Landskapet är ett kulturarv, något många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker en snabb förändring av jordbruket, landsbygden får nya invånare med nya livsstilar. Kulturlandskapet förändras. Det är viktigt att vår tids byggande fortsätter att anpassas till det karaktäristiska landskap som vi är vana vid. I ett projekt har det öppna landskapet innanför Hallandskusten behandlats - ett jordbrukslandskap i stark förändring. Frågan är hur bebyggelse och landskap kan samverka till en god miljö för boende och verksamheter samtidigt som landskapets särart bibehålls. Planerare i Hallands kommuner och länsstyrelsen i Halland har initierat projektet. Resultatet är ett gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland.

Vi har alla någon form av relation till kyrkogården, en plats som har berörts av genomgripande förändringar under senare tid: Svenska kyrkan har skiljts från staten, vilket innebär att Svenska kyrkan numera är ett trossamfund som vilket annat som helst (dock det största i Sverige). Begravningslagen tillåter större individuell frihet för hur vi väljer att begravas. Vårt land blir dessutom allt mer mångkulturellt. Hur kommer detta att påverka våra attityder till kyrkogården? I en forskningsstudie fick ungdomar ge sin syn på kyrkogården i framtiden. Det är viktigt att skapa förståelse för ungdomars värderingar - som framtida "kyrkogårdskonsumenter" är deras visioner viktiga för planering, utformning, gestaltning och användning!

År 1998 gavs den första Skötselmanualen ut. För många fungerar den som "rikslikare" för beskrivning av skötsel. En senare version kom ut 1998, Skötselmanual 98. Den beskriver de viktigaste skötseltyperna och de vanligast förekommande skötselprodukterna. Nu har turen kommit till en skötselmanual för kyrkogårdsvärlden. Den bygger på Skötselmanual 98 och beskriver kyrkogårdens vanligaste skötselprodukter.

Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.

Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid.