movium.slu.se

Foto Ellnor: Jenny Hansen och foto Johan: Frida Winter

Tidskriften Stad
STAD 39 – Debatt

Belysning påverkar nattens ekologi

Publicerad 24 november 2022

Varje cell i varje levande organism har en inre klocka för att styra parning, migration och jaktbeteende. Oavsett ekologisk nisch är allt levande utvecklat i en förutsägbar dygnsrytm. Så har det varit fram tills alldeles nyligen. Vi kallar det för ljusföroreningar, det ljus som spiller ut i naturen från våra gatlyktor, strålkastare och reklampelare. Ju mer vi studerar effekterna av en utebliven natt desto fler exempel på drabbade djur och växter hittar vi. Det är hög tid att ändra färdriktning.


Nattens insekter navigerar bland annat efter mån- och stjärnljus. Idag dras de istället mot lampor, där blir de kvar tills ljuset släcks. Oftast dör de av utmattning, av lampornas värme eller som offer för rovdjur. Kanske har du sett trädgårdens insekter samlas kring lampan vid husknuten? I större skala dras hela ekosystem från mörka ytterområden mot stadens ljus. Den så kallade ”dammsugareffekten” är en av orsakerna till den utbredda insektsdöd vi sett under de senaste årtiondena. Insektsdöden påverkar i sin tur hela näringskedjan och därmed de ekosystemtjänster som vi är beroende av.


Andra exempel är havssköldpaddornas nykläckta ungar som kryper mot stadens ljus i stället för horisontens ljusstrimma. Ålen som bara simmar under nattens beskydd väntar förgäves på mörkrets inbrott, där gatlyktorna lyser upp vattendragen. Fåglar som får svårt att navigera. Fladdermöss som inte vågar sig ut från kyrkvinden när fasadbelysningen är på och svälter ihjäl i väntan på den natt som aldrig kommer.


Fladdermöss och deras livsmiljöer är skyddade genom artskyddsförordningen. Vid åtgärder där de kan komma till skada behöver man inventera och genomföra skyddsåtgärder. Ju tidigare i processen som kunskapen om skyddade arter kommer in desto bättre. På så sätt kan man undvika förseningar, kostnader och strandade projekt, och viktigast av allt – utforma städer med plats för mer liv än det mänskliga.


En upplyst miljö är inte alltid en trygg miljö och en trygg miljö är inte nödvändigtvis upplyst. Ofta belyser vi av vana, utan att analysera behovet. Vilket jobb ska belysningen utföra, och kan syftet uppnås på andra sätt än med ökad belysning? Ofta är svaret ja.


Det viktigaste vi kan göra är att bevara det mörker vi har kvar. Om belysning ändå behövs måste man minimera skadan. Det går att komma långt genom att bara belysa platser då de faktiskt används. Dessutom kan vi rikta och skärma av ljuset, sänka ljuspunkten, begränsa ljusstyrkan och undvika effektbelysning av stora träd och kulturbyggnader. Idag finns även teknologin för att anpassa våglängden och styra belysningen efter tid, väderlek och rörelser.


Det är inte bara fladdermöss och insekter som uppskattar mörkret. Vem förundras inte av universums storhet under en stilla, stjärnklar natt? Intresset för att motverka ljusföroreningar växer snabbt och vi ser en vilja till förändring. Låt oss höja kunskapsnivån tillsammans och välkomna en mörkare framtid.

ELLINOR SCHARIN
Ekologigruppen


JOHAN EKLÖF
Nattbakka Natur, och författare
till boken Mörkermanifestet