Tätt eller glest - trender och åsikter om god stadsplanering
Över 90 procent av Sveriges invånare bor i städer. Framför allt i storstadsområdena är tillväxten stor och bostadsbristen ett problem. Många förespråkar förtätning av redan befintlig innerstadsmiljö för att lösa bostadsfrågan och även göra staden mer hållbar i ett miljöperspektiv. Det finns aktuella exempel på att "småstaden" är en modell som vinner insteg i stadsplaneringen. I detta Gröna Fakta ger två forskare sin syn på dagens stadsplaneringsfrågor med utgångspunkt i frågan: är det bäst att bygga tätt eller glest? Vi belyser småstadsmodellen genom att två stadsplanerare presenterar två aktuella projekt, där gammal industrimark tas i anspråk för bostadsbyggande. Är detta sinnebilden för den goda staden?
Låt livet i staden synas
Många av de offentliga platser som byggs idag saknar det uppfinningsrika och lekfulla. De är helt enkelt för "färdiga". I det här faktabladet skriver Dan Hallemar om att skapa ramar som tillåter att platser och stråk innehåller mer av det provisoriska och tillfälliga, med inslag som passar för ett visst ändamål i en given tid - precis som händelser i livet. På platser där någonting har hänt, och som många människor minns, blir livet i staden synligt.
Mötet med Carl - en man som tänker stort
MR FLOWER POWER
Askgravlundar i Sverige
Askgravlundar har etablerats på många kyrkogårdar i vårt land, som svar på människors önskemål om ett mindre anonymt gravskick än den traditionella minneslunden. Askgravlundarna har fått en stor variation i utformning och uppsatta villkor beroende på att begreppet inte är rättligt definierat. För att undvika konflikter och missförstånd kring det nya gravskicket bör det så långt som möjligt tillämpas gemensamma bestämmelser. I detta Gröna Fakta besrkiver vi de principer som ligger till grund för begreppet askgravlund. Syftet och målet med faktabladet är att skapa en vägledning och "rikslikare" till hur man bör förhålla sig till olika önskemål och aspekter när en askgravlund skall etableras. Vi presenterar också fyra exempel på väl planerade och tilltalande askgravlundar, med olika karaktär.
Barn söker trygghet, spänning och utmaningar
Närmiljön är barns uppväxtmiljö. I alla tider har barn börjat utforska sin omvärld just där, rakt utanför den egna dörren. Forskaren Mia Heurlin Norinder har studerat barn i fyra olika stadsmiljöer. Hon visar att den fysiska planeringen och karaktären i ett område har stor betydelse för barns möjligheter att hitta platser som känns trygga, spännande och utmanande.
Växter för framtiden VI
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående process. Ändrade förhållanden, behov och krav på prestanda är viktiga att beakta. De växter som ger E-status är endera helt nytt växtmaterial, som tydligt kompletterar plantskoleskortimentet på ett ändamålsenligt sätt, eller har egenskaper som i något avseende är bättre än hos liknande eller motsvarande material i sortimentet. En annan orsak till att ge en växt E-status kan vara för att rädda en värdefull sort som har försvunnit från marknaden på grund av slarv med förökningsmaterial i produktionen, vilket gäller träden i detta Gröna Fakta. Vi presenterar här fyra E-växter från urvalsarbetet i Öjebyn respektive Röbäcksdalen, lämpliga för nordligt klimat, samt tre E-växter från Svenska Frökällor och växtutvecklingsprojekt vid SLU, Ultuna.
När kyrkogårds-
verksamheten läggs ut på entreprenad
Att lägga ut kyrkogårdsverksamhet på entreprenad är ännu ganska ovanligt. Vilka upphandlingsstrategier kan vara aktuella för konkurrensutsättning inom kyrkogårdsförvaltningar? Vilka lagar reglerar kyrkogårdsentreprenader och vad innebär de? Vilka konsekvenser kan konkurrensutstänningen få?
