Mötet med Carl - en man som tänker stort
MR FLOWER POWER
Att uppleva vattnet
Vattnets uttryck i vattenkonst och fontäner kan variera i otaliga nyanser. De senaste årens utveckling inom datateknik och hydraulik, med bland annat införande av laserteknik inom vattenkonsten, skapar ännu större möjligheter. Men det kräver stor medvetenhet om hur vattnets uttryck ska iscensättas konstnärligt och arkitektoniskt och en sådan måste förmedlas språkligt. I detta Gröna Fakta sammanfattas en dansk doktorsavhandling, där syftet var att skapa redskap för analys för vattenkonst och en beskrivande begreppsapparat.
Beträdor och andra grönstråk. Om landskapets åtkomlighet i fullåkersbygden
Den enklaste formen av anlagda grönstråk är så kallade beträdor, det vill säga tillfälliga trädremsor med insått vallgäs längs åkrar, där man kan promenera eller rida. Namnet är en lite vitsig nybildning av substantivet träda och verbet beträda, vilket avslöjar deras ursprungliga syfte - som promenadstråk. Väl utvecklade multifunktionella beträdor kan både vara värdefulla ur rekreationssynpunkt och bidra til biologisk mångfald.
Lustfyllda övningar utomhus gör matematiken begriplig
I dag är forskare eniga om att vi mår bra av att vistas utomhus. Vi blir inte bara friskare, piggare, mindre stressade och kreativa - det är också lustfyllt att vara utomhus. Lust ligger till grund för all motivation och inlärning. SLU Partnerskap Alnarp Landskap och Ölands kommunalförbund har stött första fasen i ett projekt som handlar om att utveckla metoder för utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Projektet leds av Torsten Kellander, trädgårdstekniker och utomhuspedagog vid Torslunda försöksstation, SLU, på Öland.
Trädens arkitektur och natur
Träd väcker starka känslor. Utan träd skulle staden te sig steril och karg. Stadsträden utgör en slags dialog mellan staden och landskapet. I bästa fall svarar de för en sammansmältnin av natur och kultur, av arkitektur och landskap i symbios - träden spelar en avgörande roll i det man skulle kunna kalla grön urbanism.
Trädens liv i staden - från etablering till vitalisering
Träden i våra städer är viktiga. De ger grönska och skugga, de kan fylla en estetisk eller kutlurhistorisk funktion, de skapar trivsel och bidrar till den biologiska mångfalden.
Ny formgivning för återlämnade gravar
För formgivning behövs nya bilder som kan tillföra en plats mervärde, stärka en kyrkogårds arkitektur och skönhetsvärde och öka besökarens upplevelse i detta speciella rum som innefattar så mycket betydelse för oss människor i form av alldeles särskilda minnen. Ett sätt att får fram de nya bilderna som behövs, är att utlysa en formgivningstävling. Detta gjordes i början av 2007. Bakom tävlingen stod Sveriges Stenindustriförbund, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Svenska Kyrkans församlingsförbund och Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund i samarbete med SLU Movium och Partnerskap Landskap i Alnarp. Till tävlingen kom 44 förslag. De tre vinnaarna presenteras här och vardera fick de 25 000 kronor i pris.
Stadens hårdgjorda miljöer som växtplats
Det är en komplicerad uppgift att hitta lämpiga växter som kan användas i anslutning till stadens hårdgjorda ytor. Dessa miljöer uppfattas allmänt ha fler nackdelar än fördelar för att växterna ska trivas. De kännetecknas bland annat av höga mark- och lufttemperaturer, förorenad jord, torr mark och luft samt högt pH. I detta Gröna Fakta beskrivs de mest avgörande ståndortsfaktorerna som påverkar stadens vegetation. Vi presenterar en rad trädarter som utvecklas väl och långsiktigt i hårdgjord stadsmiljö utifrån två typsituationer, som betraktas och upplevs som besvärliga och ibland till och med omöjliga att hantera.
Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i planeringen
Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Metoden "Barnkartor i GIS" har tagits fram för att underlätta barns medverkan i planeringen av utemiljöns struktur och innehåll.
Låt livet i staden synas
Många av de offentliga platser som byggs idag saknar det uppfinningsrika och lekfulla. De är helt enkelt för "färdiga". I det här faktabladet skriver Dan Hallemar om att skapa ramar som tillåter att platser och stråk innehåller mer av det provisoriska och tillfälliga, med inslag som passar för ett visst ändamål i en given tid - precis som händelser i livet. På platser där någonting har hänt, och som många människor minns, blir livet i staden synligt.
Mötet med Carl - en man som tänker stort
MR FLOWER POWER
Askgravlundar i Sverige
Askgravlundar har etablerats på många kyrkogårdar i vårt land, som svar på människors önskemål om ett mindre anonymt gravskick än den traditionella minneslunden. Askgravlundarna har fått en stor variation i utformning och uppsatta villkor beroende på att begreppet inte är rättligt definierat. För att undvika konflikter och missförstånd kring det nya gravskicket bör det så långt som möjligt tillämpas gemensamma bestämmelser. I detta Gröna Fakta besrkiver vi de principer som ligger till grund för begreppet askgravlund. Syftet och målet med faktabladet är att skapa en vägledning och "rikslikare" till hur man bör förhålla sig till olika önskemål och aspekter när en askgravlund skall etableras. Vi presenterar också fyra exempel på väl planerade och tilltalande askgravlundar, med olika karaktär.
Barn söker trygghet, spänning och utmaningar
Närmiljön är barns uppväxtmiljö. I alla tider har barn börjat utforska sin omvärld just där, rakt utanför den egna dörren. Forskaren Mia Heurlin Norinder har studerat barn i fyra olika stadsmiljöer. Hon visar att den fysiska planeringen och karaktären i ett område har stor betydelse för barns möjligheter att hitta platser som känns trygga, spännande och utmanande.
Lägg till ny kommentar