- Hallå, 2010-talet, hör ni oss?

Erik och Mariam ringer upp från framtiden i Boverkets informationsfilm Vision för Sverige 2025.

– Vi har kontaktat er för att prata om det hållbara Sverige.

Erik och Mariam berättar att de bor i ”Stationsstan”, ett urbant stationssamhälle 15 mil från närmaste storstad. De bor resurssnålt och tätt men har ändå gott om plats. Stadskärnan är bilfri och de har nära till parker och natur. Det är en skön blandning av människor, säger Erik. Det är lätt att lära känna varandra.

– Tryggheten finns i att ha platser att mötas på, inte i att bygga stora murar runt sina hus, säger han.

– Här finns det mesta vi behöver, säger Mariam.

Gillar att cykla

Erik har en cykelshop och har mycket att göra. Folk gillar att cykla, säger han. De har riktigt bra cykelvägar och över hälften av alla pendlare som bor runt Stationsstan cyklar. Mariam jobbar i storstan 15 mil bort och tar tåget, 44 minuter från dörr till dörr. På helgen åker de enkelt söderut i Europa på tågweekend och äter lunch i Berlin.

De trivs jättebra, säger de. Men, lägger Erik till, de är oroliga. De är beroende av oss och undrar om vi verkligen jobbar för det hållbara samhället. De konstaterar att vårt bilberoende ökar, vi blir mer och mer utspridda och uppdelade och vår energikonsumtion är för hög. Alla kan inte bo i storstäder, säger Mariam. Ändå är urbanisering en trend som inte avtar. Vi behöver utveckla fler delar av landet, menar hon:

– Starta med de orter som redan finns och skapa framtidens urbana stationssamhällen. Bind ihop regionerna och minska avstånden genom att bygga ut spår- och kollektivtrafiken.

– Bostadsområden och köpcentrum utan hållbara kommunikationer fungerar inte, lägger Erik till.

Måste välja

Miriam säger att vi måste välja. Det går inte att satsa överallt. Det går inte att bygga överallt.

– Tänk större än bara den egna kommunen eller regionen, uppmanar hon.

Sen kraschar programmet som de från framtiden använder sig av för att kommunicera med oss på 2010-talet.

Syftet med Vision för Sverige 2025 är att utifrån de runt 100 nationella mål som på ett eller annat sätt rör fysisk samhällsplanering forma bilder av framtiden, var Sverige bör vara år 2025 för att nå de uppsatta målen för ett hållbart samhälle till år 2050. Uppdraget kommer från regeringen. Fyra megatrender ligger till grund för tolv Sverigebilder som alla tar upp olika fokusområden.

Bred målgrupp

I regeringsuppdraget angavs ingen tydlig målgrupp. Boverket valde därför att vända sig till politiker och tjänstemän på allt från lokal till nationell nivå, till centrala och regionala myndigheter, samt till olika organisationer och privata aktörer som på olika sätt berörs av fysisk samhällsplanering.

Hur är Vision för Sverige 2015 tänkt att användas? STAD frågar Jon Resmark, landskapsarkitekt och projektledare på Boverket.

– Sverigebilderna är tänkta att ge vägledning för vilka typer av åtgärder som bör vara på plats för att Sverige ska kunna uppnå de flesta av de nationella målen, så att utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle påbörjas redan nu.

Bärande idé

Hur skiljer sig Vision för Sverige 2025 från den förra visionen?

– Från Sverige 2009 – Förslag till Vision, som kom 1996, känner man fortfarande igen en bärande idé med att koppla samman tätorter i nätverk genom moderna spårförbindelser. Vision för Sverige 2025 har kanske ännu mer regional och problemorienterad inriktning. Framtagningsprocessen för visionen för 2025 byggde på omfattande diskussioner och arbetsmöten med myndigheter, bransch, regioner, länsstyrelser och kommuner i hela Sverige.

Fokus i Vision för Sverige 2025 är att stärka och utvidga de regionala omlanden och möjliggöra för fler orter att kunna växa och bidra med attraktiva livsmiljöer.

Dagens utveckling pekar på en tydlig urbanisering inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige handlar det kanske till och med mer om en andra generationens urbanisering, från mindre till större städer. Generellt sett söker sig människor till platser där det finns andra människor, menar Jon Resmark.

Större regionala omland

– Vi tror att det är svårt, och kanske inte heller alltid önskvärt, att helt vända den utvecklingen. Därför försöker vi med Vision för Sverige 2025 istället hitta bra sätt att stärka och utvidga de regionala omlanden kring större städer och tätorter så att fler kan få tillgång till service, kultur och arbetsmarknad. Vi har likt den förra visionen valt att fokusera på orter som har möjlighet till god, gärna spårburen, kollektivtrafik.

Argumenten för att stödja och bygga ut dessa strukturer är att de har varit och idag fortfarande är långsiktigt stabila och ger en ekonomisk långsiktighet för bostadsbyggande. Andra argument för att stödja satsningarna är att på så sätt undvika ökande klimatgasutsläpp och möjliggöra ökad social jämlikhet.

Att skapa en mer polycentrisk, det vill säga flerkärnig, ortsstruktur är även ett fokus på EU-nivå, enligt Jon Resmark. Argumenten för Sveriges del kan vara att skapa en minskad sårbarhet och möjligheter till större valmöjlighet i fråga om boendemiljö.

Koncentrerad bebyggelse

Även om inte alla orter i Sverige ligger längs med större kollektivtrafikstråk skulle dessa stationsorter eller kollektivtrafiknoder kunna fungera som uppsamlingsoch servicepunkter för omgivande mindre orter och byar, enligt Boverkets vision. Man menar att det finns flera samhälls- och kommunalekonomiska liksom klimat- och energimässiga fördelar med att koncentrera bebyggelsen till några orter snarare än att sprida ut den fritt i landskapet.

En flerkärnig struktur skulle utifrån dagens förutsättningar kunna fånga upp och stärka en stor del av Sverige på ett socialt och klimatsmart sätt, såväl landets städer som landsbygd.

Visionen presenterar alltså en tydlig avvikelse från idén om att hela Sverige ska leva. Eller som Mariam i filmen säger: Ni måste välja. Det går inte att satsa överallt.