Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!

År 1998 gavs den första Skötselmanualen ut. För många fungerar den som "rikslikare" för beskrivning av skötsel. En senare version kom ut 1998, Skötselmanual 98. Den beskriver de viktigaste skötseltyperna och de vanligast förekommande skötselprodukterna. Nu har turen kommit till en skötselmanual för kyrkogårdsvärlden. Den bygger på Skötselmanual 98 och beskriver kyrkogårdens vanligaste skötselprodukter.

Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.

Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid.

Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående aktivitet. De växter som tas in i sortimentet och ges E-status har egenskaper som överträffar dem som redan existerande växtmaterial på marknaden har. I detta faktablad presenteras en gammal trotjänare bland häckväxter under sitt korrekta vetenskapliga namn och med nytt svenskt namn: Amerikansk hagtorn (Crataegus intricata) går i graven men växten lever vidare under namnet Crataegus grayana, häckhagtorn. Därutöver presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd goch buskar samt ett par exotiska arter, som carolinaros och pagodklematisklonen "Love Child". Samtliga växter i faktabladet, med undantag för bok och de två klematisklonerna "Georg" och "Albina Plena", har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor, SLU, Ultuna.