En regions, en kommuns eller en stadsdels grönstruktur är en lika viktig resurs för utveckling av välfärd och livsmiljö som bebyggelsestruktur och annan infrastruktur. Fortfarande tillmäts dock inte utemiljön i våra städer och tätorter samma värde som hus, gator och torg. I detta Gröna Fakta presenterar några forskare nya och innovativa metoder för att beskriva grönstrukturens och utemiljöns värden i en planeringsprocess.

Parker fyller många funktioner i vårt samhälle. Livskvalitet är ett ord som återkommer när parker diskuteras. Men när parkens kvaliteter ställs mot den ständigt närvarande ekonomin kan ibland problem uppstå. Vad lägger vi in i begreppet effektivitet när vi diskuterar parkfrågor? I detta Gröna Fakta presenteras två studier som gjordes under hösten 2002. Den ena studien har ägnat svensk kommunal parkeffektivitet särskilt intresse, genom att observera hur Helsingborg och Gävle förhåller sig till sina vackra parker. Den andra studien utfördes i Phoenix, USA, en stad som vunnit priser för sitt sätt att sköta olika allmänna verksamheter, inte minst parker och rekreationsanläggningar. Vi har genomfört studierna i ett managementperspektiv och i en övertygelse att verksamhetsstyrning är betydelsefull. I begreppet ”parkeffektivitet” finns en tanke om att utveckling bygger på vilja och utmaning av existerande mål och metoder.

Över 90 procent av Sveriges invånare bor i städer. Framför allt i storstadsområdena är tillväxten stor och bostadsbristen ett problem. Många förespråkar förtätning av redan befintlig innerstadsmiljö för att lösa bostadsfrågan och även göra staden mer hållbar i ett miljöperspektiv. Det finns aktuella exempel på att "småstaden" är en modell som vinner insteg i stadsplaneringen. I detta Gröna Fakta ger två forskare sin syn på dagens stadsplaneringsfrågor med utgångspunkt i frågan: är det bäst att bygga tätt eller glest? Vi belyser småstadsmodellen genom att två stadsplanerare presenterar två aktuella projekt, där gammal industrimark tas i anspråk för bostadsbyggande. Är detta sinnebilden för den goda staden?

Förbättring av växtsortimentet är en ständigt pågående process. De växter som tas in i sortimentet och som ges E-status har egenskaper som i något avseende är bättre än hos motsvarande redan existerande växtmaterial på marknaden. I detta faktablad presenteras klimatanpassat material av några inhemska träd och buskar, bland annat klibbal och hassel, samt ett par mera exotiska arter som rundoxel och koreatry. Samtliga presenterade växter har utvecklats inom projektet Svenska Frökällor på SLU, Ultuna. Tidigare presentationer av E-växter finns i Utemiljö 1/92, 1/93 och 4/98. Text och foto: Tomas Lagerström.

Skolledare, lärare, elever och föräldrar kan förändra skolgårdar till oaser. Så är det bland annat på Coombes School i England, som är världs- berömd för sin banbrytande pedagogik. Där står utomhusmiljön i fokus. Skolgårdar som pedagogiska resurser ställer krav på god skötsel. I Lund och Uppsala bygger man nu bryggor mellan förvaltare, skötselentreprenörer, skol- och förskolepersonal och elever för att anpassa skötseln till vår tids pedagogiska krav.