Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverige. Trenden är tydlig också i Europa - grönytan per stadsinvånare är på väg nedåt. Trycket blir därför stort på naturen som både ska gynna den biologiska mångfalden, vara uppelvelserik och fungera för rekreation. Går det att undvika konflikter mellan estetik och naturvård i skötseln när många intressen konkurrerar? Tycker människor och fåglar om samma sorts skog?

IPA, International Play Association, har gjort en hearing i åtta städer runt om i världen. Överallt slår man fast samma sak: Barns lek är hotad på grund av okunskap om lekens natur. IPA visar att till och med FN:s barnkonvention präglas av ett vuxenperspektiv. Det är först när man förstår att lek är ett livsvillkor som man kan tala om ett genuint barnperspektiv. Då kan man också skapa bra platser för lek.

Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med frågan kring rotinträngningar i vatten- coh avloppsledningar. Etfter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidigare sanningar ifrågasättas. Problematiseringen av forskningsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltning som ansvarar för parker och grönytor är många gånger av avgörande betydlese för att förebygga och lösa problemen med rotinträngningar.

På kyrkogården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl gestaltad kan den underlätta sorgebearbetningen och fungera som återhämtningsplats. Eftersom begravningsplatser, till skillnad från stadsparker, finns överallt utgör de en underskattad samhällsekonomisk resurs. Begravningsplatser kan med fördel användas även i häsloförebyggande syfte. Kyrkogården kan vara en viloplats för de nu levande att hämta förnyade krafter på. Enligt en ny undersökning, som ställer frågorna direkt till kunderna, efterfrågas bland annat större delaktighet och ett bredare utbud av skiftande miljöer.

Idag efterfrågar samhället nya ”klimatsmarta” handlingsmönster för att uppnå hållbar utveckling. För att sådana handlingsmönster ska utvecklas är samhället beroende av den potentiella kraft och kreativitet som finns hos medborgarna. Det förutsätter samverkan mellan medborgarna och kommunens planerare och förvaltare. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar. Det är ett fenomen som ännu inte finns i Sverige. Stadsdelsträdgårdar skulle kunna fungera som experimentverkstäder där människor kan prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot såväl social som ekologisk hållbarhet.