Riskträd – identifikation och åtgärder
För en förvaltare av urbana träd är det viktigt att kunna bedöma vilka träd som kan utgöra en fara för människor och egendom. I detta Movium Fakta beskrivs hur man aktivt kan arbeta med att göra bedömningar av riskträd och hur man kan förebygga och åtgärda säkerhetsproblem.
Av Johan Östberg
Som prenumerant kan du ladda ner Movium Fakta via länken nedan. Prenumerant blir du här och lösnummer hittar du i Moviums nätbokhandel.
Låt Sveriges natur återspeglas på kyrkogården
En välplanerad gravplats med hållbara växter underlättar både för personal och för gravrättsinnehavare samtidigt som den värnar om miljön. Att låta platsens natur inspirera designen kan både uppfylla krav på nytänkande och på miljömedvetenhet.
Döende buxbom - ett hot mot vårt gröna kulturarv
Kyrkogårdsförvaltningar runtom i södra Sverige har upptäckt ett nytt och allvarligt problem: sjuka buxbomshäckar. Vid analys har man konstaterat att det finns angrepp av en relativt ny växtsjukdom orsakad av en svamp, Cylindrocladium buxicola. Eftersom det sammantaget finns många mil buxbomshäckar både på våra kyrkogårdar och i offentliga och privata trädgårdar kan problemet få stora ekonomiska konsekvenser för framtiden. Men inte bara det – den döende buxbomen är också hot mot vårt gröna kulturarv.
Tycker människor och fåglar om samma sorts skog?
Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverige. Trenden är tydlig också i Europa - grönytan per stadsinvånare är på väg nedåt. Trycket blir därför stort på naturen som både ska gynna den biologiska mångfalden, vara uppelvelserik och fungera för rekreation. Går det att undvika konflikter mellan estetik och naturvård i skötseln när många intressen konkurrerar? Tycker människor och fåglar om samma sorts skog?
Ormbunkarnas återkomst
Nio tusen arter - och ändå använder vi så få av dem i våra trädgårdar, parker och städer. Av detta stora antal är de flesta ormbunkar koncentrerade till tropiska områden. Trots det finns mängder av arter som går att anvädna på våra nordliga breddgrader. Bara i Sverige rymmer vår inhemska flora drygt fyrtio arter av garanterat härdiga ormbunkar som lämpar sig väl för offentliga miljöer.
Lekens natur
IPA, International Play Association, har gjort en hearing i åtta städer runt om i världen. Överallt slår man fast samma sak: Barns lek är hotad på grund av okunskap om lekens natur. IPA visar att till och med FN:s barnkonvention präglas av ett vuxenperspektiv. Det är först när man förstår att lek är ett livsvillkor som man kan tala om ett genuint barnperspektiv. Då kan man också skapa bra platser för lek.
Den skuldfria parken - från ord till handling i miljöarbetet
Det började som en vision om en skuldfri park och har idag fyra år senare utmynnat i en samling aktiviteter för att närma sig en ekologiskt uthållig parkskötsel i Bulltoftaparken. Under resans gång har idéer kläckts, aktiviteter startats och möjligheter utretts. Bristen på goda exempel på hållbara skötselkoncept har väckt frågan om hur både beställare och entreprenörer arbetar för en mer miljöanpassada grönyteskötsel, nu och i framtiden.
Träd och VA-ledningar - en komplicerad relation
Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med frågan kring rotinträngningar i vatten- coh avloppsledningar. Etfter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidigare sanningar ifrågasättas. Problematiseringen av forskningsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltning som ansvarar för parker och grönytor är många gånger av avgörande betydlese för att förebygga och lösa problemen med rotinträngningar.
Stadsträd för framtiden: Björk
Björksläktet (Betula) består av en mängd intressanta och härdiga prydnadsträd, som passar både för stora parker och för mindre trädgårdar. Många björkarter från Nordamerika och Asien har vackert mörkröda stammar, daramtiskt flagnande näver och fascinerande bladformer och höstfärger - kvaliteter som ingen av våra svenska björkar har. Här presenteras några utvalda björkarter och olika sorter av dem.
Kyrkogården - plats för de döda, kraft åt de levande
På kyrkogården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl gestaltad kan den underlätta sorgebearbetningen och fungera som återhämtningsplats. Eftersom begravningsplatser, till skillnad från stadsparker, finns överallt utgör de en underskattad samhällsekonomisk resurs. Begravningsplatser kan med fördel användas även i häsloförebyggande syfte. Kyrkogården kan vara en viloplats för de nu levande att hämta förnyade krafter på. Enligt en ny undersökning, som ställer frågorna direkt till kunderna, efterfrågas bland annat större delaktighet och ett bredare utbud av skiftande miljöer.
Fyra arter i förändring
Mängder av nya växter introduceras årligen på marknaden. Främst är det nya sorter av välbeprövade arter där många kan verka förvillande lika. För att kunna se och jämföra dem visades 140 nyinroducerade buskar och träd på Lignosfestivalen i september 2009 på SLU i Alnarp. Festivalen blev ett forum där branschen kunde träffas och utbyta erfarenheter kring växterna och hur de kan användas.
Stadsdelsträdgårdar för gemenskap och odling
Idag efterfrågar samhället nya ”klimatsmarta” handlingsmönster för att uppnå hållbar utveckling. För att sådana handlingsmönster ska utvecklas är samhället beroende av den potentiella kraft och kreativitet som finns hos medborgarna. Det förutsätter samverkan mellan medborgarna och kommunens planerare och förvaltare. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar. Det är ett fenomen som ännu inte finns i Sverige. Stadsdelsträdgårdar skulle kunna fungera som experimentverkstäder där människor kan prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot såväl social som ekologisk hållbarhet.
Tåliga perenner för hårdgjorda stadsmiljöer
Hårdgjorda miljöer som refuger, mittremsor och dödytor är några av de mest extrema växtplatserna som finns i staden. Men med rätt teknik och växtanvändning kan de förvandlas till vackra och långsiktigt fungerande blomsterplanteringar. Genom att välja torrmarksväxter kan man skapa nya typer av anläggningar, där den extrema ståndorten är ogynnsam för ogräs men konkurrensgynnande för perenner.
Lägg till ny kommentar