movium.slu.se

I kristider med smittspridning och social isolering blir de offentliga rummen viktigare än någonsin; en fristad där man kan umgås med lite distans. Foto: Harald Klein.

movium.slu.se

I kristider med smittspridning och social isolering blir de offentliga rummen viktigare än någonsin; en fristad där man kan umgås med lite distans. Foto: Harald Klein.

Tidskriften Stad
STAD 23 - Krisberedskap

Lär känna dina grannar!

Publicerad 31 mars 2020

Med anledning av situationen i samhället idag återpublicerar vi denna artikel från STAD 23.

 

Kan stadsrummet bidra till att människor tar hand om och hjälper varandra i ett krisläge? Vad krävs i så fall då?

 

På uppdrag av regeringen har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram informationsbroschyren Om krisen eller kriget kommer, som i maj 2018 skickades ut till alla hushåll i Sverige. I inledningen anges att myndigheter, landsting och regioner, kommuner, företag och organisationer ansvarar för att samhället ska fungera. Men ansvaret för vårt lands säkerhet och trygghet är gemensamt för alla som bor här.

 

Staden, där så många av oss bor idag, är mest sårbar. Staden är beroende av att tekniska system och logistik fungerar. Jag har vänner som åker ut i skogen och campar med sina barn, inte bara för att få en mysig upplevelse utan också för att träna sina stadsbarn i att kunna klara sig i naturen om krisen kommer.

 

Hjälpa varandra

MSB skriver så här i sin skrift: ”En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra.” Det är intressant att myndigheten lyfter fram vår vilja att hjälpa varandra och att de använder båda begreppen säkerhet och trygghet, vilka är viktiga att skilja åt. Säkerhet är kopplat till risk, vilket går att mäta genom sannolikhetsberäkningar. Trygghet är en emotionell upplevelse och svårare att mäta.

 

Jag anser att det finns en motsättning mellan säkerhet och trygghet, då säkra miljöer verkligen inte behöver skapa trygga människor. Livet är inte säkert och konfliktfritt, och om man som människa är trygg så behöver man inte så mycket säkerhet och kan leva sitt liv friare och mindre rädd. Vår vilja att hjälpa varandra bygger på tillit, och tillit är nära kopplat till trygghet.

 

Goda relationer

Något som är trygghetsskapande är goda relationer. Vi är flockdjur och sociala varelser. Genom samarbeten har vi blivit en dominerande art och behovet av andra människor finns inskrivet i våra gener. För de flesta människor är det känslomässigt förödande att vara ensam, och praktiskt väldigt svårt att klara sig utan att få hjälp av andra. Det var aldrig meningen att vi skulle klara oss själva.

 

I broschyren från MSB står: ”Vid en samhällskris kommer hjälpen först att gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste klara sig själva en tid. Ju bättre förberedd du är desto större möjlighet har du också att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.” I mittuppslaget finns en lista på saker som kan vara bra att ha hemma, som krossade tomater (att exempelvis koka pasta i), drivmedel i bilen och power bank till mobilen. Det står också : ”Gå gärna ihop om vissa saker och låna av varandra.”

 

Bygger på tillit

Att hjälpa varandra, byta tjänster och att låna saker av varandra utgjorde en viktig del av bondesamhället och bygger på tillit. Idag är byten och lån en del av vad som kallas för cirkulär ekonomi, vilket kanske är ett mer tilltalande begrepp i vår moderna tid än något som refererar bakåt i tiden. Kanske måste vi skapa nya begrepp för att uppmärksamma att något gått förlorat i det moderna samhället. Kan vi konstatera att dagens urbana samhälle möjligen är säkrare men också mindre tryggt ur ett socialt perspektiv än gårdagens rurala samhälle? Det är uppenbarligen så att det sociala kontaktnätet kommer att vara extra viktigt i ett krisläge.

 

Sverige må vara framställt som världens ensammaste land, men genom vårt stabila samhällssystem och för att vi genom tiderna varit bra på att hjälpa varandra har en hög tillit till samhället och till våra medmänniskor skapats. Tillit är ett mått på hur man i ett samhälle uppfattar människans natur. I ett samhälle med hög tillit känner sig människor delaktiga och rättvist behandlade, de har förtroende för maktutövningen i samhället och är själva beredda att ta ansvar.

 

Norden i topp

Norden hamnar i topp när man mäter synen på om andra människor uppfattas som pålitliga. I en rapport från Nordiska ministerrådet kallas tilliten för det nordiska guldet, då den utöver att vara trygghetsskapande även gynnar ekonomisk tillväxt, för ett samhälle med hög grad av tillit präglas mindre av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I rapporten nämns fyra viktiga förutsättningar för den komplexa tilliten, varav en är: Det är centralt att skapa förutsättningar för platser där möten kan ske, så att invånarna uppmuntras att engagera sig i sitt lokalsamhälle.

 

Att känna samhörighet är känslomässigt viktigt och goda relationer innebär också vetskap om att man kan få hjälp av människor i sin närhet. Kan planeringen och utformningen av staden underlätta goda relationer mellan människor och skapa trygghet och därmed öka vår beredskap?

