Skötsel av stadens ängar
Ängen är en gammal kulturtradition som håller på att försvinna. De örter som fanns i slåtterängarna överlevde tack vare att ängen inte gödslades och att den slogs först efter det att örterna hunnit sätta frö. Jordbrukslandskapet har inte längre plats för blomsterängar; de har ersatts av slåttervallar med få och utvalda örter och gräs.
Stadsskog blir skolskog
Allt oftare nås vi av alarmerande rapporter om ett uppväxande släkte som passiviseras framför TV-apparter coh dataskärmar med chipspåsar, godisskålar och läskflaskor inom alldeles för bekvämt räckhåll. Sällan hittar barnen och tonåringarna vägen till naturen med sina fysiska och intellektuella utmaningar. Men ibland kan lösningen finnas på nära håll. Runt skolhusknuten, eller i andra änden av kvarteret, finns kanske en skogsdunge som väntar på barnens upptäckarglädje och kreativitet. Detta faktablad handlar om hur barn, ungdomar och lärare i Helsingborg och Mölndal fann vägen till skogen och gjorde den till sitt uteklassrum och kreativa verkstad.
Ungdomar tar plats i staden
Det är inne att åka skateboard. Flera kommuner runt om i landet hakar nu på trenden och bygger utomhusparker för skejtåkning för att visa att de satsar på ungdomar och ger utrymme för spontanidrott. Linköping och Malmö är två kommuner där man satsat riktigt stort. I Linköping invigdes Fun skatepark hösten 2003, Nordens första betongpark och en av de största i Europa. I Västra hamnen i Malmö samarbetar kommunen och skejtare för att utveckla en ungdomspark i ett kommande bostadsområde. Att skapa stadsrum med tydliga koncept som fungerar för hela staden har blivit en strategi för nybyggnation i Malmö.
Planera belysningen på kyrkogården
Planerad belysning är ett nytt område i kyrkogårdsmiljöer. Med belysningens hjälp kan kyrkogården bli en plats som känns trygg, vacker och andlig även kvällstid. Ambitionen med en medvetet belyst kyrkogård är att den ska vara inbjudande och öppen för alla oavsett trosinriktning. Kyrkogården är en viktig del av stadens grönstruktur, en fristad där man kan få tid till egna funderingar, en plats för att finna frid.
Livet i staden - utemiljö för livskvalitet och hälsa
Fler och fler väljer att bo i staden. Gator och torg pulserar av liv. Men vi vill också ha lugn och ro. Livet i staden måste växla mellan puls och vila. Platser där vi både kan umgås och ta igen oss måste finnas nära våra bostäder, arbetsplatser, skolor och sjukhus. Det är en god investering för staden!
Växter för framtiden V
Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående aktivitet. De växter som tas in i sortimentet och ges E-status har egenskaper som överträffar dem som redan existerande växtmaterial på marknaden har. I detta faktablad presenteras en gammal trotjänare bland häckväxter under sitt korrekta vetenskapliga namn och med nytt svenskt namn: Amerikansk hagtorn (Crataegus intricata) går i graven men växten lever vidare under namnet Crataegus grayana, häckhagtorn. Därutöver presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd goch buskar samt ett par exotiska arter, som carolinaros och pagodklematisklonen "Love Child". Samtliga växter i faktabladet, med undantag för bok och de två klematisklonerna "Georg" och "Albina Plena", har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor, SLU, Ultuna.
Marknadsför våra kyrkogårdar för vad de är - vackra parker!
Kyrkogårdar tillhör stadens och tätortens parkstruktur. De är gröna stadsrum med en medveten arkitektur och utgör en del av vårt kulturarv. Därför bör kyrkogårdsförvaltningar marknadsföra sig och lyfta fram kyrkogården som det parkrum den faktiskt är. Detta Gröna Fakta tar upp och visar syftet med marknadsföring av kyrkogårdsverksamheten. Genom att göra sig tydlig och känd skapas ett ökat intresse och därmed motivation och resurser för utveckling. En välskött och vacker kyrkogård ökar också motivationen för en förbättrad skötsel av den enskila graven. Konkreta råd ges för hur kontakten med allmänheten, media och förtroendevalda kan förbättras.
