Odling som vardagskultur
Odling kan mycket väl vara en del av vardagskulturen i en urban livsstil. I Bergsjön förnyas nu ett stort bostadsområdet med en köksträdgård från trädgårdsutställningen Göteborgs Lustgårdar. I nybyggda Hammarby Sjöstad har odlingsmöjligheterna i kvarteret Innanhavet stärkt den sociala gemenskapen och blivit ett nytt intresse för de boende. Vid en internationell konferens i maj i år redovisades en rad exempel på hur man med odlingens hjälp också kan stärka ungdomars självkänsla.
Kyrkogården - plats för de döda, kraft åt de levande
På kyrkogården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl gestaltad kan den underlätta sorgebearbetningen och fungera som återhämtningsplats. Eftersom begravningsplatser, till skillnad från stadsparker, finns överallt utgör de en underskattad samhällsekonomisk resurs. Begravningsplatser kan med fördel användas även i häsloförebyggande syfte. Kyrkogården kan vara en viloplats för de nu levande att hämta förnyade krafter på. Enligt en ny undersökning, som ställer frågorna direkt till kunderna, efterfrågas bland annat större delaktighet och ett bredare utbud av skiftande miljöer.
Fyra arter i förändring
Mängder av nya växter introduceras årligen på marknaden. Främst är det nya sorter av välbeprövade arter där många kan verka förvillande lika. För att kunna se och jämföra dem visades 140 nyinroducerade buskar och träd på Lignosfestivalen i september 2009 på SLU i Alnarp. Festivalen blev ett forum där branschen kunde träffas och utbyta erfarenheter kring växterna och hur de kan användas.
Stadsdelsträdgårdar för gemenskap och odling
Idag efterfrågar samhället nya ”klimatsmarta” handlingsmönster för att uppnå hållbar utveckling. För att sådana handlingsmönster ska utvecklas är samhället beroende av den potentiella kraft och kreativitet som finns hos medborgarna. Det förutsätter samverkan mellan medborgarna och kommunens planerare och förvaltare. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar. Det är ett fenomen som ännu inte finns i Sverige. Stadsdelsträdgårdar skulle kunna fungera som experimentverkstäder där människor kan prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot såväl social som ekologisk hållbarhet.
Tåliga perenner för hårdgjorda stadsmiljöer
Hårdgjorda miljöer som refuger, mittremsor och dödytor är några av de mest extrema växtplatserna som finns i staden. Men med rätt teknik och växtanvändning kan de förvandlas till vackra och långsiktigt fungerande blomsterplanteringar. Genom att välja torrmarksväxter kan man skapa nya typer av anläggningar, där den extrema ståndorten är ogynnsam för ogräs men konkurrensgynnande för perenner.
Stadsträd för framtiden: Ek
Eksläktet är ett tåligt och slitstarkt trädsläkte. Trots att ståndorten inte alltid är den optimala utvecklas träden och får en vacker och spännande karaktär. Det gör ekarna intressanta som alternativ i hårdgjorda stadsmiljöer, där efterfrågan på ett friskt och tåligt växtmaterial är stor. I detta första faktablad i Moviums nya serie oms tadsträd för framtiden lyfts växtgruppen ek fram med några utvalda arter.
Konstgräs - ett grönt alternativ
Sverige har länge inspirerats av hur andra europeiska länder använder nya markmaterial. En av de senaste trenderna är konstgräs, ett grönt alternativ som är på stark frammarsch i Norden. Det första konstgräset producerades på 1960-talet för inomhusarenor och sporthallar. Idag är bästa användningsområdet gröna, offentliga ytor som är utsatta för hårt slitage, som idrotts- och lekytor, vägmiljöer, offentliga miljöer och privata trädgårdar.
Strukturrika planteringar - en möjlighet för stadens grönska
Stadens grönska förväntas erbjuda allt fler funktioner på allt mindre yta. I ett urbant sammanhang är strukturrika vegetationstyper därför ett intressant alternativ, eftersom de förmedlar en genuin känsla av natur eller trädgård på en betydligt midnre yta än andra planteringstyper. Strukturrika planteringar är rika på mångfald, både biologisk och upplevelsemässig. De passar väl i sammanhang där lek och pedagogik står i fokus, och tjänar som partikeluppsamlare längs trafikleder. Dessutom är flerskiktade, artrika strukturer mer anpassningsbara mot förädnringar i omgivningen, till exempel klimatförändringar eller nya trädsjukdomar.
Skötselmanual för bostadsgårdar
Skötselmanual för bostadsgårdar är framtagen för att stödja alla som på ett eller annat sätt arbetar med förvaltning av bostadsgårdar. Den kan fungera som ett underlag att utgå ifrån vid upprättandet av skötselbeskrivning, oavsett om man har skötseln i egen regi eller står inför att handla upp den.
Kyrkogårdsmuren - en tidlös avskiljare
Runt varje äldre kyrkogård finns en mur av natursten. Om man ser över längre tid har de knappast varit särskilt skötselkrävande. Men när skador uppstår blir det kostsamt och det kan krävas relativt stora insatser. Hur löser man då nya genomförningar och anslutningar och hur ska man på bästa sätt planera för att såväl gamla som nya murar fortsätter att vara beständiga och tidlösa avskiljare? Hur kan man förena gammalt och nytt när kyrkogården måste förändras?
Växtdatabas för framtiden
På Movium vid SLU utvecklas 2000-talets ledande databas för växter. I den nya, webbaserade produkten hålls prenumeranterna ständigt uppdaterade om de senaste växterna, sjukdomarna och forskningen.
Trädplanterings-
projekt - ett sätt att ge brukarna kontakt med träd
I en tid då många människor bor i städer blir kontakten med stadens grönska allt viktigare. Att starta ett trädplanteringsprojekt kan vara ett sätt att låta invånarna bygga upp en starkare relation till urbana träd.
Skulptur för lek
Sedan 1990-talet har beställare i kommuner och bostadsföretag, liksom projektledande landskapsarkitekter, visat ett ökat intresse för att bygga lekplatser som innehåller annat än enbart prefabricerad lekutrustning. I Stockholm finns en tydlig trend att satsa på konstnärligt gestaltade lekplatser när ytrona på parkmark krymper. Här redovisas en studie om hur en grupp förskolebarn uppfattar och uppskattar denna typ av lekplats. Går det att tolka en miljö utifrån kontakter med yngre barn?