Hej hopp
Hej hopp
Ingen annan växtgrupp kan mäta sig med det exotiska uttrycket hos många av de vårblommande magnoliorna. I takt med att man idag i allt större omfattning använder sig av ett unikt växtmaterial för att skapa en exklusiv och lokal identitet i våra städer, har magnoliorna blivit allt vanligare i de offentliga rummen. Kunskapen och framförallt erfarenheterna av odling av magnolior i Sverige har utvecklats. Det finns idag en relativt god bild av vilka arter och sorter som är odlingsvärda i vårt land.
Av Henrik Sjöman, Erland Ejder, Kenneth Lorentzon, Cecilia Öxell,
Magnus Carlström och Helmer Svensson
Hej hopp
Hej hopp
Vad kommer efter almsjukan? Vilken kunskap har vi om framtida hot mot våra träd? Ingen vet vilken farlig växtskadegörare som kommer att drabba träden, men vi har en hel del vetskap om de kända faror som lurar runt hörnet. Detta Gröna Fakta beskriver kommande skadegörare samt hur vi på bästa sätt kan skydda oss mot dem. Faktabladet visar också vilka nya funktioner de döda almarna kan få i form av bänkar, skulpturer och andra konstverk.
Landskapet är ett kulturarv, något många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker en snabb förändring av jordbruket, landsbygden får nya invånare med nya livsstilar. Kulturlandskapet förändras. Det är viktigt att vår tids byggande fortsätter att anpassas till det karaktäristiska landskap som vi är vana vid. I ett projekt har det öppna landskapet innanför Hallandskusten behandlats - ett jordbrukslandskap i stark förändring. Frågan är hur bebyggelse och landskap kan samverka till en god miljö för boende och verksamheter samtidigt som landskapets särart bibehålls. Planerare i Hallands kommuner och länsstyrelsen i Halland har initierat projektet. Resultatet är ett gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland.
De som arbetar med parker, trädgårdar och andra platser i den offentliga utemiljön har en viktig roll när det gäller att stimulera till möten mellan olika generationer, individer och grupper i samhället. Detta gäller inte minst när vi diskuterar åtgärder som syftar till att integrera olika grupper av invandrare i det svenska samhället. I detta Gröna Fakta belyser vi två olika exempel från Tyskland och USA på Community gardens, platser där odling står i fokus i en strävan att skapa platser för gränsöverskridande möten. Vi skärskådar också närmare integrationsbegreppet och de aktuella frågeställnignarna i vår inhemska integrationspolitika debatt.
Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!
Vem skapar morgondagens ljudlandskap? Ljudmiljön blir allt hetare på planerarnas agenda - ljudaspekten i samhällsbyggandet håller på att förändras och ett mer nyanserat förhållningssätt är under utveckling. Har du tänkt på ljuden i din verksamhet? För du är med och skapar ljuden och kan välja att göra det på ett medvetet sätt!
År 1998 gavs den första Skötselmanualen ut. För många fungerar den som "rikslikare" för beskrivning av skötsel. En senare version kom ut 1998, Skötselmanual 98. Den beskriver de viktigaste skötseltyperna och de vanligast förekommande skötselprodukterna. Nu har turen kommit till en skötselmanual för kyrkogårdsvärlden. Den bygger på Skötselmanual 98 och beskriver kyrkogårdens vanligaste skötselprodukter.
Utemiljön är en del av vårdmiljön - eller borde åtminstone vara det. Oavsett om man drabbas av en hjärnskada, har flyttat till ett sjukhem eller fått diagnosen utmattningsdepression kan en trädgård vara det som skapar mening i tillvaron. I det här faktabladet presenteras träningsträdgården vid Danderyds sjukhus, trädgården vid Ribbingska sjukhemmet i Lund och Alnarps rehabiliteringsträdgårdar. De är olika i både form och storlek. Gemensamt för dem är att människan är i centrum. Och att de alla är värda att ta intryck av.
Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.
Det är inne att åka skateboard. Flera kommuner runt om i landet hakar nu på trenden och bygger utomhusparker för skejtåkning för att visa att de satsar på ungdomar och ger utrymme för spontanidrott. Linköping och Malmö är två kommuner där man satsat riktigt stort. I Linköping invigdes Fun skatepark hösten 2003, Nordens första betongpark och en av de största i Europa. I Västra hamnen i Malmö samarbetar kommunen och skejtare för att utveckla en ungdomspark i ett kommande bostadsområde. Att skapa stadsrum med tydliga koncept som fungerar för hela staden har blivit en strategi för nybyggnation i Malmö.
Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid.
Fler och fler väljer att bo i staden. Gator och torg pulserar av liv. Men vi vill också ha lugn och ro. Livet i staden måste växla mellan puls och vila. Platser där vi både kan umgås och ta igen oss måste finnas nära våra bostäder, arbetsplatser, skolor och sjukhus. Det är en god investering för staden!
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående aktivitet. De växter som tas in i sortimentet och ges E-status har egenskaper som överträffar dem som redan existerande växtmaterial på marknaden har. I detta faktablad presenteras en gammal trotjänare bland häckväxter under sitt korrekta vetenskapliga namn och med nytt svenskt namn: Amerikansk hagtorn (Crataegus intricata) går i graven men växten lever vidare under namnet Crataegus grayana, häckhagtorn. Därutöver presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd goch buskar samt ett par exotiska arter, som carolinaros och pagodklematisklonen "Love Child". Samtliga växter i faktabladet, med undantag för bok och de två klematisklonerna "Georg" och "Albina Plena", har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor, SLU, Ultuna.
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar