movium.slu.se

Den 31 augusti 2014 föll över 100 mm regn på några timmar i Malmö, vilket bland annat ledde till översvämningar på Söderkulla. Foto: Kolbjörn Guwallius.

Tidskriften Stad
STAD NR 23 - Tema

Vad kostar det att staden är ur funktion?

Publicerad 28 november 2018

Vi måste hitta sätt att beräkna sociala och kulturella värden för att veta vad det kostar när staden är ur funktion, menar Ulf Silbersky i sin debatterande artikel. 

 

Idag saknar samhället handlingskraft att ta sig an de målkonflikter som ofta uppstår i samband med avbrott som orsakats av till exempel extremväder. Fokus ligger på detaljer och det finns ingen kapacitet att ta ett helhetsgrepp varken i analys eller taktik. Vi behöver beräkningsmodeller för sociala och kulturella värden – men hur ska de se ut?

 

Översvämningar och orkaner står för en allt större andel av ekonomisk skada och dödsfall i samhället. Beräkningar visar att vattenrelaterade skador stod för 80 procent av de ekonomiska förlusterna under perioden 1980– 2015. Växande befolkning, ohållbar utveckling, olämplig markanvändning och klimatförändringar hotar att öka intensiteten och frekvensen i extremväder med ännu större påfrestningar på samhälle och miljö.

 

Trots detta har vi bristande förståelse för de ekonomiska konsekvenserna av naturkatastrofer, särskilt de indirekta, vidsträckta och makroekonomiska effekterna. Uppskattningar gjorda av European Environmental Agency (EEA) och den internationella katastrofdatabasen EM-DAT undervärderar hela den ekonomiska kostnaden för samhället av naturkatastrofer eftersom de för det mesta enbart beaktar direkt påverkan av katastrofer, utan att ta tillräcklig hänsyn till indirekta effekter. Aktuell forskning visar att indirekta kostnader står för en signifikant andel av de direkta kostnaderna. I Europa beräknas de indirekta kostnaderna uppgå till mellan 6 och 8 miljarder euro årligen.

 

Vad saknas då för att kunna göra sådana mätningar eller uppskattningar? Det har gjorts flera försök att beräkna indirekta kostnader av katastrofer på nationella och regionala ekonomier. Bland dessa finns ekonomiska undersökningar efter katastrofer, ekonometriska modeller, input-outputmodeller och jämviktsmodeller.

 

Ekonomiska undersökningar och ekonometriska modeller saknar kapacitet att beskriva de systematiska ekonomiska flöden som sprider sig på ett nytt vis inom och mellan ekonomier vid katastrofer. Input-outputmodeller och jämviktsmodeller kan visserligen beskriva detta men kan inte fånga effekten på hela ekonomier. Det går med den här modellen varken att fastställa påverkan på utbudssidan eller hantera den flexibilitet som krävs för att beskriva effekter på det ekonomiska systemet.

 

Jämviktsmodeller har flera begränsningar. De förutsätter perfekta marknader och missar därmed kostnader som inte är marknadsmässiga. En annan begränsning är att modellen fungerar bäst i stor skala, till exempel på nationsnivå. Det gör det möjligt att göra en övergripande samhällsanalys men svårare på lokal nivå, särskilt vid små och medelstora katastrofer.

 

Med detta som bakgrund har jag i rapporten Vad kostar det att staden är ur funktion? Beräkning av avbrottskostnader (rapporten kan laddas ner här: resilientregions.org/publikationer) visat på en beräkningsmodell som istället tar fram geografiska riskprofilbilder. Den bygger på en uppdelning av kostnader i direkta kostnader och avbrottskostnader.

 

En del direkta kostnader är lätta att beräkna eftersom de fysiska tillgångarna har ett marknadsvärde, till exempel skador på byggnader, inventarier och infrastruktur. Men modellen inkluderar även sådant som saknar marknadsvärde, till exempel förlust av liv, hälsoeffekter och ekologiska förluster.

 

Avbrottskostnader som har ett marknadsvärde är till exempel produktionsförluster, trafikstörningar och utryckningskostnader. Otrygghet och ökad sårbarhet är exempel på avbrottskostnader som saknar marknadsvärde.

