movium.slu.se

Tidskriften Stad
STAD 21 - Reflexion

Trygghet en demokratifråga

Publicerad 22 maj 2018

Trygghet är ytterst en fråga om demokrati och rätt till det offentliga rummet, menar Karin Andersson.

 

Jag har funderat mycket på trygghet i offentliga rum den senaste tiden. Efter #metoo som fokuserade på arbetsplatser saknade jag ett offentligt samtal om kvinnors potentiella utsatthet för sexuella trakasserier och sexuellt våld på offentliga platser. Vad gör detta potentiella hot med oss? För någon månad sedan läste jag rapporten Svenskarna och trygghet, genomförd i slutet av 2017, som kommit fram till att kvinnor generellt sett känner sig mindre trygga än män och visar att bland kvinnor i åldern 18–29 år känner sig mindre än varannan tillfrågad person trygg i sitt närområde. I samma ålder känner sig dock nästan 70 procent av alla män trygga.

 

Trygghet är ett begrepp som ofta används inom stadsplanering och målet är alltid ökad trygghet. Men vad betyder begreppet? Och vad innebär det att känna sig trygg? Enligt SAOB används ordet trygg om något som innebär, erbjuder eller medför säkerhet, beskydd eller hjälp. Det kan också användas för att beskriva ett förhållande i en relation, att vara någon trogen, eller beskriva tillförlitlighet och pålitlighet. Ofta anses ”trygghet” vara en upplevd känsla, speciellt i förhållande till ordet ”säkerhet” som oftare beskrivs som ett objektivt tillstånd. Grovt förenklat kan man säga att man är säker och att man känner sig trygg.

 

Under den funktionalistiska eran, som präglat miljonprogrammets bostadsområden, handlade trygghet främst om risker i trafiken – trafikseparering är ett tydligt exempel på det. Men idag handlar trygghet inom stadsplanering mer om potentiell utsatthet för brott som drabbar enskilda.

 

I en stor studie från Brottsförebyggande rådet från 2011 är variationen i trygghet, liksom i Svenskarna och trygghet, mellan olika kategorier stor. 24 procent av kvinnorna känner otrygghet, motsvarande siffra hos män är 6 procent trots att fler män faktiskt blir utsatta för våldsbrott på offentliga platser. Flera studier på temat visar att den grupp som stör – både kvinnors och mäns – trygghet på offentliga platser är män.

 

Kriminologen Caroline Mellgren menar att det är oron för sexualbrott som förklarar kvinnornas större otrygghet. Denna oro genomsyrar oron för andra brott – en kvinna som är orolig för att bli överfallen vet att överfallet också kan leda till våldtäkt.

 

Ökad trygghet genom stadsplanering är ingen lättlöst uppgift. Insatsen för att öka en typ av trygghet genom trafikseparering ledde till att en annan typ av trygghet minskade – genom byggandet av mörka gångtunnlar. Mer belysning och mindre buskage har varit en annan go to-lösning.

 

Upplevd trygghet påverkar förstås hur vi som individer använder våra gemensamma stadsrum. Otrygghet leder inte bara till en känsla av obehag. Det leder även till att platser i staden, där vi känner oss trygga att uppehålla oss, blir färre. Även om vi får lov att vara där, enligt lag, så begränsas våra möjligheter för socialt umgänge och deltagande i samhället. Känslan av otrygghet leder till att vissa av oss inte går ut över huvud taget under vissa tider på dygnet.

 

Detta är ju ett demokratiproblem, där vissa av oss begränsas i vårt nyttjande av samhällets gemensamma resurser. Ökad jämlikhet och jämställdhet – inom alla samhällets områden – är en grundläggande del av lösningen. 

 

Svenskarna och trygghet är en årlig rapport framtagen av Verisure.

Rapporten baseras på en undersökning genomförd av Kantar Sifo.

KARIN ANDERSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.