Plan(t)era för lä!
Klimatet är viktigt för oss nordbor. Vårt beroende av klimatet gör oss medvetna om dess växlingar. Fånga sol och ge lä är viktiga ledord för planering av den yttre miljön. Vinden är den klimatfaktor som är lättast att påverka. Forskningen kring läplanteringar ger oss anvisningar om hur vi skall gå tillväga.
Allergi och stadsgrönska
Träden, blommorna, gräset och grönskan gör människan friskare. Det har en rad olika undersökningar slagit fast. Samtidigt kan grönskan vara till bevär för allergiker. Kan man hantera växter och andra allergifaktorer i utemiljön så att allergiska besvär minimeras samtidigt som vi lämnar fullt utrymme för grönskans positiva effekter?
Landskapet upplevs från vägen!
De flesta landskapsupplevelser sker idag via bilfönstret. Det är härifrån som trafikanterna har de största möjligheterna att både uppleva och förstå landskapet runt våra tätorter. I detta Gröna Fakta visar vi hur dessa upplevelseaspekter kan få en central plas i planering och byggande av morgondagens vägar - vilket också kommer att påverka säkerheten på våra vägar positivt.
Trädgården - en resurs att räkna med
I hemträdgårdar och koloniområden hittar vi en myllrande mångfald som saknar motstycke. Därför måste vi se trädgård som en resurs, anser författarna till detta Gröna Fakta. Det är dags att i miljöarbete, friskvård och älderomsorg ta vara på att trädgårdar också är instrument för att uppnå allmänna samhällsmål. Utgångspunkten är den bästa tänkbara - det är bara att ta vara på svenskarnas och invandrarnas kanske största fritidsintresse.
Stadens biologiska mångfald i tätort
Sedan Sverige 1992 skrev på FN:s konvention om biologiskt mångfald har arbetet med mycket få undantag kommit att handla om hotande arter, gener och biotoper i det svenska landskapet - och nästan ingenting om de ekosystem som finns i våra tätorter. Oavsett om stadsgrönskan är bevarad från en tidigare naturmiljö, har invandrat spontant eller utgörs av anlagd växtlighet, består den dock av en biologisk mångfald som har stor betydelse som vardagsmiljö för stadsmänniskor. I detta Gröna Fakta tar vi ett första steg mot en modell för hur biologisk mångfald i tätort kan bli till en hanterbar faktor i planeringen.
Marknadsför stadens uterum!
Framgångsrika kommunala förvaltningar har en sak gemensamt. De satsar alla på marknadsföring. Det visar en enkät som genomförts av Movium. Sambandet är tydligt mellan marknadsföring och förvaltningar med vind i seglen, med framtidstro, med bättre ekonomiska förutsättningar, som har breddat verksamheten, och som blir positivt bemötta från näringsliv och allmänhet. Marknadsföring är med andra ord betydelsefull för att försvara förvaltningens marknadsandelar i den kommunala resurstilldelningen.
Sommarblommor 1995
Sommarblommor kan bidra till att marknadsföra en hel kommun eller arbetsplats. De traditionella utplanteringsväxterna utmanas dock av mer eller mindre ovanliga växter. Men de "nya" sommarblommorna är en extra krydda som uppskattas av både kommuninevånare och besökare. Men för den skull ska inte Flitiga Lisa och de andra välkända sorterna läggas på hyllan. Det visar exemplen i detta Gröna Fakta med förödande tydlighet. Från Sölvesborg i söder till Skellefteå i norr - presenteras här pristagarna i Movium och utemiljös tävling med sommarblommor 1995.
Vårlökar
Idag är det inte längre de högförädlade sorterna eller paradrabatterna som lockar mest när man använder vårlökar i offentliga sammanhang. Istället koncentreras nyfikenheten på det mera naturnära, d v s på de vårlökar som kommer igen år efter år. Vårlökarnas spridningsförmåga ses som en viktig kvalitet - som ett slags förräntning genom förökning. I det här Gröna Fakta presenteras hur man kan använda beprövade, uthålliga vårlökar med väl dokumenterad vitalitet, däribland några av de bästa sorterna för förvildning.
Grönstruktur i praktiken
Grönstruktur beskriver allt som grönskan, vattnet, marken och allt det levande står för i tätorten. Grönstruktur fyller tre huvudfunktioner: den ekologiska, den kulturella och den sociala. Uthållig grönstruktur är en förutsättnig för en tätort i balans. Detta Gröna Fakta bygger dels på Moviums bidrag till delbetänkandet "Miljö och fysisk planering", dels på "Helsingbogs grönstruktur" varur konkreta exempel har hämtats som visar hur man gett grönstrukturfrågorna förnyad status i arbetet med den fördjupade översiktsplanen.
Planteringslådor för gravrabatter
Planteringslådor för gravrabatter fungerar på samma sätt som självvattnande krukor eller kärl för blommor och växter inomhus. De har utformats så att de passar in i gravplatsmiljön och de grävs ner i marken så att man vid första anblicken inte kan se att det finns något annat än en vanlig gravrabatt. Detta Gröna Fakta handlar om de erfarenheter som har gjorts vid fyra svenska kyrkogårdsförvaltningar som använder planteringslådor i stor skala.
Rotspärrar håller rötterna i schack
Med hjälp av geotextil kan avloppsledningar och andra tekniska konstruktioner skyddas mot inträngande rötter. Men vill man ha både grönskande stadsträd och fungerande ledningar, är det lika nödvändigt med växtbädden som att välja rätt rotspärr. Stadsträd med goda markförhållanden och gott om plats för sina rötter, innebär i sig att problemet med rotinträngning i ledningar minskar, visar undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Miljöteknik för park, skola och lantgård
Miljöteknik är självklart i framtidens uthålliga samhälle, men är samtidigt ett begrepp lika gammalt som människan varit jordbrukare. Trots att det idag finns miljöalternativ på teknikens område, kan man ibland tycka att det tar lång tid innan de slår igenom. I detta Gröna Fakta presenteras en tankemodell - de tre F`en - som kan vara en utgångspunkt när man funderar på hur man tillsammans med andra yrkesgrupper kan stimulera utvecklingen.
Boendemedverkan
Blommor och bin har ersatt asfalt och klotter i bostadsområdet Holma i södra Malmö. Men området har inte utsatts för någon konventionell gårdsförnyelse. I Holma har man från första spadtaget arbetat tillsammans med dem som bor i området. Genom att sprida ansvar och engagemang till de boende har fastighetsbolaget lagt grunden till en positiv social förändringsprocess. Exemplet Holma ingår i en större studie över svenska projekt om boendemedverkan i skötsel av utomhusmiljön som avslutas hösten 1994.
Lägg till ny kommentar