Lek är livsviktigt för barns utveckling. Vi vuxna skapar förutsättningar för denna lek på lekplatser, skolgårdar och i parker. Svensk standard för lekplatser och lekutrustning är ett bra hjälpmedel för att hantera leksäkerhetsfrågor i anläggning, skötsel och underhåll av offentliga lekmiljöer. Den är dessutom gemensam för hela Europa. Men hur ska vi förhålla oss till säkerhetskraven utan att spänning och kreativitet går förlorad?

Vad är stort och vad är smått ur miljöns synpunkt? I detta Gröna fakta presenteras resultat från det fjärde i raden av Moviums Stad och land-projekt. Perspektivet är denna gång ändrat från kommunen till bostadsföretaget. I projektet Bo-stad och land - bostsdsförvaltning som arena för miljöarbete har miljöpåverkan från bostadsföretaget AB Hälsingborgshem studerats. Vi har beskrivit miljöeffekterna från företagets drift och underhåll och gjort en rangordning av de mer betydande miljöeffekter som definierats. Studien av Hälsingborgshem har dessutom jämförts med en utredning enligt ISO 14001 på ett annat bostadsföretag i samma stad (HSB Nordvästra Skåne).

Parkskötsel påverkar miljön på många olika sätt, både possitivt och negativt. Jämfört med många andra verksamheter i samhället är miljöproblemen från parkskötsel förhållandevis små. Det är ändå av betydelse att parkverksamheten miljöanpassas eftersom det finns delar som orsakar direkta miljöproblem, till exempel utsläpp av miljöskadliga ämnen och buller från arbetsfordon, hantering av kemiska bekämpningsmedel samt läckage av växtnäring till mark och vatten. Vad bör man då tänka på om man vill miljöanpassaskötseln av parker, kyrkogårdar och bostadsgårdar? Vilka är de största miljöbovarna? Var gör en insats störst nytta? I vilka delar av verksamheten är miljöeffekterna stora respektive små?

Grönskan i staden är offentlig och privatägd, naturgiven och planterad, inhemsk och invaderad. Den är såväl kulturhistoria som en spegling av dagens ideal. Den är bakgrund till bebyggelsen men framträder också med bebyggelsen som bakgrund. Den är full av motsägelser. Idag är den på väg att växa in i planeringsspråket. Men vad betyder egentligen grönstruktur?

De senaste åren har Enköping i fackkretsar uppmärksammats som parkstad, främst för sina fickparker och alla perenner. I Enköping har det dock hänt mycket mer med den gröna miljön. 1981 tillträdde Stefan Mattson som stadsträdgårdsmästare. Han och parkavdelningen påbörjade ett långsiktigt och strategiskt förändringsarbete för att få ut mer av parkresurserna. Ett av målen var att enköpingsborna skulle uppleva sin stad som en parkstad. Att detta mål uppfyllts bekräftades1997 då studenter vid institutionen för etnologi vid Uppsala unversitet gjorde en intervjuundersökning i Enköping. På frågan om hur enköpingsborna uppfattar sin stad svarade de flesta att de uppfattar Enköping som en trädgårdsstad.