När planerare försöker hitta former för att integrera ekosystemtjänster i grönstrukturplanering och governance blottläggs samtidigt stora kunskapsluckor. Det EU-finansierade forskningsprojektet Green Surge samlar forskare och praktiker i elva länder för att kartlägga best practice, utveckla ny kunskap och ta fram konkreta råd. Tim Delshammar, forskningskoordinator, ger en lägesrapport.

 

Forskningsprojektet Green Surge pågår under fyra år, 2013–2017. För att fånga upp frågor från praktiken och samtidigt hitta rätt former för att förmedla forskningskunskapen arbetar projektet i ett nära samarbete med fem så kallade urban learning labs: Malmö, Berlin, Bari, Edinburgh och Ljubljana.

Istället för att presentera färdiga forskningsresultat i slutet av projektet ska forskarna genom en kontinuerlig dialog med praktiker fånga upp problem och frågor och testa relevansen av forskningsresultaten. För att få en bild av hur planerare i Europa arbetar med ekosystemtjänster gjordes 2014 en kartläggning av samtliga urban learning labs samt ytterligare 15 europeiska städer. Kartläggningen var inriktad dels på traditionell fysisk planering, dels på hur planerare arbetade i samspel med övriga ak- törer, främst medborgargrupper.

Stora skillnader

Resultatet visade inte oväntat skillnader mellan städerna. De medverkande nordiska städerna och de central- och västeuropeiska städerna kännetecknas av ett starkt planeringssystem som främst bygger på ”top-down”-planering. De brittiska städerna, å andra sidan, kännetecknas av att planerare har en svagare ställning. Detta beror till stor del på att städerna har små resurser för att sköta de befintliga grönområdena och för att anlägga nya. Detta är också en trolig förklaring till att de brittiska städerna i stor utsträckning arbetar med brukarmedverkan och samarbete med ideella organisationer.

I övrigt är det få av de undersökta städerna som idag arbetar strategiskt med att inkludera stadsborna i planering, anläggning och skötsel av grön- struktur. Men det finns ett växande intresse för att göra det. Brist på tid och resurser är ett hinder för att arbeta mer med brukarmedverkan.

Ett annat hinder är att den formella planeringsprocessen ibland inte är tillräckligt flexibel för att ge brukare ett reellt inflytande. Länderna från det tidigare östblocket kännetecknas av en kombination av ett svagt lagstöd för planering och brist på resurser för att göra åtgärder.

Motsägelsefull situation

Ett gemensamt mönster för alla länderna är att samtidigt som det finns relativt goda resurser för att anlägga och förnya grönområden krymper marken där det skulle vara möjligt att anlägga nya grönområden. Det är en motsägelsefull situation.

Samtliga städer arbetar dock strategiskt med grönstrukturplanering i större eller mindre utsträckning.

De mest använda planeringskoncepten är mångfunktionalitet och att länka samman befintliga gröna områden. De vanligaste exemplen på mångfunktionalitet är ambitionen att stärka funktioner som rekreation och biodiversitet. Mera sällan arbetar städerna med planeringskoncept som att integrera olika typer av infrastruktur, som till exempel rekreation, dagvatten och transport. Det är också mindre vanligt att städerna arbetar med att samordna planering i olika skalor.

En viktig slutsats av undersökningen är att städernas grönstruktur- planering fortfarande till största delen fokuserar på de offentliga grönytor- na. Detta innebär att planeringen har svårt att hantera frågor där den privata marken är en viktig resurs. Det gäller till exempel frågan om att hantera dag- vatten och minska effekterna av tillfälliga värmeböljor.

Vilken nytta?

En av de största kunskapsluckorna som Green Surge arbetar med handlar om att beskriva vilka ekosystemtjänster de urbana ekosystemen kan bidra med. Här handlar det om att ge en kvantitativ bild av vilken nytta vi har av vegetation och vatten i urban miljö.

Idag finns det en ganska grov bild av hur ekosystem kan bidra med ekosystemtjänster. Men vi vet ganska lite om betydelsen av de många olika typerna av urbana ekosystem. Ofta förväxlas ekosystem och ekosystemtjänster. Men olika typer av vatten och vegetation har olika typer av funktioner.

Det är först när ekosystemen bidrar till människors hälsa och välbefinnande som det går att prata om ekosystemtjänster. Att utforska relationerna mellan de olika typerna av urbana ekosystem och mänskligt välbefinnande är en av projektets viktigaste uppgifter. Gatuträd, stadsparker och privatträdgårdar är alla betydelsefulla, men på olika sätt.

En annan viktig uppgift för projektet är att ge en bättre bild av hur olika grupper av människor använder vegetation och vatten i urban miljö. Vi vet att människor med olika bakgrund, ålder och intressen har olika behov. Därför måste planering av urban grönstruktur också kunna ta hänsyn till olika gruppers behov.