movium.slu.se

Tidskriften Stad
Redaktören STAD 6

Städer planeras utifrån undantag

Publicerad 23 september 2014

Sommaren 2014 har skrivit in sig i våra minnen som en ovanligt varm sådan. Kort och intensiv som alltid, men med osedvanligt höga temperaturer under ovanligt ihärdiga högtryck. Jag förbluffas ofta över hur anpassningsbara vi, födda här uppe i norr, faktiskt är. Vi är bra på att finna oss tillrätta i nuet – i alla fall när det gäller vädret, för det blir ju som det blir. Och så finner vi oss i det, som om det alltid skulle vara just så. När det gäller sommaren är vi synnerligen närvarande i nuet. Då tycks vi slå ut i blom likt naturen själv. När det blir mörkt och kallt går vi i ide.

 

Det är ju trots allt något alldeles visst med den ljusa och varma årstiden på våra breddgrader. Det är som om vi ofta betraktar sommaren som den verkliga årstiden, som det egentligen borde vara. Är det därför som stadsplanering traditionellt utgår från att det alltid är barmark, även på breddgrader där det ligger snö större delen av vinterhalvåret? Är vi verkligen så drömska att vi vägrar att se verkligheten till och med i professionella sammanhang? På visionsbilderna är det ju så gott som alltid sommar, alltid perfekt, inga störande sociala element eller skräp så långt ögat når. Hur är det möjligt att sälja in nya idéer med hjälp av drömmar, ja ibland rena lögner?

 

När semestrar infördes i landet förlades de på somrarna just för att det fanns en insikt om hur mycket värmen och ljuset gör för vårt välbefinnande. Det räckte inte med att man bara skulle få koppla av från arbetet, säger Terry Harting, professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet, i en radiointervju om vad sommarsemestern kan betyda för svenskar. Han återkommer under intervjun hela tiden till att det är aktiviteterna utomhus som gynnar oss hälsomässigt. Man vet att förskrivningen av antidepressiv medicin minskar när det är bra somrar. Är det regnigt går vi inte ut lika mycket och är inte aktiva utomhus, och då minskar de hälsobringande effekterna.

 

Skulle det vara en lösning på våra breddgrader att glasa in fler av våra livsmiljöer för att både gynna vårt eget välbefinnande och få ett mer aktivt offentligt liv året om? Fler gallerior i stan och fler bostadsgårdar under tak? Vi ställer oss sådana frågor i det här höstnumret av STAD. Och vi letar efter visionerna som utgår från snön, mörkret och kylan. Välkommen in i verkligheten!

Titti Olsson
Redaktör STAD