Du är professor vid Aalborg Universitet, där du startat ett etiskt center på avdelningen för planering och utveckling. Hur kommer det sig?

– Center for etik i praksis (ETIK) arbetar tvärvetenskapligt och gruppens medlemmar ägnar sig åt olika problemområden. Några arbetar med medicinsk etik, andra med bland annat livsmedelsetik, forskningsetik och företagsetik. Själv är jag särskilt intresserad av frågor om hållbarhet, landskapsdemokrati och biodiversitet. Jag arbetar nu med ett projekt som handlar om vilka etiska argument som använts i den danska energidebatten och energipolitiken under de senaste 50 åren – om atomkraft, försurning, drivhuseffekt, energibesparing och vindkraftverk. Det handlar också om föreställningar om det goda livet och det goda samhället.

Står vi inför några särskilt stora etiska utmaningar i dag?

– Stadsutveckling har alltid präglats av etiska överväganden och visioner. Några av dagens stora frågor gäller hållbarhet och klimatförändringar, det vill säga om den hänsyn som vi måste ta till kommande generationer och anpassning till ändrade förutsättningar. Över hela världen försöker man nu ställa om till hållbara, klimatneutrala och smarta städer. Kan vi undvika segregation? Är de möjligheter staden erbjuder tillgängliga för alla? Hur utformar man attraktiva gemensamma stadsrum? Hur ser en god trafikplanering ut, ett sant medborgarinflytande?

Agenda 2030 och New Urban Agenda är båda ambitiösa styrdokument. Vilken roll kan eller bör de etiska frågeställningarna ha?

– Båda dokumenten handlar i grunden om etik: om att avskaffa svält, fattigdom och analfabetism, om värdighet, jämlikhet och demokrati, om fred, säkerhet och hälsa, om skydd för hotade habitat och biologisk diversitet, om begränsningar av klimatförändringar et cetera. Det är betydelsefullt att man överbrygger kulturella skillnader och kommer fram till enighet om ett antal grundläggande mål och värderingar som kommer att få högsta prioritet under de kommande åren. Formuleringar kan tas från dokumenten av både myndigheter, ideella organisationer och engagerade medborgare när projekt ska presenteras eller värderas. Detta betyder naturligtvis inte att man kan undvika oenighet om hur arbetet sedan ska implementeras i praktiken, men man får söka sig fram till processer som gör att man kan hantera oenigheter på ett rättvist och rimligtvis.

NINA VOGEL Urban Futures – Framtidens Städer - en av fyra framtidsplattformar vid SLU.