Växter för framtiden
Från Piteå i norr till Alnarp i söder bedrivs ett intensivt arbete för att få fram härdiga och tåliga växter för svenskt klimat. På tiotalet platser i landet försöks odlas växter som i första hand hämtas från två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; P80-projektet i Alnarp respektive Svenska frökällorprojektet i Ultuna. De plantor som klara det höga kraven klassas som E-plantor, en garanti för att det är anpassade fär svenska förhållanden. Med de här växtporträtten vi vill presentera några av de mest intressanta nykommlingarna i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet.
Urban viltförvaltning
I urbana, exploaterade miljöer är den mänskliga påverkan på olika arters livsmiljöer särskilt stark. Det innebär ett nära samspel mellan djur och människor.
Belysningens påverkan på nattens ekologi
Hur kan man utforma städer och utemiljöer där såväl människor som nattlevande djur och insekter kan leva och känna sig trygga?
3-30-300-regeln
En vägledning kring en ny evidensbaserad regel och dess tre delar.
Lekotoper – platser där både barn och natur trivs
Går det att kombinera barns behov av naturkontakt med behovet hos olika arter i djur- och växtriket så att resultatet både blir en hållbar lekplats och en hållbar livsmiljö med hög biologisk mångfa
Skapa dagvattenlösningar med regnbäddar
Regnbäddar kan ta hand om nederbörd och smältvatten och avlasta stadens dagvattensystem. Erfarenheter från ett praktiskt projekt.
Fram för träden!
Aktiviteter och argument för en form av grön opinionsbildning under ett namn: trädlobbyism.
Förvaltning av träd
Om fyra standarder för trädförvaltning samt Alnarpsmodellen som i princip har blivit en standard för ekonomisk värdering av träd.
Särskilt skyddsvärda träd
Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har uppdaterats med nya mål och åtgärder med fokus på träd i offentliga miljöer.
av Karin Sandberg
i-Tree Eco
i-Tree Eco utför beräkningar av en rad reglerande ekosystemtjänster men även hur ålders- och storleksvariationen ser ut i trädpopulationen.
Urbana grönområden
Urbana grönområden – indikatorer för hälsa och välbefinnande. Vilken roll spelar våra urbana grönområden, deras storlek och avståndet till dem?
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i skolors och förskolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Resultaten presenteras i faktabladet.
