På väg mot en uthållig framtid
Människor i bostadsområde, på arbetsplatser och i skolor måste engageras om vi ska kunna förstå vad uthållighet handlar om. Från hela världen visas exempel där "gräsrötternas" initiativ och engagemang varit utgångspunkt i samhällsbyggandet. Vi ser sannolikt bara början av en utveckling som ställer delvis nya krav på professionella förvaltare, planerare, arkitekter och byggare.Genom dialog med de boende kan vi levandegöra visionen om den uthålliga staden. En rapport från FN-konferensen Habitat II, Istanbul 1996.
Gräsmatta blir blomsteräng
Målet med att sluta klippa kortklippta gräsmattor kan vara en blomstrande äng. För att lyckas krävs sen och årlig slåtter. Ett absolut måste är att höet samlas upp. I regel måste sådd eller inplantering till eftersom avstånden i våra tätorter sätter stopp för naturöig fröspridning; ängsblommorna kommer inte av sig självt. Det är klokt att välja arter efter platsens förutsättningar, t ex befintliga jordartsförhållanden.
På väg mot en uthållig framtid
Människor i bostadsområde, på arbetsplatser och i skolor måste engageras om vi ska kunna förstå vad uthållighet handlar om. Från hela världen visas exempel där "gräsrötternas" initiativ och engagemang varit utgångspunkt i samhällsbyggandet. Vi ser sannolikt bara början av en utveckling som ställer delvis nya krav på professionella förvaltare, planerare, arkitekter och byggare.Genom dialog med de boende kan vi levandegöra visionen om den uthålliga staden. En rapport från FN-konferensen Habitat II, Istanbul 1996.
Dammar
Dammar hittar man på bostadsgårdar, skolgårdar, parker, torg och gaturum. Hur de anläggs beror på funktion och önskemål. Ska det t ex vara en stramt arkitektoniskt utformad damm eller en mjuk och naturlik ekologisk damm? Faktabladet tar upp metoder och utrustning för anläggning och underhåll av dammar i offentlig miljö som tillförs rent vatten, d v s kran- eller regnvatten.
Norra infarten till Norrköping
Norrköping behöver en välkomnande entré från norr. En infart som lotsar besökaren från den nya motorvägsavfarten till den klassiska stenstaden. Det var utgångspunkten i detta idéprojekt som visar hur man kan förvandla en anonym stadsinfart till ett ansikte, till en positiv bild som speglar stadens särart och historia.
Allergi och stadsgrönska
Träden, blommorna, gräset och grönskan gör människan friskare. Det har en rad olika undersökningar slagit fast. Samtidigt kan grönskan vara till bevär för allergiker. Kan man hantera växter och andra allergifaktorer i utemiljön så att allergiska besvär minimeras samtidigt som vi lämnar fullt utrymme för grönskans positiva effekter?
Landskapet upplevs från vägen!
De flesta landskapsupplevelser sker idag via bilfönstret. Det är härifrån som trafikanterna har de största möjligheterna att både uppleva och förstå landskapet runt våra tätorter. I detta Gröna Fakta visar vi hur dessa upplevelseaspekter kan få en central plas i planering och byggande av morgondagens vägar - vilket också kommer att påverka säkerheten på våra vägar positivt.
Trädgården - en resurs att räkna med
I hemträdgårdar och koloniområden hittar vi en myllrande mångfald som saknar motstycke. Därför måste vi se trädgård som en resurs, anser författarna till detta Gröna Fakta. Det är dags att i miljöarbete, friskvård och älderomsorg ta vara på att trädgårdar också är instrument för att uppnå allmänna samhällsmål. Utgångspunkten är den bästa tänkbara - det är bara att ta vara på svenskarnas och invandrarnas kanske största fritidsintresse.
Stadens biologiska mångfald i tätort
Sedan Sverige 1992 skrev på FN:s konvention om biologiskt mångfald har arbetet med mycket få undantag kommit att handla om hotande arter, gener och biotoper i det svenska landskapet - och nästan ingenting om de ekosystem som finns i våra tätorter. Oavsett om stadsgrönskan är bevarad från en tidigare naturmiljö, har invandrat spontant eller utgörs av anlagd växtlighet, består den dock av en biologisk mångfald som har stor betydelse som vardagsmiljö för stadsmänniskor. I detta Gröna Fakta tar vi ett första steg mot en modell för hur biologisk mångfald i tätort kan bli till en hanterbar faktor i planeringen.
Marknadsför stadens uterum!
Framgångsrika kommunala förvaltningar har en sak gemensamt. De satsar alla på marknadsföring. Det visar en enkät som genomförts av Movium. Sambandet är tydligt mellan marknadsföring och förvaltningar med vind i seglen, med framtidstro, med bättre ekonomiska förutsättningar, som har breddat verksamheten, och som blir positivt bemötta från näringsliv och allmänhet. Marknadsföring är med andra ord betydelsefull för att försvara förvaltningens marknadsandelar i den kommunala resurstilldelningen.
Sommarblommor 1995
Sommarblommor kan bidra till att marknadsföra en hel kommun eller arbetsplats. De traditionella utplanteringsväxterna utmanas dock av mer eller mindre ovanliga växter. Men de "nya" sommarblommorna är en extra krydda som uppskattas av både kommuninevånare och besökare. Men för den skull ska inte Flitiga Lisa och de andra välkända sorterna läggas på hyllan. Det visar exemplen i detta Gröna Fakta med förödande tydlighet. Från Sölvesborg i söder till Skellefteå i norr - presenteras här pristagarna i Movium och utemiljös tävling med sommarblommor 1995.
Vårlökar
Idag är det inte längre de högförädlade sorterna eller paradrabatterna som lockar mest när man använder vårlökar i offentliga sammanhang. Istället koncentreras nyfikenheten på det mera naturnära, d v s på de vårlökar som kommer igen år efter år. Vårlökarnas spridningsförmåga ses som en viktig kvalitet - som ett slags förräntning genom förökning. I det här Gröna Fakta presenteras hur man kan använda beprövade, uthålliga vårlökar med väl dokumenterad vitalitet, däribland några av de bästa sorterna för förvildning.
Grönstruktur i praktiken
Grönstruktur beskriver allt som grönskan, vattnet, marken och allt det levande står för i tätorten. Grönstruktur fyller tre huvudfunktioner: den ekologiska, den kulturella och den sociala. Uthållig grönstruktur är en förutsättnig för en tätort i balans. Detta Gröna Fakta bygger dels på Moviums bidrag till delbetänkandet "Miljö och fysisk planering", dels på "Helsingbogs grönstruktur" varur konkreta exempel har hämtats som visar hur man gett grönstrukturfrågorna förnyad status i arbetet med den fördjupade översiktsplanen.