movium.slu.se

Illustration: Hanna Eliasson

Tidskriften Stad
STAD 38 – Tema

Torget åter till människan

Publicerad 8 september 2022

Agora, det var torget i antikens Grekland, en plats som användes som mötesplats och marknadsplats. Det vet vi. Det vi kanske inte pratat om så mycket de senaste åren är det antika torgets avgränsning som ofta var en lång täckt arkad. I arkaden satt och promenerade grekerna i skugga. Något vi kommer att behöva mer på framtidens torg, skugga från träd. Träden ger inte bara skugga utan även ett svalare och bättre mikroklimat, vilket är oerhört viktigt när det blir varmare i våra städer. Men den främsta anledningen till att vi behöver träden är att torget återigen blir en plats för mänskliga möten. Motorfordonen behöver flyttas då de både stör och tar plats.


Låt mig ge tre aktuella exempel på grönare torg och platser i några europeiska städer.


Helsingborg är aktuellt i och med försommarens utställning H22. Sundstorget i centrala Helsingborg har under flera år omvandlats till en grön oas med olika teman och planteringar. Under 2020 tog staden, under ledning av stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, ett steg till och skapade en helt ny tillfällig och grönskande park på Sundstorget med 88 flyttbara träd. Idén är att dessa träd ska stå på tillväxt på Sundstorget för att senare användas i olika projekt i staden. Som en plantskola i staden, för övrigt är det också en plantskola som sköter träden.


Stora torget i Uppsala har sedan stadsplanen från 1643 varit trädlöst. Första hälften av 1900-talet blev torget mer och mer en trafikplats för spårvagnar, bussar och biltrafik. I slutet av 1900-talet planterades körsbärsträd i hörnen på torget men dessa togs bort när torget byggdes om i projektet Glad Stad under 1990-talet. Nu är det dags för träd igen och busshållplatserna flyttas från torget. Landskapsarkitektkontoret Karavan har ritat ett nytt förslag för Stora torget med träd planterade längs torgets sidor. Uppsala kommun skriver på sin hemsida: ”Målet är att Stora torget ska vara stadens centrala mötesplats och en plats för mångfald och upplevelser.”


I Köpenhamn finns också intressanta grönare torg och platser. En plats som inspirerat mig är Sankt Kjelds plads ritad av SLA landskapsarkitekter. Den tidigare trafikplatsen med rondell och flerfiliga gator är omvandlad till ett klimatanpassat stadsrum för rekreation, biologisk mångfald och för att kunna ta hand om stora mängder regn. Här har planterats 586 nya träd på en relativt begränsad yta, samtidigt som de hårdgjorda ytorna reducerats kraftigt. Det är träd, buskar och perenner tätt planterade och många olika arter samtidigt som platsen också har markmodulerats så att den kan ta hand om mycket regn. Platsen är fortfarande en trafikplats men människorna har företräde och när jag besökte platsen i våras satt folk och njöt av vårsolen och fågelkvittret.


I Paris pågår projektet ”Ge Champs-Élysées sin tjusning tillbaka”. Paradgatan, som idag domineras av bilavgaser och buller, ska omvandlas till ett grönskande promenadstråk. Avenyn ska ges tillbaka till invånarna, säger Anne Hidalgo, borgmästare i Paris och arkitekten Philippe Chiambaretta säger att framtidens Champs-Élysées ska ge känslan av urban skog.


Jag ser fram emot att ses på framtidens urbana skogstorg, som ger rum för människor och mänskliga möten.

LARS JOHANSSON
Biträdande prefekt Institutionen för stad och land, SLU och
strategisk verksamhetsledare SLU Tankesmedjan Movium