movium.slu.se

Foto: Samuel Wendelius

movium.slu.se

Illustration: Karolina Lilliequist

Tidskriften Stad
STAD 37 – DEBATT

Gemensamt ansvar för barns rörlighet

Publicerad 17 maj 2022

En karavan av barn cyklar mitt i en av Barcelonas breda boulevarder. De är på väg till skolan. Gatan är avstängd för biltrafik och det enda som hörs är plingen från deras ringklockor, rop och skratt. Cykelglädjen smittar av sig till oss som tittar på filmklippet, som delats och gillats om och om igen på sociala medier. Cykelkaravanen är möjlig tack vare Barcelonas superblocks-strategi, som styr om biltrafiken till genomfartsleder och prioriterar gång och cykling inom kvarteren. Strategin är en av flera som nu förändrar gatubilden i många av Europas storstäder, där allt fler stadsgator begränsas för bilar till förmån för cyklister och flanörer i alla åldrar.


I Sverige cyklar i dag endast 14 procent av skolbarnen till skolan, enligt statistik från Svenska cykelstäder. Det är en halvering sedan 1990-talet. Detta trots att sex av tio barn bor inom två kilometer från skolan. En av de främsta anledningarna är att föräldrarna inte anser att skolvägen känns säker.


Enligt Folkhälsomyndigheten tillbringar svenska barn i åldern 11, 13 och 15 år ungefär 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande. Samtidigt ses en ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och huvudvärk hos målgruppen. Allt färre av våra 6–17-åringar når WHO:s rekommendation om minst 60 minuters pulshöjande fysisk aktivitet per dag. En femtedel av Sveriges barn har fetma eller övervikt, vilket Folkhälsomyndigheten kopplar till ohälsosamma matvanor och ökat stillasittande.


Forskning visar att utomhusvistelse generellt ger högre aktivitetsnivåer och att möjligheterna att vara aktiv ökar om närmiljön ger tillgång till säkra gång- och cykelvägar, goda lekmiljöer och öppna gröna ytor. Boverket har i flera rapporter visat att storleken på skol- och förskolegårdar har ett direkt samband med hur mycket barnen rör sig under skoldagen. Hur vi bygger och planerar barns livsmiljöer har med andra ord en avgörande betydelse för deras hälsa.


40 procent av Sveriges barn växer idag upp i en av våra tre storstadsregioner Stockholm, Malmö och Göteborg. Den rådande urbana täthetsnormen och den höga exploatering som följer på lönsamhetskrav i samhällsbyggandets alla led driver en utveckling där ytor som gynnar barns fysiska aktivitet krymper eller rent av försvinner.


Bilder av cyklande barn som vinglar stadsgatan fram är oemotståndliga för de flesta av oss. Men som vanligt räcker det inte att ge tumme upp på sociala medier för att skapa verklig förändring. Ingen aktör kan ensam åstadkomma ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittandet. Vi tillsammans – stat, kommun, näringsliv och civilsamhälle – har ansvar för att öka möjligheterna till cykel- och rörelseglädje för alla barn i våra växande städer. Lyckas vi med det är det samtidigt gynnsamt för klimatet, miljön och samhällsekonomin. Dags att gå från ord till handling!

VERONICA HEJDELIND
Kommittén för Främjande
av ökad fysisk aktivitet