Ungdomars bild av framtidens kyrkogård
Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!
Barrväxter - mer än bara vintergrönt
Återigen börjar barrväxter bli eftertraktade som miljöbildare och effektfulla inslag i parker och trädgårdar. Det finns släkten, arter och sorter för i stort sett alla lägen och önskemål med en enorm form-, färg- och storlektsvariation. Detta Gröna Fakta kan både användas som en handbok i barrväxternas användning och som en inspirationskälla för att önna nya vyer i "barrskogen".
Begrepp i begravnings-
verksamheten
År 1989 gavs Skötselmanual ut i Gröna-Fakta-serien. Den följdes av Skötselmanual kyrkogårdar 2004 som reder ut innebörden av olika skötseltyper m.m.i kyrkogårdsbranschen.
Rymlighetens betydelse för bostadsgården
Att den bostadsnära utemiljöns dimensioner har betydelse visar avhandlingen "Rymlighetens betydelse". Markutrymmet avgör utemiljöns användbarhet, men i vilken grad och på vilket sätt beror på sammanhanget. Utemiljön kan upplevas som trång i vissa situationer men inte i andra.Det beror på vad man förväntar sig kunna göra där. I den här diskussionen om rymlighetens betydelse är det bostadsgården, flerbostadshusens gemensamma utemiljö, som står i centrum.
Många kojor och mycket spring - att planera med barns perspektiv
Lek utomhus är starkt förknippad med platserna där leken sker. Utomhusleken kan ge så starka upplevelser att många minns sin barndoms favoritplatser i hela sitt liv. Utevistelse är också viktigt för barns hälsa. Det är därför viktigt att det finns miljöer utomhus som ger utrymme för barns upptäckarglädje, lustfyllda rörelse och eget skapande. Men barn och vuxna betraktar inte utemiljön på samma sätt. Vid institutionen för landskapsplanering Alnarp har forskare försökt beskriva förskolegårdar och gröna stråk ur barns eget perspektiv.
Efter almsjukan
Vad kommer efter almsjukan? Vilken kunskap har vi om framtida hot mot våra träd? Ingen vet vilken farlig växtskadegörare som kommer att drabba träden, men vi har en hel del vetskap om de kända faror som lurar runt hörnet. Detta Gröna Fakta beskriver kommande skadegörare samt hur vi på bästa sätt kan skydda oss mot dem. Faktabladet visar också vilka nya funktioner de döda almarna kan få i form av bänkar, skulpturer och andra konstverk.
Bygg nytt i samklang med landskapet
Landskapet är ett kulturarv, något många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker en snabb förändring av jordbruket, landsbygden får nya invånare med nya livsstilar. Kulturlandskapet förändras. Det är viktigt att vår tids byggande fortsätter att anpassas till det karaktäristiska landskap som vi är vana vid. I ett projekt har det öppna landskapet innanför Hallandskusten behandlats - ett jordbrukslandskap i stark förändring. Frågan är hur bebyggelse och landskap kan samverka till en god miljö för boende och verksamheter samtidigt som landskapets särart bibehålls. Planerare i Hallands kommuner och länsstyrelsen i Halland har initierat projektet. Resultatet är ett gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland.
Utemiljö för alla - en fråga om integration och mångfald
De som arbetar med parker, trädgårdar och andra platser i den offentliga utemiljön har en viktig roll när det gäller att stimulera till möten mellan olika generationer, individer och grupper i samhället. Detta gäller inte minst när vi diskuterar åtgärder som syftar till att integrera olika grupper av invandrare i det svenska samhället. I detta Gröna Fakta belyser vi två olika exempel från Tyskland och USA på Community gardens, platser där odling står i fokus i en strävan att skapa platser för gränsöverskridande möten. Vi skärskådar också närmare integrationsbegreppet och de aktuella frågeställnignarna i vår inhemska integrationspolitika debatt.
Ungdomars bild av framtidens kyrkogård
Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!
Hur ska parken klinga?
Vem skapar morgondagens ljudlandskap? Ljudmiljön blir allt hetare på planerarnas agenda - ljudaspekten i samhällsbyggandet håller på att förändras och ett mer nyanserat förhållningssätt är under utveckling. Har du tänkt på ljuden i din verksamhet? För du är med och skapar ljuden och kan välja att göra det på ett medvetet sätt!
Skötselmanual kyrkogårdar 2004
År 1998 gavs den första Skötselmanualen ut. För många fungerar den som "rikslikare" för beskrivning av skötsel. En senare version kom ut 1998, Skötselmanual 98. Den beskriver de viktigaste skötseltyperna och de vanligast förekommande skötselprodukterna. Nu har turen kommit till en skötselmanual för kyrkogårdsvärlden. Den bygger på Skötselmanual 98 och beskriver kyrkogårdens vanligaste skötselprodukter.
Tänkvärda trädgårdar
Utemiljön är en del av vårdmiljön - eller borde åtminstone vara det. Oavsett om man drabbas av en hjärnskada, har flyttat till ett sjukhem eller fått diagnosen utmattningsdepression kan en trädgård vara det som skapar mening i tillvaron. I det här faktabladet presenteras träningsträdgården vid Danderyds sjukhus, trädgården vid Ribbingska sjukhemmet i Lund och Alnarps rehabiliteringsträdgårdar. De är olika i både form och storlek. Gemensamt för dem är att människan är i centrum. Och att de alla är värda att ta intryck av.
Stadsskog blir skolskog
Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.