Risk för lek!
Lek är livsviktigt för barns utveckling. Vi vuxna skapar förutsättningar för denna lek på lekplatser, skolgårdar och i parker. Svensk standard för lekplatser och lekutrustning är ett bra hjälpmedel för att hantera leksäkerhetsfrågor i anläggning, skötsel och underhåll av offentliga lekmiljöer. Den är dessutom gemensam för hela Europa. Men hur ska vi förhålla oss till säkerhetskraven utan att spänning och kreativitet går förlorad?
Konsthändelser på offentliga platser
Vad är en offentlig plats? Är det gatsten och bänkar? Träd och skulpturer? Eller är det något helt annat? Det här numret av Gröna Fakta innehåller mindre av fakta och mer av funderingar och debatt. Det handlar om konst på gator och torg där vi ser de offentliga platserna som skeenden, händelser och ögonblick. Och med förhoppning om att ge impulser och inspiration till hur vi kan förhålla oss till stadens uterum.
Träden efter almsjukan
I flera kommuner har man framgångsrikt lyckats bromsa den aggressiva almsjukan. De senaste årens varma sommrar har gynnat spridningen och allt fler träd drabbas av sjukdomen som oundvikligen leder till att träden dör. Hur gör man för att bromsa spridningen? Finns det någon framtid för almen? Vilka är alternativen?
Ingenjörsbiologi
Växter är ett levande byggmaterial som kan användas för att lösa tekniska problem på ingenjörskonstens område. Här presenteras några av ingenjörsbiologins grunder hämtade från pågående forskning och undervisning på SLU i Alnarp.
Markmiljö för träd och buskar
En god markmiljö är grunden för all odling. Markmiljön betyder mycket för hur parkernas, kyrkogårdarnas och bostadsgårdarnas träd och buskar utvecklas med tiden. I detta Gröna Fakta presenteras några observationer som man kan göra själv och hur dessa iakttagelser kan kompletteras med laboratorieanalyser.
Den nya beställarrollen
Vi är på väg in i en ny tid där "förändring" tycks vara grundtemat och där parkverksamheten utsätts för stora utmaningar. En viktig uppgift är att anpassa sin organisation och verksamhet efter nya krav och ideal. Det handlar om att lyfta blicken från teknik till upplevelser, om att ägna sig åt utvecklingen snarare än produktionsstyrning och om att samverka över traditionella förvaltnings- och huvudmannagränser.
Trädplanens ABC
Allt tuffare växtbetingelser och allt äldre trädbestånd göt det allt viktigare att planera framtiden för träden i våra tätorter. Trädplanen är ett viktigt instrument för en långsiktig framförhållning.
Kompostera storskaligt med kvalitet
Kompost från stora anläggningar är ett värdefullt jordförbättringsmedel och oftast av hög kvalitet. Men vilka faktorer avgör kompostkvaliteten? Hur påverkar kvaliteten i sin tur användningen?
Växtegenskaper
Projektörer, anläggare och plantskolister använder dagligen en rad olika begrepp som rör vedartade växter. I arbetet med den digitala växtdatabasen "Svensk Dendrologi" fick vi möjlighet att precisera innebörden i några av dessa begrepp. Vi ser detta arbete som en ansats till en mer samlad formulering av ett gemensamt branschspråk om vedartade växters egenskaper och ståndortskrav.
Gräsmatta blir blomsteräng
Målet med att sluta klippa kortklippta gräsmattor kan vara en blomstrande äng. För att lyckas krävs sen och årlig slåtter. Ett absolut måste är att höet samlas upp. I regel måste sådd eller inplantering till eftersom avstånden i våra tätorter sätter stopp för naturöig fröspridning; ängsblommorna kommer inte av sig självt. Det är klokt att välja arter efter platsens förutsättningar, t ex befintliga jordartsförhållanden.
På väg mot en uthållig framtid
Människor i bostadsområde, på arbetsplatser och i skolor måste engageras om vi ska kunna förstå vad uthållighet handlar om. Från hela världen visas exempel där "gräsrötternas" initiativ och engagemang varit utgångspunkt i samhällsbyggandet. Vi ser sannolikt bara början av en utveckling som ställer delvis nya krav på professionella förvaltare, planerare, arkitekter och byggare.Genom dialog med de boende kan vi levandegöra visionen om den uthålliga staden. En rapport från FN-konferensen Habitat II, Istanbul 1996.
Dammar
Dammar hittar man på bostadsgårdar, skolgårdar, parker, torg och gaturum. Hur de anläggs beror på funktion och önskemål. Ska det t ex vara en stramt arkitektoniskt utformad damm eller en mjuk och naturlik ekologisk damm? Faktabladet tar upp metoder och utrustning för anläggning och underhåll av dammar i offentlig miljö som tillförs rent vatten, d v s kran- eller regnvatten.
Norra infarten till Norrköping
Norrköping behöver en välkomnande entré från norr. En infart som lotsar besökaren från den nya motorvägsavfarten till den klassiska stenstaden. Det var utgångspunkten i detta idéprojekt som visar hur man kan förvandla en anonym stadsinfart till ett ansikte, till en positiv bild som speglar stadens särart och historia.
Lägg till ny kommentar