Ibland glömmer vi bort i vårt arbete med urbana ekosystemtjänster att också produktion är en viktig ekosystemtjänst. Biobränslen, livsmedel och fibrer kan bli en allt viktigare biprodukt från våra urbana grönområden. Nya sätt att omvandla trädgårdsavfall till bränslen och andra produkter gör att vi kan närma oss en biobaserad ekonomi.

Många kommuner utvecklar en egen strategi för stadsodling, nu senast Sundbybergs stad. Att vidga perspektivet från traditionell frilandsodling till hela det möjliga spektrum av urban eller peri-urban livsmedelsproduktion är i sig innovationsfrämjande. Ätbara parker, takträdgårdar och växthus på taken, användning av stadens organiska avfall som substrat för odling av andra organismer än växter som svampar, alger, fisk (akvaponik) och insekter, organisatoriska innovationer som tillvaratar villaträdgårdarnas och kolonilotternas frukt- och bäröverskott finns redan på många ställen, men kan utvecklas bredare och djupare.

Möjliggör innovationer

Att skapa en stad som är både tät och grön är en nyckelfråga för att åstadkomma ekologiskt hållbara, hälsofrämjande och attraktiva urbana miljöer. Städernas förtätning kan innebära stora risker för att befintliga naturvärden förstörs, men kan också skapa möjligheter för innovativa former och funktioner av grönska på och nära byggnader, trafikinfrastrukturen och andra delar av byggd miljö. Pådrivande är de boendes önskemål om tillgången till natur i olika former, och kommunernas användning av mer kvalificerade former av tillämpning av grönytefaktorn och principen om ekologisk kompensation. Kanske vi kan få trafikbiotoper som är en naturlig utveckling från dagens planterade rondeller, körfältsavgränsare och vägkanter?

Gröna tak börjar på sina håll bli mer ekologiskt och designmässigt varierade än de nu vanliga sedumtaken. Takträdgårdar och biotoptak kan bli nya mötesplatser och mångfunktionella ytor, och en del av stadens gröna infrastruktur. Förbinder vi taken i tätbebyggda stadsdelar med varandra med gångbroar i takhöjd, skulle vi få en ny, grön gatunivå som väsentligt ökar stadens utemiljöyta. När får vi se en Highline Park i Sverige?

Knyter samman

Urban vegetation kan bli en del av integrerade kretsloppsanpassade systemlösningar som knyter ihop stadens tekniska försörjningssystem med urbana ekosystemtjänster. Våtmarker som renar avloppsvatten och dagvatten samt bromsar vattenflödet vid extremväder skapar både kretslopp och klimatanpassning. Stadsodling som utnyttjar organiskt avfall, spillvärme och på sikt renat avloppsvatten förverkligar målen om en urban resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Innovationer kan skapa stora nyttor i skötsel och förvaltning av grönområden. Nya affärsmodeller kan stärka finansiering av våra grönområden. Eftersom trädgårdsturismen växer, och leder till lokala och regionala intäkter, så kanske turistbyråer och besöksnäringen skulle delfinansiera parkernas skötsel och underhåll? Digitalisering, appar i smartphones och sociala medier öppnar helt nya möjligheter att engagera boende, besökare och föreningsliv i den kloka användningen och kvalitetsövervakningen av våra grönområden. Nya växtsorter, automatisering av bevattning, skötsel och övervakning ger yrkesfolk möjligheter att jobba effektivare, och kan sänka skötselkostnader.