Sedan 1990-talet har beställare i kommuner och bostadsföretag, liksom projektledande landskapsarkitekter, visat ett ökat intresse för att bygga lekplatser som innehåller annat än enbart prefabricerad lekutrustning. I Stockholm finns en tydlig trend att satsa på konstnärligt gestaltade lekplatser när ytrona på parkmark krymper. Här redovisas en studie om hur en grupp förskolebarn uppfattar och uppskattar denna typ av lekplats. Går det att tolka en miljö utifrån kontakter med yngre barn?

Monsterregn och värmeböljor - det är idag allmänt accepterat att vi står inför omfattande klimatförändringar. Att klimatsäkra våra städer är en stor utmaning framövr för politiker och stadsplanerare. Stadens offentliga rum får en ny viktig roll i planeringen. I detta Gröna Fakta sammanfattas några av de klimatscenarier och klimateffekter som nyligen presenterats av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Vi presenterar också en unik studie i Manchester i England där forskare fokuserat på stadens grönstruktur och dess möjlighet att lindra effekter av temperaturstigningar och våldsamma skyfall.

Våra kyrkogårdar och begravningsplatser är minennas trädgårdar. De är bland de vackraste och mest välskötta anläggningar man kan besöka. De är intressanta och speciella ur många perspektiv, till exempel arkitekturen, utformningen, estetiken och inte minst växterna och de enskilda gravarna. Minennas trädgårdar är vårt största gemensamma kulturarv, de finns överallt och är därför en tillgång för alla. I detta Gröna Fakta presenteras utdrag ur den kommande boken Minennas trädgård - kyrkogårdens form och växter.

Den enklaste formen av anlagda grönstråk är så kallade beträdor, det vill säga tillfälliga trädremsor med insått vallgäs längs åkrar, där man kan promenera eller rida. Namnet är en lite vitsig nybildning av substantivet träda och verbet beträda, vilket avslöjar deras ursprungliga syfte - som promenadstråk. Väl utvecklade multifunktionella beträdor kan både vara värdefulla ur rekreationssynpunkt och bidra til biologisk mångfald.

Träd väcker starka känslor. Utan träd skulle staden te sig steril och karg. Stadsträden utgör en slags dialog mellan staden och landskapet. I bästa fall svarar de för en sammansmältnin av natur och kultur, av arkitektur och landskap i symbios - träden spelar en avgörande roll i det man skulle kunna kalla grön urbanism.