Miljöanpassad parkskötsel - en komplex fråga
Parkskötsel påverkar miljön på många olika sätt, både possitivt och negativt. Jämfört med många andra verksamheter i samhället är miljöproblemen från parkskötsel förhållandevis små. Det är ändå av betydelse att parkverksamheten miljöanpassas eftersom det finns delar som orsakar direkta miljöproblem, till exempel utsläpp av miljöskadliga ämnen och buller från arbetsfordon, hantering av kemiska bekämpningsmedel samt läckage av växtnäring till mark och vatten. Vad bör man då tänka på om man vill miljöanpassaskötseln av parker, kyrkogårdar och bostadsgårdar? Vilka är de största miljöbovarna? Var gör en insats störst nytta? I vilka delar av verksamheten är miljöeffekterna stora respektive små?
Ekdöden och andra hot mot våra träd
Ett friskt gammalt träd leder tankarna till sundhet, styrka, ålder och klokhet och berättar om en långsiktigt god växtmiljö för träd och människor. Borttynande träd och döda träd har dock varit ett samtalsämne i ett par decennier. Vad har hänt? Är det åldrande friska trädet ett minne blott? Detta Gröna Fakta belyser situationen för sjuka och skadade träd.
Prunkande kärl konflikt för allergiker
Under våren, sommaren och en bra bit in på hösten fröjdas vi åt de prunkande kärlen i staden, på torg, gågator och trottoarer, refuger och många andra ställen. Ibland där vi minst av allt väntar oss det överraskas vi av vackert blommande skapelser. Trenden tycks gå i riktning mot mer och mer grönt och blommande i staden. Men är det till fromma för alla? Kan dessa prunkande kärl innebära konflikt? Vad säger allergikerna? Är detta ett problem för dem?
Parkens klimat och luftkvalitet
Parker har alltid varit en viktigt del av stadsstrukturen. Syftet med att anlägga parker i våra stadsområden har varit allt från att "bara" skapa estetiska stadselement till att göra staden mer motståndskraftig mot bränder. På senare år har forskningen bland annat intresserat sig för hur parker påverkar både klimatet och miljön i staden, och hur parken kan användas för att skapa en hållbar stadsutveckling. Gör parken verkligen någon nytta för miljön i staden och i så fall på vilket sätt?
Risk för lek!
Lek är livsviktigt för barns utveckling. Vi vuxna skapar förutsättningar för denna lek på lekplatser, skolgårdar och i parker. Svensk standard för lekplatser och lekutrustning är ett bra hjälpmedel för att hantera leksäkerhetsfrågor i anläggning, skötsel och underhåll av offentliga lekmiljöer. Den är dessutom gemensam för hela Europa. Men hur ska vi förhålla oss till säkerhetskraven utan att spänning och kreativitet går förlorad?
Örter och gräs i trafikmiljöer
Sedan några år pågår en utveckling av vegetation lämpad för tätortsnära trafikmiljöer. För att undvika ogräsförekomst i hårdgjorda ytor används örter och gräs som klarar den tuffa miljön i vägrummet. Vegetationen måste vara lättskött. Den bidrar till en lugnare trafikrytm och ska på sikt vara ekonomiskt försvarsbar. Faktabladet beskriver det nuvarande kunskapsläget kring örter och gräs i trafikmiljöer - erfarenheter från både anläggnings- och förvaltningsskedet. Växtbäddar och växtmaterial står i fokus.
Miljöpåverkan från bostadsförvaltning
Vad är stort och vad är smått ur miljöns synpunkt? I detta Gröna fakta presenteras resultat från det fjärde i raden av Moviums Stad och land-projekt. Perspektivet är denna gång ändrat från kommunen till bostadsföretaget. I projektet Bo-stad och land - bostsdsförvaltning som arena för miljöarbete har miljöpåverkan från bostadsföretaget AB Hälsingborgshem studerats. Vi har beskrivit miljöeffekterna från företagets drift och underhåll och gjort en rangordning av de mer betydande miljöeffekter som definierats. Studien av Hälsingborgshem har dessutom jämförts med en utredning enligt ISO 14001 på ett annat bostadsföretag i samma stad (HSB Nordvästra Skåne).
