Besökare från utlandet som kommer till svenska städer slås ofta av hur mycket grönska som finns, hur lummiga de är. Det finns en speciell tradition här uppe i Norden som innebär att vi - åtminstone hittills - har lämnat kvar stora ytor med natur i städerna. Men det är först nu som man på allvar börjat uppmärksamma de stora ekologiska värden som finns i stadens flora och fauna.

Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.

Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.

Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.

Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.