Grönstruktur med nya fotavtryck
En regions, en kommuns eller en stadsdels grönstruktur är en lika viktig resurs för utveckling av välfärd och livsmiljö som bebyggelsestruktur och annan infrastruktur. Fortfarande tillmäts dock inte utemiljön i våra städer och tätorter samma värde som hus, gator och torg. I detta Gröna Fakta presenterar några forskare nya och innovativa metoder för att beskriva grönstrukturens och utemiljöns värden i en planeringsprocess.
När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter
När förvaltare, entreprenörer och lärare pratar med varandra är det lättare att förstå varandra, lösa problem och skapa nya möjligheter. I Uppsala och Lund har ett annorlunda samarbete tvärs över traditionella förvaltningsgränser stimulerat skolgårdsutvecklingen. I Uppsala prövas nya rutiner vid skötselupphandling, och i Lund har en gemensam målsättning i sju punkter för skola, teknisk förvaltning och fastighetsägare tagits fram.
Effektiv parkverksamhet - inte bara en fråga om pengar
Parker fyller många funktioner i vårt samhälle. Livskvalitet är ett ord som återkommer när parker diskuteras. Men när parkens kvaliteter ställs mot den ständigt närvarande ekonomin kan ibland problem uppstå. Vad lägger vi in i begreppet effektivitet när vi diskuterar parkfrågor? I detta Gröna Fakta presenteras två studier som gjordes under hösten 2002. Den ena studien har ägnat svensk kommunal parkeffektivitet särskilt intresse, genom att observera hur Helsingborg och Gävle förhåller sig till sina vackra parker. Den andra studien utfördes i Phoenix, USA, en stad som vunnit priser för sitt sätt att sköta olika allmänna verksamheter, inte minst parker och rekreationsanläggningar. Vi har genomfört studierna i ett managementperspektiv och i en övertygelse att verksamhetsstyrning är betydelsefull. I begreppet ”parkeffektivitet” finns en tanke om att utveckling bygger på vilja och utmaning av existerande mål och metoder.
Parkenhet och äldrevård samverkar i Älvsjö
I Älvsjö i södra Stockholm är man på väg att finna formen för ett samarbete mellan den tekniska enhet som är ansvarig för drift och underhåll av stadsdelens parker, och ansvariga inom äldreomsorgen som ser parkmiljöer som en värdefull resurs för vården. Vägen dit har varit krokig. Intresset har hållits vid liv genom personligt engagemang från såväl parksidan som vård- och omsorgssidan. Prästgårdsparken växer fram genom ett samarbete, där de inblandade fått ta ställning till många frågor kring förutsättningarna för äldres möjlighet till utevistelse.
Tätt eller glest - trender och åsikter om god stadsplanering
Över 90 procent av Sveriges invånare bor i städer. Framför allt i storstadsområdena är tillväxten stor och bostadsbristen ett problem. Många förespråkar förtätning av redan befintlig innerstadsmiljö för att lösa bostadsfrågan och även göra staden mer hållbar i ett miljöperspektiv. Det finns aktuella exempel på att "småstaden" är en modell som vinner insteg i stadsplaneringen. I detta Gröna Fakta ger två forskare sin syn på dagens stadsplaneringsfrågor med utgångspunkt i frågan: är det bäst att bygga tätt eller glest? Vi belyser småstadsmodellen genom att två stadsplanerare presenterar två aktuella projekt, där gammal industrimark tas i anspråk för bostadsbyggande. Är detta sinnebilden för den goda staden?
Planera för trygghet i offentlig miljö
Planerare och beslutsfattare betraktar ofta människor som en könsneutral grupp, trots att kvinnors och mäns liv och erfarenheter uppvisar tydliga olikheter. Om man tar hänsyn till kvinnors och mäns delvis skilda erfarenhetsvärldar reser sig frågor och problemområden som kräver nya svar och ny kunskap. I detta Gröna Fakta diskuteras ett genus-/könsteoretiskt perspektiv på fysisk planering genom att lyfta fram konstruktionen av stadsrummet som säker respektive otrygg plats. Till grund för diskussionen ligger erfarenheter från ett pågående forskningsprojekt – ”Rädslans rum”. Trygghetsaspekter i parker och grönområden är ett viktigt tema att föra fram i sammanhanget.