Idag trängs 7,5 miljoner människor – åttiofem procent av Sveriges befolkning – på mindre än två procent av landets yta. I takt med den ökande urbaniseringen blir allt fler beroende av de funktioner som en allt mindre yta ska leverera, skriver Anders Rasmusson, chef för Tankesmedjan Movium.

Stadens utemiljö levererar värden och funktioner som är nödvändiga för att vi ska kunna bo och trivas i våra städer. Utemiljön kan till exempel skydda mot buller, utjämna temperaturen, hantera stora vattenflöden och stärka människors hälsa och välbefinnande. De urbana ekosystemtjänsterna gör städerna trivsamma, hälsosamma och attraktiva – potentialen som resurs för hållbar stadsutveckling är uppenbar.

Vad är nytt?

Kunskapen om utemiljöns betydelse har funnits länge och det är beklämmande att den inte tillämpats i högre grad. Men introduktionen av begreppet ekosystemtjänster i stadsutvecklingen ger nya förutsättningar. Det finns framför allt två stora fördelar med det. Den ena är att det nu finns ett begrepp att samlas kring. Planerare har länge efterfrågat modeller för att kunna arbeta transdisciplinärt med stadsbyggnadsfrågorna. När ekosystemtjänster diskuteras kommer folk från stadsbyggnadskontor, miljöförvaltningar, gatukontor och strategiska avdelningar. Ekosystemtjänster är ett begrepp alla som ansvarar för planeringen av våra städer har gemensamt, och det är viktigt.

Den andra fördelen är att begreppet ekosystemtjänster anammats av andra än de redan frälsta. Människor som aldrig lyssnat på argumenten för att parken är viktig står plötsligt och pratar om vikten av ekosystemtjänster – och begreppet har nått högt upp i de beslutande kretsarna.

Om ekosystemtjänster

”Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande” Naturvårdsverkets definition av ekosystemtjänster

De gröna och blå ytorna levererar många värden och funktioner som är nödvändiga för att vi ska kunna bo och trivas i våra städer. Detta kallas för de urbana ekosystemtjänsterna och kan gälla till exempel dagvattenhantering, bullerskydd, temperaturutjämning och grönområdens positiva effekter på folkhälsa och välbefinnande. Eko-systemtjänster handlar om ett samspel mellan människa och natur – vi både skapar och nyttjar ekosystemtjänster.

Värdering

I den fysiska planeringen innebär vardagen att hantera och sammanväga icke-monetära värden, att använda sin kunskap och erfarenhet för att ställa olika lösningar mot varandra och välja det mest gynnsamma alternativet. När det plötsligt ställs krav på att vi först ska räkna ut värdet på olika lösningar tar det emot, och att sätta monetära värden på välbefinnande, upplevelser och rekreation kan kännas absurt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att värdering inte alltid betyder pengar. Man kan värdera ekosystemtjänster monetärt, kvantitativt eller kvalitativt. Naturligtvis är det viktigt att utveckla metoder så att till exempel kvalitativ värdering väger lika tungt som monetär värdering.

Verktyg för tillämpning

Vi behöver också fler verktyg som tar in ekosystemtjänsterna i planeringens och projekteringens processer och gör dem till en del av vårt eget språk, som för in ekosystemtjänsterna i platsanalyser, balanseringsmodeller, gestaltningsunderlag och förvaltningsmodeller.

Av de olika skedena är förvaltningsskedet det som är mest underutvecklat. Ändå är det där som vi borde kunna nå störst långsiktiga samhällsvinster. Av de 22 miljarder vi i Sverige årligen lägger på våra urbana utemiljöer går 17 miljarder till förvaltning. De största arealerna i våra städer är de befintliga, inte nybyggena. Lösningar för att förvalta befintliga stadsmiljöer borde prioriteras högt.

Växla mellan skalnivåer

Ekosystemtjänster påverkar varandra, positivt eller negativt. Det är viktigt att se till helheten och inte utgå från enstaka ekosystemtjänster. Det är platsen och dess förutsättningar som styr vilka ekosystemtjänster som erbjuds. Den livsmiljö vi vill skapa på platsen avgör vilka ekosystemtjänster vi bör stärka eller skapa. Platsanalysen är kärnan i arbetet med ekosystemtjänster. Men det är också viktigt att växla mellan olika skalnivåer, att gå fram och tillbaka mellan helhet och detalj. ”The devil’s in the details” är ett engelskt uttryck som snarast kan översättas med att det är detaljerna som gör skillnaden. Men det engelska uttrycket säger mer än så, nämligen att det är när man kommer ner på detaljnivå som det blir jobbigt, rent av jävligt.

Tätt och grönt innebär en klassisk målkonflikt. Att tala svepande om tätt och grönt utan att gå in på detaljerna avslöjar inkompetens i frågorna och oförståelse för vad som behövs. Staden blir aldrig tät och grön om vi inte går ner i detaljerna. Vilken växt vi väljer ger oerhörda skillnader i såväl estetiska uttryck, funktioner, markförberedelsebehov och förvaltningsåtgärder som levererade ekosystemtjänster.

Våra målsättningar kombinerat med platsens betingelser avgör, och för det behövs kompetens. Att bara tala om att det ska vara en tät och grön stad är som att säga att jag tycker att alla ska må bra – en kort beskrivning av vad:et, som inte säger någonting om hur:et. Idag är det alldeles för många som med stor emfas diskuterar vad:et. Hur:et finns i detaljerna.

