönster återfinns i Göteborg och Stockholm. Bergsjön, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg – runt en procent. Rinkeby, Tensta och Husby i Stockholm – mellan en och tre procent. Långedrag i Göteborg – 65 procent, och områden i Bromma och Djurgården, Stockholm – 75 procent.


Tar man med barnens bakgrund i beräkningen blir skillnaderna stora, enligt Fredrik W Andersson, nationalekonom och analytiker på SCB. Av barn med minst en förälder som är född i Sverige har 46 procent tillgång till ett fritidshus i Sverige. Bland barn födda utomlands, eller med båda föräldrarna födda i ett annat land, är motsvarande andel fyra procent.


Den digitala medieplattformen Kontext beskrev detta skeva förhållande på ett träffsäkert vis förra sommaren i en artikel rubricerad Arbetarklassommar: Så blir du bjuden till din vita kompis lantställe. ”Scrollade du i dina flöden under midsommarhelgen och förbluffades över alla vita personers sjuka tillgång till olika Emil i Lönneberga-miljöer vid vatten, skog och ängar? Satt du där på din balkong eller filt i parken och snopet kollade på när dom stojade på badbryggor, hade blommor i håret och anrika träskor som gått i arv sedan Dackefejden?”


Sedan följer i artikeln en satirisk beskrivning av hur du ska klä dig för att passa in i majoritetssamhället, exempelvis genom att skaffa en Fjällrävenryggsäck och bära ett beige eller blått plagg över axlarna.


Själv börjar jag tänka på förtätning. För de bostadsområden där knappt någon låser lägenhetsdörren till förmån för sommarstugan sammanfaller med de områden där förtätningen är som mest påhejad. De områden där boende är som mest beroende av fina och bra utemiljöer under sommarmånaderna, just där anses förtätning ofta som mest lämpligt. Just där anses öppna och gröna utemiljöer kunna byggas bort.


* Alla barn i åldersgruppen 0–15 år som är folkbokförda i Sverige.

** Småhusbyggnader på fastigheter inom Sverige som saknar folkbokförd befolkning. Källa: Skatteverkets fastighetstaxeringsregister, definitionen bygger på Skatteverkets typkoder.

KARIN ANDERSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.