Miljöteknik för park, skola och lantgård
Miljöteknik är självklart i framtidens uthålliga samhälle, men är samtidigt ett begrepp lika gammalt som människan varit jordbrukare. Trots att det idag finns miljöalternativ på teknikens område, kan man ibland tycka att det tar lång tid innan de slår igenom. I detta Gröna Fakta presenteras en tankemodell - de tre F`en - som kan vara en utgångspunkt när man funderar på hur man tillsammans med andra yrkesgrupper kan stimulera utvecklingen.
Planteringslådor för gravrabatter
Planteringslådor för gravrabatter fungerar på samma sätt som självvattnande krukor eller kärl för blommor och växter inomhus. De har utformats så att de passar in i gravplatsmiljön och de grävs ner i marken så att man vid första anblicken inte kan se att det finns något annat än en vanlig gravrabatt. Detta Gröna Fakta handlar om de erfarenheter som har gjorts vid fyra svenska kyrkogårdsförvaltningar som använder planteringslådor i stor skala.
Rotspärrar håller rötterna i schack
Med hjälp av geotextil kan avloppsledningar och andra tekniska konstruktioner skyddas mot inträngande rötter. Men vill man ha både grönskande stadsträd och fungerande ledningar, är det lika nödvändigt med växtbädden som att välja rätt rotspärr. Stadsträd med goda markförhållanden och gott om plats för sina rötter, innebär i sig att problemet med rotinträngning i ledningar minskar, visar undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Miljöteknik för park, skola och lantgård
Miljöteknik är självklart i framtidens uthålliga samhälle, men är samtidigt ett begrepp lika gammalt som människan varit jordbrukare. Trots att det idag finns miljöalternativ på teknikens område, kan man ibland tycka att det tar lång tid innan de slår igenom. I detta Gröna Fakta presenteras en tankemodell - de tre F`en - som kan vara en utgångspunkt när man funderar på hur man tillsammans med andra yrkesgrupper kan stimulera utvecklingen.
Boendemedverkan
Blommor och bin har ersatt asfalt och klotter i bostadsområdet Holma i södra Malmö. Men området har inte utsatts för någon konventionell gårdsförnyelse. I Holma har man från första spadtaget arbetat tillsammans med dem som bor i området. Genom att sprida ansvar och engagemang till de boende har fastighetsbolaget lagt grunden till en positiv social förändringsprocess. Exemplet Holma ingår i en större studie över svenska projekt om boendemedverkan i skötsel av utomhusmiljön som avslutas hösten 1994.
Rätt namn på växten
Moviums växtrådgivare möter ofta frågor om sortäkthet och om vad olika växter egentligen heter. Här beskrivs några av de buskar och träd som man frågar mest om. Ökad konkurrens, inte minst från utländska aktörer på den svenska marknaden, betyder också att denna typ av problem blir allt vanligare.
Låt skolgårdarna grönska!
I dag behöver vi inte blunda för sanningen längre. Barn mår bättre på gröna skolgårdar. Det säger forskningen med en mun. Skolpersonal, föräldrar och elever har redan börjat gå från ord till handling. Med spettt och spade lägger man grunden till framtidens skolgårdar, som till stor del redan är byggda. Men argumenten och yrkeskunskaperna om hur vi ska hantera upprustning och förgröning av befintliga skolgårdar behövs fortfarande.
Bättre stadsinfarter - exemplet Helsingborg
Under resan från landsbyggd till stad kan en befintlig stadsinfart förändras från en monoton och anonym motorväg till en väg som förmedlar något av Helsingborgs särart. Det är resultatet av detta utvecklingsprojekt som kan inspirera oss till en förändrad syn på våra stadsinfarter. Här visas bl a hur man genom samverkan mellan vägverket i regionen och olika förvaltningar i Helsingborg gemensamt kan ta fram förslag till åtgärder som bidrar till att skapa en bättre helhetsmiljö.
Att kompostera med mask
Tar man maskar till hjälp får man en näringsrik och väl nedbruten kompost - det visar forskning och praktiska erfarenheter. Men utan kunskaper om maskarnas liv och leverne kan man råka ut för problem när man utnyttjar maskar som nedbrytare. Runt om i landet har man inom barnomsorgen i flera år arbetat med kompostering. Här presenteras erfarenheter från Ystad där förskolorna 1992 skaffade sig en specialtillverkad maskkompostbehållare. Komposterat hade man aldrig gjort dessförinnan. Idag, två år senare, tar tusentals maskar hand om en del av förskolornas köks- och trädgårdsavfall.
Parkverksamhet och konkurrens
Konkurrensutsatt kommunal parkverksamhet kan höja produktivitet och effektivitet, visar studier vid institutet för ekonomisk forskning i Lund. Men det ställer krav på kompetena beställare som både känner marknaden och konkurrensens möjligheter/begränsningar.
Förebygg ogräsen
I detta faktablad visas hur ogräsproblem kan förutsägas och åtgärdas på hårdgjorda ytor. Olika förebyggande metoder som minskar ogräsproblemen, t ex fiberduk under asfalt, presenteras. Ett annat exempel är att etablera en önskvärd vegetation på den hårdgjorda ytan. En grön refug kan t ex ge ett upplevelsemässigt lyft i gatumiljön.
Sommarblommor i offentlig miljö
I många europeiska länder växer sig intresset för nya sommarblommor allt starkare. Så även i vårt land. Här sammanfattas erfarenheterna från två års försök med ett alternativt sortiment på lantbruksuniversitetet i Alnarp. Under två säsonger har Avdelningen för plantskola och växtmaterial prövat nya arter och sorter med Holland som den viktigaste inspirationskällan. Dessutom presenteras erfarenheterna om hur vissa sommarblommor utvecklas i experimentrabatter i Alnarp. respektive stumholmsparken under 1993 års bostadsmässa i Karlskrona (Bo 93).
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.