movium.slu.se

STAD 18 - Illustration Anna Olsson

Tidskriften Stad
STAD 18

Bland blåbärsris och rosor

Publicerad 6 september 2017

Holger Blom var stadsträdgårdsmästare i Stockholm 1938–71. Han hade lång tid på sig att genomdriva sina idéer. Blom var en strateg, en kulturpersonlighet som bar hela modernismens idévärld inom sig. Har var en parkpolitiker som fick sina visioner genomförda.

 

Med honom skedde ett trendbrott i parkhistorien – han såg på stadens friluftsområden och parker som byggstenar i skapandet av folkhemmet.

 

För honom var de offentliga, gröna stadsrummen livsrum. De var allmänningar, ägda av alla och ingen. Där – i stadens demokratiska vardagsrum – skulle man träffas, umgås, dela kulturupplevelser och leka. Och man fick gå på gräset – vilken revolution!

 

Detta var någonting helt annat än borgerskapets promenadstråk.

 

Utan sol och frisk luft kommer människan inte långt. Av dessa beror barnens hela framtid och de vuxnas arbetslust. Alltså värden som torde vara en stads största tillgång. Det kan därför knappast sägas vara bortkastade pengar att i staden skapa andningshål, parker, där folk kan pusta ut, vädra lungorna och ta igen sig under kortare eller längre tid på det sätt som för var och en är bekvämast och bäst.

 

Så skrev Holger Blom i Kampen mot stenstaden, publicerad i STF:s årsskrift 1947. Känns det gammalt? Nej, knappast, snarare tvärtom. Det pågår visserligen knappast någon kamp mot stenstaden idag, snarare handlar det om att just finna en balans mellan de olika byggstenarna och elementen, inte minst så länge förtätning i kvartersstad är det allenarådande stadsbyggnadsidealet.

 

Men idén om livsrum som skänker kulturell upplevelse och fördjupning på flera olika plan i mötet mellan olika kulturer och människor, i umgänget, på fritiden, där leken och kroppens rörelse har fritt spelrum, är snarast en god beskrivning av ett urbant friluftsliv.

 

Holger Blom ansåg att kulturen skulle komma till stadens invånare. I parkerna skulle man kunna uppleva konst, musik och teater och där skulle det finnas parklekar – friluftsbarnkammare kallade han dem. Blev det för många barn byggdes det helt enkelt en ny friluftsbarnkammare. Barnen och leken skulle ha sitt utrymme i staden.

 

Det var själva utevistelsen som var nyckeln i hans vision. Idag vet alla att de flesta av oss behöver röra oss mer för att hålla oss friska, vi vet att friluftsliv är tätt förknippat med folkhälsa. Och det som gynnar friluftslivet i en stad går också hand i hand med stadens attraktivitet – hur ofta marknadsförs inte staden med naturen som förförande lockbete?

 

Vad som är definitionen av ett urbant friluftsliv verkar dock ännu vara lite i sin linda. Det är definitivt mer och annat än skidåkning och fotvandring. Det signaleras med fler och andra attribut än toppluva och gummistövlar. Sverige är ett sent urbaniserat land, men nu går det fort. Holger Bloms livsrum fylls på med ett brett kulturellt innehåll. Vilt blåbärsris och kultiverade rosor går riktigt bra ihop.

TITTI OLSSON, CHEFREDAKTÖR STAD

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.