 

Den beräkningsmodell som beskrivs i rapporten bygger på beräkningar som omfattar sju komponenter: avbrottsområdet, infrastruktur exklusive byggnader, tillgångar och tjänster, ekonomiska system, sociala system, miljösystem och makroekonomi. Dessa beräknas tillsammans för att få fram en total avbrottskostnad för ett helt område som ett land, eller för ett avgränsat geografiskt område, som en stad.

 

Det krävs åtminstone tre nyckelstrategiska beslut för att vi bättre ska kunna hantera hela bilden av avbrottskostnader när samhället är ur funktion.

 

Stresstesta det politiska systemet. Analysera hur politiska beslut påverkas av pågående klimatförändringar. Förändringar som kommer att få betydande konsekvenser för Sverige eftersom vårt samhälle ständigt kommer att bli utmanat av nya hot och risker som är förknippade med ett förändrat klimat. I analysen behöver studeras hur beredda vi är att prioritera att förebygga avbrott.

 

Skapa en robust datastruktur som bygger på koordinatsatt information med central koordination. Det behövs en enhetlig datastruktur som bygger på en hög geografisk upplösning. Förslagsvis får SCB ansvar för att samordna övergripande åtgärder under budgetansvar med årlig uppföljning. SCB ansvarar för struktur, lagring och metadata samt initierar utveckling och utbildningsåtgärder. Ansvaret för ajourhållningen av databaser ligger på den som upprättar dem.

 

Utveckla mätmetoder för sociala och kulturella värden samt miljövärden. Det behövs metodutveckling inom det här området. En möjlig metod är att utgå från vilket pris medborgare/besökare är beredda att betala och det faktiska priset som betalas för ett besök i exempelvis ett rekreationsområde. Med en ersättningskostnadsmetod kan det gå att uppskatta värdet för exempelvis sänkt kvalité på dricksvatten. Livskvalitéanalys kan användas för att värdera individers känsla av välbefinnande när det finns offentliga tillgångar som gator, parker och torg och kan då användas i relation till exempelvis inkomst och eventuella inkomstbortfall på grund av avbrott.

 

Vad betyder det för ett samhälle – som vi redan vet kommer att drabbas av kriser och katastrofer av olika slag – att avstå från att beräkna vad det faktiskt kostar att staden är ur funktion vid till exempel ett extremväder?

 

Ja, att inte ta sig an utmaningen kommer att leda till fortsatta brister i kunskapen om hur ett samhälle kan återhämta sig vid sådana avbrott. Vi kommer att sakna tillförlitliga värderingar av förluster, får svårt att göra nödvändiga och effektiva prioriteringar av insatser och inte kunna ge stöd för politiska beslut och strategier som kan minska negativa effekter när samhället är ur funktion.

 

Vi måste helt enkelt sluta att stoppa huvudet i sanden.

 

ULF SILBERSKY

Platspilot, är fil lic ekonomisk geografi, forskare och processledare med fokus på faktorer som styr och påverkar samhällens utvecklingskraft.

Kommentarer

VAD KOSTAR DET ATT STADEN ÄR UR FUNKTION?

Bra artikel! Resilient Regions Associaiton har fört denna diskussion i sitt internationella nätverk och det kosntateras att städer och regioner som aktivt arbetar med resileinsutmanignar efterfrågar nya modeller för kostnad-nytta analyser. Det handlar om att kunna skapa "bankable project" och motivera större investeringar. Ulf nämner att de indirekta kostnaderna uppgår till 6-8 mailjarder Euro årligen, ofatbart stora belopp, vad är vi beredda att investera för att spara dessa pengar?Dessutom ska man ha med sig att direkta kostnader ofta täcks av "ensurance claims", dvs de direkta kostnaderna täcks av försäkringar och betalas tillbaka. Avbrottskostnaderna däremot är pengar som för evigt är forlorade, ingen betalar tillbaka dessa och därmed är det extra angeläget att hitta arbetssätt för att våra städer och regioner skall blir mer resilienta och därmed slippa betala notan för att  staden är ur funktion.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor