Vinterträdgårdar – växtval i paradisen under glas
I en vinterträdgård under glas kan vi nordbor få uppleva grönska och blomdoft även under den mörka och kalla delen av året. Vi ser ett ökat intresse för inglasade miljöer som attraktion i bostadsområden och stadskärnor. I detta Movium Fakta ges förslag på växtval för vinterträdgårdar med olika klimatförutsättningar.
Av Karin Svensson
Som inloggad prenumerant kan du ladda ner Movium Fakta nedan. Prenumerant blir du här och lösnummer hittar du i Movium Bokhandel.
Utemiljö för alla - en fråga om integration och mångfald
De som arbetar med parker, trädgårdar och andra platser i den offentliga utemiljön har en viktig roll när det gäller att stimulera till möten mellan olika generationer, individer och grupper i samhället. Detta gäller inte minst när vi diskuterar åtgärder som syftar till att integrera olika grupper av invandrare i det svenska samhället. I detta Gröna Fakta belyser vi två olika exempel från Tyskland och USA på Community gardens, platser där odling står i fokus i en strävan att skapa platser för gränsöverskridande möten. Vi skärskådar också närmare integrationsbegreppet och de aktuella frågeställnignarna i vår inhemska integrationspolitika debatt.
Ungdomars bild av framtidens kyrkogård
Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!
Hur ska parken klinga?
Vem skapar morgondagens ljudlandskap? Ljudmiljön blir allt hetare på planerarnas agenda - ljudaspekten i samhällsbyggandet håller på att förändras och ett mer nyanserat förhållningssätt är under utveckling. Har du tänkt på ljuden i din verksamhet? För du är med och skapar ljuden och kan välja att göra det på ett medvetet sätt!
Skötselmanual kyrkogårdar 2004
År 1998 gavs den första Skötselmanualen ut. För många fungerar den som "rikslikare" för beskrivning av skötsel. En senare version kom ut 1998, Skötselmanual 98. Den beskriver de viktigaste skötseltyperna och de vanligast förekommande skötselprodukterna. Nu har turen kommit till en skötselmanual för kyrkogårdsvärlden. Den bygger på Skötselmanual 98 och beskriver kyrkogårdens vanligaste skötselprodukter.
Tänkvärda trädgårdar
Utemiljön är en del av vårdmiljön - eller borde åtminstone vara det. Oavsett om man drabbas av en hjärnskada, har flyttat till ett sjukhem eller fått diagnosen utmattningsdepression kan en trädgård vara det som skapar mening i tillvaron. I det här faktabladet presenteras träningsträdgården vid Danderyds sjukhus, trädgården vid Ribbingska sjukhemmet i Lund och Alnarps rehabiliteringsträdgårdar. De är olika i både form och storlek. Gemensamt för dem är att människan är i centrum. Och att de alla är värda att ta intryck av.
Stadsskog blir skolskog
Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.
Ungdomar tar plats i staden
Det är inne att åka skateboard. Flera kommuner runt om i landet hakar nu på trenden och bygger utomhusparker för skejtåkning för att visa att de satsar på ungdomar och ger utrymme för spontanidrott. Linköping och Malmö är två kommuner där man satsat riktigt stort. I Linköping invigdes Fun skatepark hösten 2003, Nordens första betongpark och en av de största i Europa. I Västra hamnen i Malmö samarbetar kommunen och skejtare för att utveckla en ungdomspark i ett kommande bostadsområde. Att skapa stadsrum med tydliga koncept som fungerar för hela staden har blivit en strategi för nybyggnation i Malmö.
Planera belysningen på kyrkogården
Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid.
Livet i staden - utemiljö för livskvalitet och hälsa
Fler och fler väljer att bo i staden. Gator och torg pulserar av liv. Men vi vill också ha lugn och ro. Livet i staden måste växla mellan puls och vila. Platser där vi både kan umgås och ta igen oss måste finnas nära våra bostäder, arbetsplatser, skolor och sjukhus. Det är en god investering för staden!
Växter för framtiden V
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående aktivitet. De växter som tas in i sortimentet och ges E-status har egenskaper som överträffar dem som redan existerande växtmaterial på marknaden har. I detta faktablad presenteras en gammal trotjänare bland häckväxter under sitt korrekta vetenskapliga namn och med nytt svenskt namn: Amerikansk hagtorn (Crataegus intricata) går i graven men växten lever vidare under namnet Crataegus grayana, häckhagtorn. Därutöver presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd goch buskar samt ett par exotiska arter, som carolinaros och pagodklematisklonen "Love Child". Samtliga växter i faktabladet, med undantag för bok och de två klematisklonerna "Georg" och "Albina Plena", har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor, SLU, Ultuna.
Marknadsför våra kyrkogårdar för vad de är - vackra parker!
Kyrkogårdar tillhör stadens och tätortens parkstruktur. De är gröna stadsrum med en medveten arkitektur och utgör en del av vårt kulturarv. Därför bör kyrkogårdsförvaltningar marknadsföra sig och lyfta fram kyrkogården som det parkrum den faktiskt är. Detta Gröna Fakta tar upp och visar syftet med marknadsföring av kyrkogårdsverksamheten. Genom att göra sig tydlig och känd skapas ett ökat intresse och därmed motivation och resurser för utveckling. En välskött och vacker kyrkogård ökar också motivationen för en förbättrad skötsel av den enskila graven. Konkreta råd ges för hur kontakten med allmänheten, media och förtroendevalda kan förbättras.
Grönstruktur med nya fotavtryck
En regions, en kommuns eller en stadsdels grönstruktur är en lika viktig resurs för utveckling av välfärd och livsmiljö som bebyggelsestruktur och annan infrastruktur. Fortfarande tillmäts dock inte utemiljön i våra städer och tätorter samma värde som hus, gator och torg. I detta Gröna Fakta presenterar några forskare nya och innovativa metoder för att beskriva grönstrukturens och utemiljöns värden i en planeringsprocess.