Solbergaparken - en park för hälsa och välbefinnande
Idag tillbringar runt 300 av Älvsjös invånare sin sista tid i livet i Solberga äldreboende. Några stannar bara någon dag, men de flesta tillbringar månader och år i äldreboendet. För några år sedan reagerade Crister Molander, utvecklingschef i Älvsjö, på att utemiljön vid Solberga inte hade någonting av värde att erbjuda de äldre vid livets slut. Tillsammans med Movium utarbetade han ett projekt för att skapa en vacker, stimulerande och funktionell park - en park planerad för patienters och personals hälsa och välbefinnande. Detta gröna fakta beskriver vägen från idé fram till anläggandet av en modern sjukhuspark.
Miljöanpassad parkskötsel - en komplex fråga
Parkskötsel påverkar miljön på många olika sätt, både possitivt och negativt. Jämfört med många andra verksamheter i samhället är miljöproblemen från parkskötsel förhållandevis små. Det är ändå av betydelse att parkverksamheten miljöanpassas eftersom det finns delar som orsakar direkta miljöproblem, till exempel utsläpp av miljöskadliga ämnen och buller från arbetsfordon, hantering av kemiska bekämpningsmedel samt läckage av växtnäring till mark och vatten. Vad bör man då tänka på om man vill miljöanpassaskötseln av parker, kyrkogårdar och bostadsgårdar? Vilka är de största miljöbovarna? Var gör en insats störst nytta? I vilka delar av verksamheten är miljöeffekterna stora respektive små?
Vår skog runt knuten
Behovet av naturområden i tätorter för naurupplevelser och rekreation är stort och kraven på hur dessa områden ska skötas ökar. Sverige som land erbjuder dock, tillsammans med Norge och Finland, osedvanligt goda naturliga förutsättningar för frilufsliv. Tätorterna har ofta vuxit fram i ett skogslandskap och det finns ofta en stor andel bevarad skogsmark i stadsbyggden. Många av stadens parker och rekreationsområden är utformade ur vanlig skogsmark. Detta är unikt i en värld där stadens grönska främst härrör från anlagda parker och trädrader.
Stadens grönska och strukturer
Grönskan i staden är offentlig och privatägd, naturgiven och planterad, inhemsk och invaderad. Den är såväl kulturhistoria som en spegling av dagens ideal. Den är bakgrund till bebyggelsen men framträder också med bebyggelsen som bakgrund. Den är full av motsägelser. Idag är den på väg att växa in i planeringsspråket. Men vad betyder egentligen grönstruktur?
Plats för ungdom!
I samhällsdebatten hörs ofta röster som säger att ungdomar inte längre engagerar sig i frågor som rör planering, delaktighet och inlytande i samhället. Men verkligheten visar att ungdomar båder kan och vill ta ansvar. De har insikter och perspektiv som vuxna många gånger saknar. De använder också sina möjligheter på olika områden - inte minst när det gäller stadens och bostadsområdenas utemiljöer.
Enköpings parker mer än perenner
De senaste åren har Enköping i fackkretsar uppmärksammats som parkstad, främst för sina fickparker och alla perenner. I Enköping har det dock hänt mycket mer med den gröna miljön. 1981 tillträdde Stefan Mattson som stadsträdgårdsmästare. Han och parkavdelningen påbörjade ett långsiktigt och strategiskt förändringsarbete för att få ut mer av parkresurserna. Ett av målen var att enköpingsborna skulle uppleva sin stad som en parkstad. Att detta mål uppfyllts bekräftades1997 då studenter vid institutionen för etnologi vid Uppsala unversitet gjorde en intervjuundersökning i Enköping. På frågan om hur enköpingsborna uppfattar sin stad svarade de flesta att de uppfattar Enköping som en trädgårdsstad.
Lägg till ny kommentar