Hej hopp
Hej hopp
Ingen annan växtgrupp kan mäta sig med det exotiska uttrycket hos många av de vårblommande magnoliorna. I takt med att man idag i allt större omfattning använder sig av ett unikt växtmaterial för att skapa en exklusiv och lokal identitet i våra städer, har magnoliorna blivit allt vanligare i de offentliga rummen. Kunskapen och framförallt erfarenheterna av odling av magnolior i Sverige har utvecklats. Det finns idag en relativt god bild av vilka arter och sorter som är odlingsvärda i vårt land.
Av Henrik Sjöman, Erland Ejder, Kenneth Lorentzon, Cecilia Öxell,
Magnus Carlström och Helmer Svensson
Hej hopp
Hej hopp
Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverige. Trenden är tydlig också i Europa - grönytan per stadsinvånare är på väg nedåt. Trycket blir därför stort på naturen som både ska gynna den biologiska mångfalden, vara uppelvelserik och fungera för rekreation. Går det att undvika konflikter mellan estetik och naturvård i skötseln när många intressen konkurrerar? Tycker människor och fåglar om samma sorts skog?
Nio tusen arter - och ändå använder vi så få av dem i våra trädgårdar, parker och städer. Av detta stora antal är de flesta ormbunkar koncentrerade till tropiska områden. Trots det finns mängder av arter som går att anvädna på våra nordliga breddgrader. Bara i Sverige rymmer vår inhemska flora drygt fyrtio arter av garanterat härdiga ormbunkar som lämpar sig väl för offentliga miljöer.
IPA, International Play Association, har gjort en hearing i åtta städer runt om i världen. Överallt slår man fast samma sak: Barns lek är hotad på grund av okunskap om lekens natur. IPA visar att till och med FN:s barnkonvention präglas av ett vuxenperspektiv. Det är först när man förstår att lek är ett livsvillkor som man kan tala om ett genuint barnperspektiv. Då kan man också skapa bra platser för lek.
Det började som en vision om en skuldfri park och har idag fyra år senare utmynnat i en samling aktiviteter för att närma sig en ekologiskt uthållig parkskötsel i Bulltoftaparken. Under resans gång har idéer kläckts, aktiviteter startats och möjligheter utretts. Bristen på goda exempel på hållbara skötselkoncept har väckt frågan om hur både beställare och entreprenörer arbetar för en mer miljöanpassada grönyteskötsel, nu och i framtiden.
Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med frågan kring rotinträngningar i vatten- coh avloppsledningar. Etfter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidigare sanningar ifrågasättas. Problematiseringen av forskningsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltning som ansvarar för parker och grönytor är många gånger av avgörande betydlese för att förebygga och lösa problemen med rotinträngningar.
Björksläktet (Betula) består av en mängd intressanta och härdiga prydnadsträd, som passar både för stora parker och för mindre trädgårdar. Många björkarter från Nordamerika och Asien har vackert mörkröda stammar, daramtiskt flagnande näver och fascinerande bladformer och höstfärger - kvaliteter som ingen av våra svenska björkar har. Här presenteras några utvalda björkarter och olika sorter av dem.
På kyrkogården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl gestaltad kan den underlätta sorgebearbetningen och fungera som återhämtningsplats. Eftersom begravningsplatser, till skillnad från stadsparker, finns överallt utgör de en underskattad samhällsekonomisk resurs. Begravningsplatser kan med fördel användas även i häsloförebyggande syfte. Kyrkogården kan vara en viloplats för de nu levande att hämta förnyade krafter på. Enligt en ny undersökning, som ställer frågorna direkt till kunderna, efterfrågas bland annat större delaktighet och ett bredare utbud av skiftande miljöer.
Mängder av nya växter introduceras årligen på marknaden. Främst är det nya sorter av välbeprövade arter där många kan verka förvillande lika. För att kunna se och jämföra dem visades 140 nyinroducerade buskar och träd på Lignosfestivalen i september 2009 på SLU i Alnarp. Festivalen blev ett forum där branschen kunde träffas och utbyta erfarenheter kring växterna och hur de kan användas.
Idag efterfrågar samhället nya ”klimatsmarta” handlingsmönster för att uppnå hållbar utveckling. För att sådana handlingsmönster ska utvecklas är samhället beroende av den potentiella kraft och kreativitet som finns hos medborgarna. Det förutsätter samverkan mellan medborgarna och kommunens planerare och förvaltare. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar. Det är ett fenomen som ännu inte finns i Sverige. Stadsdelsträdgårdar skulle kunna fungera som experimentverkstäder där människor kan prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot såväl social som ekologisk hållbarhet.
Hårdgjorda miljöer som refuger, mittremsor och dödytor är några av de mest extrema växtplatserna som finns i staden. Men med rätt teknik och växtanvändning kan de förvandlas till vackra och långsiktigt fungerande blomsterplanteringar. Genom att välja torrmarksväxter kan man skapa nya typer av anläggningar, där den extrema ståndorten är ogynnsam för ogräs men konkurrensgynnande för perenner.
Eksläktet är ett tåligt och slitstarkt trädsläkte. Trots att ståndorten inte alltid är den optimala utvecklas träden och får en vacker och spännande karaktär. Det gör ekarna intressanta som alternativ i hårdgjorda stadsmiljöer, där efterfrågan på ett friskt och tåligt växtmaterial är stor. I detta första faktablad i Moviums nya serie oms tadsträd för framtiden lyfts växtgruppen ek fram med några utvalda arter.
Sverige har länge inspirerats av hur andra europeiska länder använder nya markmaterial. En av de senaste trenderna är konstgräs, ett grönt alternativ som är på stark frammarsch i Norden. Det första konstgräset producerades på 1960-talet för inomhusarenor och sporthallar. Idag är bästa användningsområdet gröna, offentliga ytor som är utsatta för hårt slitage, som idrotts- och lekytor, vägmiljöer, offentliga miljöer och privata trädgårdar.
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar