Odling som vardagskultur
Odling kan mycket väl vara en del av vardagskulturen i en urban livsstil. I Bergsjön förnyas nu ett stort bostadsområdet med en köksträdgård från trädgårdsutställningen Göteborgs Lustgårdar. I nybyggda Hammarby Sjöstad har odlingsmöjligheterna i kvarteret Innanhavet stärkt den sociala gemenskapen och blivit ett nytt intresse för de boende. Vid en internationell konferens i maj i år redovisades en rad exempel på hur man med odlingens hjälp också kan stärka ungdomars självkänsla.
På vandring mot handling
I klyftorna mellan de kommunala sektorerna går värdefull kunskap förlorad. Genom att hitta metoder som tillvaratar kunskapsresurser kan en effektivare organisation och process för hållbar samhällsplanering uppnås. Med dialog och rörelse som verktyg vill vi inspirera till nya arbetsmetoder i planprocessen.
Stadsplanering i klimatförändringens spår
Monsterregn och värmeböljor - det är idag allmänt accepterat att vi står inför omfattande klimatförändringar. Att klimatsäkra våra städer är en stor utmaning framövr för politiker och stadsplanerare. Stadens offentliga rum får en ny viktig roll i planeringen. I detta Gröna Fakta sammanfattas några av de klimatscenarier och klimateffekter som nyligen presenterats av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Vi presenterar också en unik studie i Manchester i England där forskare fokuserat på stadens grönstruktur och dess möjlighet att lindra effekter av temperaturstigningar och våldsamma skyfall.
Odling som vardagskultur
Odling kan mycket väl vara en del av vardagskulturen i en urban livsstil. I Bergsjön förnyas nu ett stort bostadsområdet med en köksträdgård från trädgårdsutställningen Göteborgs Lustgårdar. I nybyggda Hammarby Sjöstad har odlingsmöjligheterna i kvarteret Innanhavet stärkt den sociala gemenskapen och blivit ett nytt intresse för de boende. Vid en internationell konferens i maj i år redovisades en rad exempel på hur man med odlingens hjälp också kan stärka ungdomars självkänsla.
Kyrkogården - en minnenas trädgård
Våra kyrkogårdar och begravningsplatser är minennas trädgårdar. De är bland de vackraste och mest välskötta anläggningar man kan besöka. De är intressanta och speciella ur många perspektiv, till exempel arkitekturen, utformningen, estetiken och inte minst växterna och de enskilda gravarna. Minennas trädgårdar är vårt största gemensamma kulturarv, de finns överallt och är därför en tillgång för alla. I detta Gröna Fakta presenteras utdrag ur den kommande boken Minennas trädgård - kyrkogårdens form och växter.
Att uppleva vattnet
Vattnets uttryck i vattenkonst och fontäner kan variera i otaliga nyanser. De senaste årens utveckling inom datateknik och hydraulik, med bland annat införande av laserteknik inom vattenkonsten, skapar ännu större möjligheter. Men det kräver stor medvetenhet om hur vattnets uttryck ska iscensättas konstnärligt och arkitektoniskt och en sådan måste förmedlas språkligt. I detta Gröna Fakta sammanfattas en dansk doktorsavhandling, där syftet var att skapa redskap för analys för vattenkonst och en beskrivande begreppsapparat.
Beträdor och andra grönstråk. Om landskapets åtkomlighet i fullåkersbygden
Den enklaste formen av anlagda grönstråk är så kallade beträdor, det vill säga tillfälliga trädremsor med insått vallgäs längs åkrar, där man kan promenera eller rida. Namnet är en lite vitsig nybildning av substantivet träda och verbet beträda, vilket avslöjar deras ursprungliga syfte - som promenadstråk. Väl utvecklade multifunktionella beträdor kan både vara värdefulla ur rekreationssynpunkt och bidra til biologisk mångfald.
Lustfyllda övningar utomhus gör matematiken begriplig
I dag är forskare eniga om att vi mår bra av att vistas utomhus. Vi blir inte bara friskare, piggare, mindre stressade och kreativa - det är också lustfyllt att vara utomhus. Lust ligger till grund för all motivation och inlärning. SLU Partnerskap Alnarp Landskap och Ölands kommunalförbund har stött första fasen i ett projekt som handlar om att utveckla metoder för utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Projektet leds av Torsten Kellander, trädgårdstekniker och utomhuspedagog vid Torslunda försöksstation, SLU, på Öland.
Trädens arkitektur och natur
Träd väcker starka känslor. Utan träd skulle staden te sig steril och karg. Stadsträden utgör en slags dialog mellan staden och landskapet. I bästa fall svarar de för en sammansmältnin av natur och kultur, av arkitektur och landskap i symbios - träden spelar en avgörande roll i det man skulle kunna kalla grön urbanism.
Trädens liv i staden - från etablering till vitalisering
Träden i våra städer är viktiga. De ger grönska och skugga, de kan fylla en estetisk eller kutlurhistorisk funktion, de skapar trivsel och bidrar till den biologiska mångfalden.
Ny formgivning för återlämnade gravar
För formgivning behövs nya bilder som kan tillföra en plats mervärde, stärka en kyrkogårds arkitektur och skönhetsvärde och öka besökarens upplevelse i detta speciella rum som innefattar så mycket betydelse för oss människor i form av alldeles särskilda minnen. Ett sätt att får fram de nya bilderna som behövs, är att utlysa en formgivningstävling. Detta gjordes i början av 2007. Bakom tävlingen stod Sveriges Stenindustriförbund, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Svenska Kyrkans församlingsförbund och Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund i samarbete med SLU Movium och Partnerskap Landskap i Alnarp. Till tävlingen kom 44 förslag. De tre vinnaarna presenteras här och vardera fick de 25 000 kronor i pris.
Stadens hårdgjorda miljöer som växtplats
Det är en komplicerad uppgift att hitta lämpiga växter som kan användas i anslutning till stadens hårdgjorda ytor. Dessa miljöer uppfattas allmänt ha fler nackdelar än fördelar för att växterna ska trivas. De kännetecknas bland annat av höga mark- och lufttemperaturer, förorenad jord, torr mark och luft samt högt pH. I detta Gröna Fakta beskrivs de mest avgörande ståndortsfaktorerna som påverkar stadens vegetation. Vi presenterar en rad trädarter som utvecklas väl och långsiktigt i hårdgjord stadsmiljö utifrån två typsituationer, som betraktas och upplevs som besvärliga och ibland till och med omöjliga att hantera.
Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i planeringen
Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Metoden "Barnkartor i GIS" har tagits fram för att underlätta barns medverkan i planeringen av utemiljöns struktur och innehåll.