Vårlökar - användning, skötsel och komposition
Användningen av vårlökar i gestaltande sammanhang har ökat de senaste åren, såväl i blandande planteringar som i särskilda lökrabatter. Sedan länge finns det dessutom ett stort intresse för mera naturnära användning av lökar genom att man låter dem förvilda sig i olika typer av miljöer i våra tätorter, lökarna kommer igen år efter år och skapar en långsiktig färgprakt. I detta Gröna Fakta beskriver vi hur man kan få härliga form- och färgeffekter med en genomtänkt komposition av lökar. Vi presenterar aktuell kunskap om beprövade, uthålliga arter och sorter med väl dokumenterad vitalitet och som lämpar sig väl för förvildning. Vi uppmärksammar även en del mindre kända lök- och knölväxter som vi hoppas kan få en större användning i offentliga miljöer.
Rätten till det offentliga rummet
Aldrig förr har barn i så hög grad varit hänvisade till platser som iordningsställts av vuxna för barn. Men om barn och unga ska kunna göra det offentliga rummet till sitt livsrum innebär det någonting mycket mer än att ha tillgång till skolgårdar och lekplatser. Det handlar om rätten till en bra utemiljö där man kan göra det man önskar.
Modern kyrkogårdsarkitektur - fem exempel
På 1850-talet började ”vanligt folk” att i ordnade former få sin sista vila på en kyrkogård. Det var då som begravningssederna blev kyrkogårdsarkitektur. Kyrkogårdar, begravningsplatser och griftegårdar är anläggningar där tidsperioderna gett tydliga avtryck. Nu måste många fina anläggningar, som vi värderar som stor arkitektur, anpassas efter dagens behov, med nya gravskick och många olika trossamfund med varierande begravningsseder. I detta Gröna Fakta presenterar vi exempel på nyanläggningar, utvidgningar som skall passas in i befintlig anläggning samt omdaningar på områden med många återlämnade gravrätter.
Parkförvaltning i Norden - en enkätundersökning
Nordens parkförvaltningar har för första gången undersökts i en gemensam enkät. Initiativet har tagits av Lantbruksuniversiteten i Alnarp och i Köpenhamn som genomfört arbetet tillsammans med stadsträdgårdsmästarföreningarna i de nordiska länderna. I detta Gröna Fakta presenteras de viktigaste resultaten som framkommit i enkäten. Det finns stora likheter men också intressanta skillnader mellan länderna, vilka är nödvändiga att förstå för att kunna utbyta erfarenheter. Kommunsammanslagningar, förändringar av de kommunala organisationerna och entreprenadupphandling av parkskötseln upptar mycket av intresset hos parkförvaltningarna.
Brukare och brukarmedverkan i den kommunala parkverksamheten
Som en följd av bland annat organisationsförändringar har parkförvaltningar idag många fler aktörer att samverka med än tidigare. Aktiv medverkan i parkers skötsel av brukare förekommer i de flesta svenska kommuner och det är därför viktigt att parkförvaltningar fördjupar sina kunskaper om brukarmedverkan. I detta Gröna Fakta redovisar Tim Delshammar erfarenheter som han gjorde under arbetet med doktorsavhandlingen Kommunal parkverksamhet med brukarmedverkan. Ett antal begrepp som kan användas för att förstå och utveckla brukarmedverkan diskuteras. Erfarenheterna berör främst kommunal parkverksamhet, men det är också till viss del tillämpligt på brukarmedverkan när det gäller förvaltning av bostadsgårdar, kyrkogårdar och rekreationsområden.
Med himlen som tak
Utemiljön betraktas som en allt viktigare tillgång för barns och ungas lek, lärande och fysiska aktivitet. Därför måste planering, förvaltning och skötsel anpassas till pedagoger som inte längre nöjer sig med att vara inomhus. Detta ställer nya krav på förvaltare, skötselentreprenörer och andra yrkesgrupper som kan det gröna. Kan vi se dessa nya krav som en positiv och spännande utmaning - till exempel för att bistå skolor som vill anlägga skolträdgårdar?