 

I landskapsarkitekten och forskaren Eva Kristenssons avhandling Rymlighetens betydelse anges att grannar och grannkontakter är viktiga för trivsel och social hälsa. Bostadsgården och grannskapet är de viktigaste mötesplatserna för både spontana och planerade aktiviteter, och ska vara ett socialt rum som behärskas av de boende.

 

Gynnar kontakter

Ett bra exempel på en bostadsgård som gynnar sociala kontakter är fastigheten Ugglan 14 i Lund som byggdes 1928. I mitten av gården finns en gemensam del som är en långsträckt öppen gräsyta som ger umgänges- och lekmöjligheter. Runt denna har varje lägenhet en privat trädgårdslott med möjlighet till egna uttryck och odling. Designen ger möjlighet att vara både för sig själv och många tillsammans. Man kan vara privat samtidigt som man kan ta del av gemenskapen.

 

I varje kvarter i Linköpings nya stadsdel Vallastaden finns ett så kallat felleshus som är en växthusliknande byggnad på minst 250 kvm som ska hålla medelhavsklimat för att erbjuda en plats för kvarterets boende att mötas även på vintern. Vad dessa gemensamma lokaler ska användas till förväntas kvarterets boende gemensamt bestämma. Det hade varit intressant att göra en uppföljning av hur felleshusen används och om de bidrar till sammanhållningen i kvarteret.

 

Urbana odlingar

Urbana odlingar kommer inte att klara stadens livsmedelsförsörjning i ett krisläge, men de kan nog hjälpa oss på traven, och inte minst skapa band mellan människor. När de första personerna år 2012 flyttade in i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden fanns inga parker eller mötesplatser klara. Odlingslådor blev en enkel och bra start till samvaro och engagemang i området, och de är fortfarande mycket populära. Man hjälps åt att vattna och man byter kunskap, frön, sticklingar och grönsaker med varandra. De hjälpte i hög grad till att skapa gemenskap och folk lärde känna sina grannar.

 

I utställningen DESIRE, som visades på Form Design Center i Malmö i september och vars tema var framtidens arkitektur, handlade flera inlägg om att ytorna för exempelvis bilar kraftigt kan effektiviseras och överlåtas till mänskliga aktiviteter och grönska om vi övergår till delningsekonomi och kollektiv livsstil. Detta underlättas genom samutnyttjande och digitalisering – vilken främst ses som ett verktyg för delaktighet och effektivisering av den cirkulära ekonomin. I ett av de få inlägg som inte fokuserade på en urban utveckling vill arkitekterna återintroducera den skånska radbyn, inklusive småskalig odling, för att erbjuda en alternativ, och till viss del kollektiv, boendeform.

 

Fokuserar på delaktighet

Många av inläggen på utställningen fokuserade på delaktighet, precis som det görs i Sveriges nya arkitekturpolitik som vill att ”alla ska ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”. Jag tror också att det är viktigt att alla människor känner att de kan påverka, men även att vi genom aktivt deltagande och ianspråktagande av det publika rummet tar ett ansvar för vår gemensamma miljö. Då behöver stadsmiljön vara tillåtande för sådana uttryck. Kanske inte ens färdigbyggd?

 

Det vinnande förslaget till en ny stadsdelspark i Malmö heter Framtidens park är aldrig färdig. Arkitekterna skriver: ”För att möta Malmös och Hyllies utmaningar utnyttjar parken kraften i ständig förändring. Målet är att sammanfoga, väcka kreativitet och ge rum för myller, mänsklighet och naturfascination. Den dynamiska förändringen öppnar upp för delaktighet.”

Kanske behöver begreppet park en ny definition.

 

Åtta karaktärer

Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU, har i sin forskning definierat åtta parkkaraktärer för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde. De åtta nyckelkvaliteterna för rekreation i park och grönområde är ostördhet, variation, naturlikhet, fascinerande landskap & innehåll, kravlöshet, trygghet & säkerhet, tillgänglighet och funktion. Ju fler av dessa som finns representerade desto högre rekreativa värden. Det som är viktigast är dock att det både finns platser att vara många tillsammans på och platser för att vara för sig själv.

 

Situationisten Ivan Chtcheglov omfamnade upptäckarlusten och skrev 1953 att den moderna staden tråkar ut oss. ”Vi har inte för avsikt att förlänga de mekanistiska civilisationer och den frigida arkitektur som ultimativt leder till en fritid i leda. En ursprunglig uppfattning av rummet måste sökas i sagornas och den surrealistiska litteraturens magiska lokaler; slott, ändlösa murar, små bortglömda barer, jättelika grottor, casinospeglar. Vi föreslår uppfinnandet av en ny, föränderlig dekor.”

 

Kan detta förhållningssätt vara en inspiration till ett stadsbygge som bygger på medskapande, lekfullhet, nyfikenhet, sinnlighet? Om människor ska bli mer delaktiga måste vi få uttrycka oss i stadsrummet och ta ett större ansvar för våra gemensamma miljöer. Då måste stadsbyggandet bli mer småskaligt med en hög diversitet av uttryck och karaktärer och de fysiska strukturerna mer porösa. Storskalighet leder till anonymitet och isolering för många människor.

 

Vi behöver ha nära till varandra för att vi ska lära känna våra grannar.

HARALD KLEIN

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.