Landskapsarkitektur
Landskapsarkitektur
Budskap från myndigheter och debatten i media kring det som av bland annat ekologer benämns som invasiva främmande arter har knappast undgått någon under senare år. Nils Carlsson vid Länsstyrelsen Skåne som är expert på IAS (invasive alien species) gör ett försök att reda ut begreppen.
Av Nils Carlsson
Inte prenumerant? Självklart kan du köpa faktabladet i Moviums nätbokhandel >>
Landskapsarkitektur
Landskapsarkitektur
Ängen är en gammal kulturtradition som håller på att försvinna. De örter som fanns i slåtterängarna överlevde tack vare att ängen inte gödslades och att den slogs först efter det att örterna hunnit sätta frö. Jordbrukslandskapet har inte längre plats för blomsterängar; de har ersatts av slåttervallar med få och utvalda örter och gräs.
I detta Gröna Fakta presenteras olika exempel på bra trädgropar för stadsmiljö. Träden i stadsmiljön utsätts för allt mer stress och vikten av en god rotmiljö står allt mer klar. Endast ett friskt och växande träd har en rejäl chans att motstå de skador och påfrestningar som människan på ett eller annat sätt tillfogar träden.
Ogräsborstning, dvs agressiv och intensiv borstning med penselborstar, är en ny effektiv metod för bekämpning av ogräs på platt-, sten- och asfaltytor. Rätt utförd och om ogrässituationen är normal så blir antalet behandlingar per år och kostnaden rimlig för metoden. Detta visar erfarenheter från några förvaltningar runt om i landet som under ett par år använt metoden.
Besökare från utlandet som kommer till svenska städer slås ofta av hur mycket grönska som finns, hur lummiga de är. Det finns en speciell tradition här uppe i Norden som innebär att vi - åtminstone hittills - har lämnat kvar stora ytor med natur i städerna. Men det är först nu som man på allvar börjat uppmärksamma de stora ekologiska värden som finns i stadens flora och fauna.
Denna dokumentation redovisar de viktigaste slutsatserna från ett angeläget projekt, det s k REKRYT -projektet. Det hade som mål att sprida goda idéer om hur man får medarbetare att trivas på sin arbetsplats och hur man lyckas med rekrytering. Projektet var unikt på flera sätt, inte minst för att hela branchen ställde sig bakom arbetet. En arbets grupp med Ole Andersson, Movium, Sören Elmgren, kommunförbundet, Hans Ulrich Frohnert, Trädgårdsnäringens yrkesnämnd samt Lennart Gustavsson från bostadsföretagens Yrkesnämnd har svarat för projektet praktiska genomförande.
Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.
"Inom ett område på 200 x 500 meter i en mellansvensk kommun är det mer än 10 organistioner och mer än 20 personer inblandadde i skötseln av området och då bortser vi från vintrarbetet. Den totala arbetsinsatsen inom området motsvarar mindre än 1,5 manår."
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
Perennrabatten har börjat komma till heders igen. Med sin färgprakt och sina rika dofter blir den ett värdefullt inslag på gården, i den bostadsnära parken eller i minneslunden.
Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.
Exempel och erfarenheter av kompostering i stor skala. Ska var och en som producerar organiskt avfall ta hand om det själv eller ska man samordna komposteringen? I så fall - i vilken skala?
Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar