Sedan Sverige 1992 skrev på FN:s konvention om biologiskt mångfald har arbetet med mycket få undantag kommit att handla om hotande arter, gener och biotoper i det svenska landskapet - och nästan ingenting om de ekosystem som finns i våra tätorter. Oavsett om stadsgrönskan är bevarad från en tidigare naturmiljö, har invandrat spontant eller utgörs av anlagd växtlighet, består den dock av en biologisk mångfald som har stor betydelse som vardagsmiljö för stadsmänniskor. I detta Gröna Fakta tar vi ett första steg mot en modell för hur biologisk mångfald i tätort kan bli till en hanterbar faktor i planeringen.

Sommarblommor kan bidra till att marknadsföra en hel kommun eller arbetsplats. De traditionella utplanteringsväxterna utmanas dock av mer eller mindre ovanliga växter. Men de "nya" sommarblommorna är en extra krydda som uppskattas av både kommuninevånare och besökare. Men för den skull ska inte Flitiga Lisa och de andra välkända sorterna läggas på hyllan. Det visar exemplen i detta Gröna Fakta med förödande tydlighet. Från Sölvesborg i söder till Skellefteå i norr - presenteras här pristagarna i Movium och utemiljös tävling med sommarblommor 1995.

Grönstruktur beskriver allt som grönskan, vattnet, marken och allt det levande står för i tätorten. Grönstruktur fyller tre huvudfunktioner: den ekologiska, den kulturella och den sociala. Uthållig grönstruktur är en förutsättnig för en tätort i balans. Detta Gröna Fakta bygger dels på Moviums bidrag till delbetänkandet "Miljö och fysisk planering", dels på "Helsingbogs grönstruktur" varur konkreta exempel har hämtats som visar hur man gett grönstrukturfrågorna förnyad status i arbetet med den fördjupade översiktsplanen.

Med hjälp av geotextil kan avloppsledningar och andra tekniska konstruktioner skyddas mot inträngande rötter. Men vill man ha både grönskande stadsträd och fungerande ledningar, är det lika nödvändigt med växtbädden som att välja rätt rotspärr. Stadsträd med goda markförhållanden och gott om plats för sina rötter, innebär i sig att problemet med rotinträngning i ledningar minskar, visar undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Blommor och bin har ersatt asfalt och klotter i bostadsområdet Holma i södra Malmö. Men området har inte utsatts för någon konventionell gårdsförnyelse. I Holma har man från första spadtaget arbetat tillsammans med dem som bor i området. Genom att sprida ansvar och engagemang till de boende har fastighetsbolaget lagt grunden till en positiv social förändringsprocess. Exemplet Holma ingår i en större studie över svenska projekt om boendemedverkan i skötsel av utomhusmiljön som avslutas hösten 1994.