Askgravlundar har etablerats på många kyrkogårdar i vårt land, som svar på människors önskemål om ett mindre anonymt gravskick än den traditionella minneslunden. Askgravlundarna har fått en stor variation i utformning och uppsatta villkor beroende på att begreppet inte är rättligt definierat. För att undvika konflikter och missförstånd kring det nya gravskicket bör det så långt som möjligt tillämpas gemensamma bestämmelser. I detta Gröna Fakta besrkiver vi de principer som ligger till grund för begreppet askgravlund. Syftet och målet med faktabladet är att skapa en vägledning och "rikslikare" till hur man bör förhålla sig till olika önskemål och aspekter när en askgravlund skall etableras. Vi presenterar också fyra exempel på väl planerade och tilltalande askgravlundar, med olika karaktär.

Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående process. Ändrade förhållanden, behov och krav på prestanda är viktiga att beakta. De växter som ger E-status är endera helt nytt växtmaterial, som tydligt kompletterar plantskoleskortimentet på ett ändamålsenligt sätt, eller har egenskaper som i något avseende är bättre än hos liknande eller motsvarande material i sortimentet. En annan orsak till att ge en växt E-status kan vara för att rädda en värdefull sort som har försvunnit från marknaden på grund av slarv med förökningsmaterial i produktionen, vilket gäller träden i detta Gröna Fakta. Vi presenterar här fyra E-växter från urvalsarbetet i Öjebyn respektive Röbäcksdalen, lämpliga för nordligt klimat, samt tre E-växter från Svenska Frökällor och växtutvecklingsprojekt vid SLU, Ultuna.

Användningen av vårlökar i gestaltande sammanhang har ökat de senaste åren, såväl i blandande planteringar som i särskilda lökrabatter. Sedan länge finns det dessutom ett stort intresse för mera naturnära användning av lökar genom att man låter dem förvilda sig i olika typer av miljöer i våra tätorter, lökarna kommer igen år efter år och skapar en långsiktig färgprakt. I detta Gröna Fakta beskriver vi hur man kan få härliga form- och färgeffekter med en genomtänkt komposition av lökar. Vi presenterar aktuell kunskap om beprövade, uthålliga arter och sorter med väl dokumenterad vitalitet och som lämpar sig väl för förvildning. Vi uppmärksammar även en del mindre kända lök- och knölväxter som vi hoppas kan få en större användning i offentliga miljöer.

På 1850-talet började ”vanligt folk” att i ordnade former få sin sista vila på en kyrkogård. Det var då som begravningssederna blev kyrkogårdsarkitektur. Kyrkogårdar, begravningsplatser och griftegårdar är anläggningar där tidsperioderna gett tydliga avtryck. Nu måste många fina anläggningar, som vi värderar som stor arkitektur, anpassas efter dagens behov, med nya gravskick och många olika trossamfund med varierande begravningsseder. I detta Gröna Fakta presenterar vi exempel på nyanläggningar, utvidgningar som skall passas in i befintlig anläggning samt omdaningar på områden med många återlämnade gravrätter.

Som en följd av bland annat organisationsförändringar har parkförvaltningar idag många fler aktörer att samverka med än tidigare. Aktiv medverkan i parkers skötsel av brukare förekommer i de flesta svenska kommuner och det är därför viktigt att parkförvaltningar fördjupar sina kunskaper om brukarmedverkan. I detta Gröna Fakta redovisar Tim Delshammar erfarenheter som han gjorde under arbetet med doktorsavhandlingen Kommunal parkverksamhet med brukarmedverkan. Ett antal begrepp som kan användas för att förstå och utveckla brukarmedverkan diskuteras. Erfarenheterna berör främst kommunal parkverksamhet, men det är också till viss del tillämpligt på brukarmedverkan när det gäller förvaltning av bostadsgårdar, kyrkogårdar och rekreationsområden.