Hela staden

Tankesmedjan Movium och SLU genomförde för ett par år sedan ett partner-skapsprojekt tillsammans med Lunds kommun, där vi gick igenom de senaste 15 årens forskning för att se vilka vetenskapliga belägg som finns för att hävda att vegetation och vatten är nödvändiga stadsbyggnadselement. Under följande rubriker har vi lyft fram några av dessa vetenskapliga belägg.

Handel

Kunderna är beredda att betala omkring tio procent mer för varor när de handlar i affärsområden där det finns träd. Stora träd och välskötta planteringar är det som mest påverkar viljan att handla. Affärslägen med gatuträd, häckar och rabatter rankas högt även av affärsinnehavare. Gröna omgivningar kan alltså generera större inkomster.

Fastigheter

Parkers starka attraktionsvärde avspeglas i höga fastighetsvärden. Ökade fastighetsvärden leder i sin tur till ökade skatteinkomster. Det visar också hur högt boende i gröna miljöer värderas. Närheten till parker eller vatten kan höja fastigheters värde med mellan sex och tjugo procent jämfört med motsvarande fastigheter i andra lägen. Allt fler är beredda att betala mer för att kunna bo nära parker och vatten.

En sund själ

Den som ser natur, till exempel träd och vatten, från sitt fönster sänker sitt blodtryck och känner sig mindre stressad. Ännu bättre är det att ta en promenad utomhus, gärna i miljöer som är skyddande, naturlika eller där det finns många arter. Det förebygger stressrelaterade sjukdomar, och skapar samhällsvinster eftersom sjukskrivningarna blir färre. Men det måste vara nära. Har man längre än ett par hundra meter till närmsta park eller gröna stråk avstår man lätt.

En frisk kropp

Personer som har nära till parker eller strövområden som är bra för rekreation ägnar mer tid åt fysisk aktivitet än andra och håller sig också friskare. Naturen lockar barn till rörelse. Det minskar risken för övervikt och andra hälsoproblem även som äldre. Fysisk inaktivitet är ett stort hälsoproblem som orsakar hundratusentals dödsfall varje år. Kostnaderna för sjukvården är höga. En grönblå stadsbyggnad skulle kunna minska såväl problemen som kostnaderna.

Trygghet

Växtlighet som gräs och träd nära bostadshuset gör att människors rädsla för brottslighet minskar. Den bostadsnära grönskan och tillgång till natur stärker grannsämjan, och sänker människors aggressiva beteende och brottsbenägenhet. Den faktiska brottsligheten sjunker. Tryggheten ökar också i trafiken när det finns träd i gaturummet, eftersom det får bilförare att köra långsammare. Därmed skapas säkrare trafikmiljöer.

Utveckling

I naturen utvecklas barn mer än om de bara leker på lekytor utan vegetation. Barn rör sig också mer om de får leka där det finns träd och buskar och där marken är kuperad. Effekterna av en utemiljo med inslag av natur syns även i goda studieresultat. Barn som har koncentrationssvårigheter blir hjälpta om de får ha kontakt med naturen. Att barn har nära till gröna miljöer är därför avgörande för deras utveckling.

Här vill jag jobba

Att ha fönster som vetter mot träd, vattendrag och parker bidrar till en bättre arbetsmiljö för anställda på kontor. Bland annat trivs de bättre på sina jobb och är mer nöjda med sina resultat i arbetet än de som saknar sådana omgivningar. Par- ker kan alltså bidra till att göra arbetsplatser och företag framgångsrika. Därför är kontorslokaler i dessa lägen populära. Hyresnivåerna är högre där än för kontor i andra lägen.

Hit vill jag komma

Attraktiva parker och stråk inne i städerna minskar biltrafiken. Dels kan fritidsresorna minska om det finns tillgång till attraktiva parkrum i staden. Dels kan många parker och gröna stråk göra att människor väljer att cykla i större utsträckning. En stads parker eller natursköna läge nära vatten är också viktiga attraktioner. Turister lockas till publika parker, trädgårdar och stränder. Det genererar inkomster.

Smartare tjänster

Grönblå infrastruktur är en lönsam investering. Ekosystem i staden har funktioner som filtrerar luften, minskar bullernivåer samt dränerar och renar regnvatten. Växtlighet renar stads- luften från föroreningar. Våtmarker och stora träd har särskilt många fördelar. Kostnaderna för att hantera regnvatten kan sänkas drastiskt om vattnet kan absorberas och filtreras i vattendrag, våtmarker, icke hårdgjorda ytor och vegetation. Varje enskilt stadsträd kan ge besparingar på tusentals kronor.

Bättre luft

Där det finns träd är luftkvaliteten bättre än i resten av staden. Lägre temperatur i grönområden ger upphov till en svag vind som skapar temperaturutjämning, luftcirkulation och förbättrad stadsluft. I urbana miljöer med för lite parker och vatten- ytor kan temperaturen däremot höjas och försämra luftkvaliteten. Träd, gröna tak och annan grönska nära husen jämnar ut luftens temperatur och minskar behovet av både uppvärmning och luftkonditionering. Vinsterna är ekonomiska, ekologiska och även hälsomässiga.

Hämta rapporten Hela staden och den sammanfattande argumentsamlingen Varför urban natur? som pdf på www.movium.slu.se