Vi är på väg in i en ny tid där "förändring" tycks vara grundtemat och där parkverksamheten utsätts för stora utmaningar. En viktig uppgift är att anpassa sin organisation och verksamhet efter nya krav och ideal. Det handlar om att lyfta blicken från teknik till upplevelser, om att ägna sig åt utvecklingen snarare än produktionsstyrning och om att samverka över traditionella förvaltnings- och huvudmannagränser.

Kompost från stora anläggningar är ett värdefullt jordförbättringsmedel och oftast av hög kvalitet. Men vilka faktorer avgör kompostkvaliteten? Hur påverkar kvaliteten i sin tur användningen?

Målet med att sluta klippa kortklippta gräsmattor kan vara en blomstrande äng. För att lyckas krävs sen och årlig slåtter. Ett absolut måste är att höet samlas upp. I regel måste sådd eller inplantering till eftersom avstånden i våra tätorter sätter stopp för naturöig fröspridning; ängsblommorna kommer inte av sig självt. Det är klokt att välja arter efter platsens förutsättningar, t ex befintliga jordartsförhållanden.

Dammar hittar man på bostadsgårdar, skolgårdar, parker, torg och gaturum. Hur de anläggs beror på funktion och önskemål. Ska det t ex vara en stramt arkitektoniskt utformad damm eller en mjuk och naturlik ekologisk damm? Faktabladet tar upp metoder och utrustning för anläggning och underhåll av dammar i offentlig miljö som tillförs rent vatten, d v s kran- eller regnvatten.

Träden, blommorna, gräset och grönskan gör människan friskare. Det har en rad olika undersökningar slagit fast. Samtidigt kan grönskan vara till bevär för allergiker. Kan man hantera växter och andra allergifaktorer i utemiljön så att allergiska besvär minimeras samtidigt som vi lämnar fullt utrymme för grönskans positiva effekter?