Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.

 

Främlingsfientlighet grundar sig i rädsla och fördomar om andra människor. Att ha en negativ inställning till en viss samhällsgrupp skapar osynliga gränser som har negativ inverkan på både ekonomisk tillväxt och samhällets utveckling. Inte heller skapar främlingsfientlighet den stad som vi alla drömmer om, där alla mår bra, känner trygghet och delar på gemensamma resurser.

Plats för alla

Våra offentliga rum är platser där alla ska få plats oavsett kön, bakgrund, ålder, kultur eller sexuell läggning. Så är det inte alltid.

Stadens osynliga gränser, skapade av fördomar och rädsla, är ständigt närvarande på våra torg, gator, skolor, hem och arbetsplatser. Om vi som planerar, gestaltar och bygger stad ska kunna genomföra förändringar måste vi förstå, eller i bästa fall lära oss att tolka, andra människors behov.

Arkitekturutbildningarna har länge haft en tydlig snedrekrytering som resulterat i en homogen yrkeskår med en tydlig brist på mångkultur och mångfald. Två av tre arkitekter har exempelvis högutbildade föräldrar och hela 85 procent har föräldrar med eftergymnasial utbildning – den högsta siffran av samtliga utbildningar i Sverige.

Bostadsrätt i innerkärnor

Enligt Sveriges Arkitekters undersökning om hur arkitekter väljer att bo ser man tydligt att vi gärna bor i bostadsrätter i någon av de tre storstädernas innerkärnor och blir därmed en del av den gentrifierande massa som förskjuter innerstadens gränser. Dessa brister minimerar inte bara vår uppfattning av staden och dess användande utan skapar även fysiska och psykologiska barriärer mellan oss och dem vi planerar och bygger för.

Arkitekter utan gränser (ASF-Sweden) arbetar för en långsiktigt hållbar, jämställd och rättvis bebyggelseutveckling över hela världen. I Sverige pågår projektet ”Arkitektur för alla”, en satsning som syftar till att öka intresset för arkitektur redan på högstadiet och gymnasiet med målet att öka mångfalden på arkitektutbildningen. Arbetsformen är workshops, där eleverna ges möjlighet att reflektera över och föreslå förändringar på en individuellt vald plats.

Utrymme att blomstra

Vi vill uppmana landets arkitektutbildningar att sträcka ut en hand för att bredda utbildningen och aktivt arbeta för att skapa en kår som representerar det samhälle vi alla lever i. Och vi vill uppmana kåren att utmana sig själva genom att söka upp oväntade samarbeten, nätverk, metoder och platser. Först då vi kan vi på allvar börja bygga städer tillsammans. Städer som är inkluderande och där mångfald, demokrati och kreativitet ges utrymme att blomstra.

Textförfattare:

Johan Folkesson, landskapsarkitekt, egen firma, Stockholm

Maria Höök, landskapsarkitekt Kragh & Berglund, Köpenhamn/Stockholm

Pia Jonsson, landskapsarkitekt, Landskapslaget, Stockholm