
Hej Mattias Qviström!
Du är professor i landskapsplanering vid SLU Alnarp. Varför forskar du om att springa i staden?
– Utvecklingen kring löpspår har stått stilla sedan 70- och 80-talen då det skedde en stor utveckling av motionsslingor. Idag vill fler springa i staden istället för i elljusspåren i skog eller parker. Det är ett mer tillgängligt och miljövänligt alternativ som sparar tid, bara sätta på sig skorna och ge sig ut. I skogsmiljöer kräver löpning en större förberedelse. Det är typiskt för de äldre anläggningarna att de ligger på bilavstånd och har ett omklädningsrum i anslutning till den utmarkerade rundan. Tillsammans med landskapsarkitekt och forskningsassistent Linnea Lindström har jag identifierat kunskapsluckor rörande planering av urbana löpspår. De specifika kraven på utemiljön diskuteras inte i ett planeringsstadium, möjligtvis finns det en uppfattning om att man kan springa var som helst och att det därför inte behövs motionsslingor. Denna föreställning stämmer inte överens med den bild vi får av löpare vi intervjuat. I forskningsprojektet ber vi löpare att föra dagbok som vi sedan analyserar, kombinerat med intervjuer och fältstudier. Det är påfallande hur positiva många är till en utveckling av urbana löpspår.
Kan ni urskilja några särskilt viktiga aspekter?
– Det finns olika kommunala initiativ, en del har gjort löpspår längs med cykelvägar och andra har mätt ut olika avstånd som markerats ut med klisterlappar på lyktstolpar. Det är viktigt att utformningen av spåret signalerar att det är till för löpning. Rytmen är viktig eftersom man vill kunna springa utan avbrott. För nybörjare är det särskilt intressant att veta hur lång en sträcka är.
Är staden en trygg plats för löpare?
– Det finns de som är osäkra på att springa i en urban miljö. Människor känner sig ofta exponerade. Men många talar också om en tyst gemenskap mellan löpare. Staden upplevs vara tryggare om andra också är ute och springer.
Finns det miljöer som motiverar människor att springa mer?
– Vi har sett att estetisk utformning är särskilt viktigt när man ska passa in nya löpspår i befintliga miljöer. Man måste vara medveten om de rörelsemönster som redan finns på platsen och att spåren ska tilltala dem som springer. Vi ser också en ny trend där människor använder sig av löpning för att uppleva en stad – turistlöpning. De som har testat säger att det är ett kul sätt att uppleva platsen på men att man får offra rytmen.
CAROLINE AXELBLOM & SOPHIE WISTRÖM