movium.slu.se

Illustration: Caroline Axelblom

Tidskriften Stad
STAD 31 – Tema

Ligger framtiden i landsbygden?

Publicerad 29 november 2020

– Vilken värld skulle du vilja bo i?

 

Den frågan är, menar kuratorerna för den pågående utställningen Countryside – The Future på Guggenheim museet i New York, en springande punkt. Temat för utställningen är landsbygden, detta territorium som upptar 98 procent av jordens yta med vildmark, jord- och skogsbruk, oceaner, gruvor, vindkraftsparker, små samhällen och spridd bebyggelse, infrastruktur, serverhotell och mer därtill.

 

Utställningen är skapad av den holländske arkitekten Rem Koolhaas, grundare av kontoret OMA (Office for Metropolitan Architecture) i samarbete med deras tankesmedja AMO. Koolhaas är känd för att ligga i framkant när det gäller professionens utveckling och skapar också återkommande diskurser kring nya strömningar inom framförallt arkitektur och stadsplanering. För något decennium sedan handlade dessa om täthet, global arkitektur och frånvaron av stadsplanering. Och nu intresserar sig alltså Koolhaas för ruralism.

 

Växande intresse

Men vad är då ruralism? Och varför finns det ett växande intresse för fenomenet samtidigt som jordens befolkning genomlever en extrem urbanisering?

 

Det finns flera forskare, både i USA och i Europa, som delar en mer eller mindre likartad förklaringsmodell kring ruralism. Den amerikanska sociologen och teoretikern Michael Bell är en forskare som har fått genomslag med sin förklaringsmodell av the first and the second rural.

 

Det finns två perspektiv på landsbygden som verkar samtidigt, menar han. Det ena är landsbygden som en fysisk plats med naturresurser och ekosystem, det andra är landsbygden som en idealiserad och symbolisk plats, ofta satt i kontrast till det urbana.

 

Olika perspektiv

Arkitekten och planeraren Vanessa Miriam Carlow har nyligen gett ut en antologi, Ruralism – the Future of Villages and Small Towns in an Urbanizing World, med olika perspektiv på det rurala. I introduktionen beskriver hon den omfattande transformation som landsbygden har genomgått under senare år med automatisering, industrialisering och en utflyttning av människor samtidigt som, menar hon, landsbygden också får ta emot momentana massinvasioner av turister i takt med att landsbygden mer och mer betraktas som ett rekreationslandskap.

 

Carlows uppmaning är att det är bråttom att finna en vokabulär för att diskutera dessa områdens dynamiska förändringsprocesser. Strategier för utveckling och förvaltning av områdena är också angelägna, enligt Carlow.

 

Rekreativ plats

Just landsbygden som en rekreativ plats – för urbaniter ska kanske förtydligas – förstärker enligt den tyska forskaren Claudia Oltmanns bilden av det rurala som en idealiserad och symbolisk plats som också begränsar dess självbild och utveckling. Utifrån studier av den tyska landsbygden menar Oltmanns att man kan skönja åtminstone tre samtidiga föreställningar kring landsbygden: det faktiska landskapet, det föreställda och det praktiserade.

 

Dessa tre perspektiv, menar Oltmanns, är också användbara för att rent allmänt diskutera livskvalitet och vad samhället är, kan vara eller inte ska vara. Kanske är det just det som utställningen på Guggenheim har tagit fasta på genom att ställa frågan om vilken värld vi vill bo i.

 

Gått på djupet

En forskare som har gått på djupet i frågor kring ruralism är den amerikanske sociologen och urbanteoretikern Neil Brenner. Hans fokus ligger på att problematisera relationen mellan det urbana och det rurala. Brenner ifrågasätter det rådande urbana narrativet, enligt honom skapat bland annat av FN:s återkommande rapporteringar kring hur många människor som bor i städer och förväntas göra så i framtiden. Han menar att det både bidrar till och rättfärdigar ett dominerande fokus på utveckling av de urbana områdena. Ett sådant narrativ driver enligt Brenner en hegemonisk uppdelning mellan stad och det som måste betraktas som icke-stad eftersom det ses ur en urban synvinkel.

 

En strikt uppdelning i urbana och rurala områden utmanades redan under 1900-talets andra hälft av planerare och geografer som såg gränsen mellan stad och land luckras upp, bland annat som en effekt av efterkrigstidens stadsutbredningsprocesser.

 

Sammanflätade processer

En annan tankemodell som etablerades under denna tid var den amerikanske sociologen och filosofen Lewis Mumfords idé om att urbaniseringen kan ses som två sammanflätade processer, där den ena processen kallas up-build och den andra un-build. I det första fallet åsyftas uppförandet av gängse stadsbebyggelse medan det andra syftar på processen där det omgivande landskapet utarmas genom en intensifierad privatisering och produktion av mat, vatten, material, energi et cetera för ”urban” användning.

 

Brenner menar å sin sida att förståelse av det urbana måste vidgas från dagens fokus på den fysiska platsen till att också inkludera de områden som av Mumford benämndes un-built. Brenner går så långt att han också hävdar att det är rent felaktigt att benämna dessa områden som landsbygd eller rurala eftersom närvaron av det urbana ändå är så starkt. Han frågar sig om vi kanske istället ska prata om landskap av planetär urbanisering.

 

Nya sätt behövs

Brenner menar vidare att vi behöver nya sätt att kartlägga och förstå dessa landskap, ekologier och territorier eftersom områdena numera är sammanflätade med urbaniseringsprocesser. Transformationen av dem är snabb och genomgripande med framväxande storskaliga och automatiserade produktionsanläggningar. Dessa områden och anläggningar är idag effektiviserade till den grad att, menar Brenner, de bör betraktas som ett globalt ”servicelandskap” där syftet inte är att producera råvaror utan snarare att betjäna en global marknad.

 

Sådana landskap utgör en skarp kontrast till de rurala ideal som snarare bygger på idén om landskapet som en del av ”naturen” och som därför producerar varor och råvaror av sig själv. Brenners uppmaning är att planeringen, istället för att understödja en vidare transformation av landskapen till effektiva servicelandskap, ska återta kontroll över territorierna – för det allmännas bästa.

 

Öppen fråga

Huruvida framtiden finns på landsbygden, som Koolhaas utställning tycks peka på, får bli en öppen fråga. Uppenbart är dock att förverkligade visioner om framtiden – exempelvis högteknologisk automatisering och privatiseringens ökade inflytande över markens användning och exploatering – kan hämtas från den senaste tidens genomgripande transformation av landsbygden.

 

Automatisering av fordon, till exempel, påverkar och förändrar stadslandskapet på samma sätt. Det är ett exempel på en teknologisk utveckling som förändrar betingelserna för hur människan kan använda gator och torg. Förändringen av stadslandskapet kan också ske genom exempelvis samförvaltning av offentliga platser när fastighetsägare önskar sig större inflytande över skötsel och användning av publika rum. Därför är det viktigt att redan nu reflektera över om vi önskar samma utveckling i staden som den som skett på landsbygden.

 

Om staden, eller ska vi kanske säga stadsbygden, står näst i tur för samma genomgripande transformation återstår alltså att se. Vill vi inte att det ska hända behöver vi påverka utvecklingen i en annan riktning. För att samhällsbyggandets aktörer ska förstå vad som skett i de rurala landskapen är det, menar flera forskare, viktigt att förnya vokabulären och skapa fler nyanserade perspektiv kring landsbygden och de erfarenheter som gjorts inom det rurala området.

CAROLINE DAHL

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.